| 1. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Utbildningens betydelse för åsikt om invandring och migrationspolitik
- 2020
-
Ingår i: Andersson, Ulrika; Carlander, Anders & Öhberg, Patrik (2020) Regntunga skyar. Göteborgs universitet: SOM-institutet., 353-367. - Göteborg : Göteborgs universitet: SOM-institutet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 353-367
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Utbildningsnivå har stark förklaringskraft på individers uppfattningar om invandring och olika migrationspolitiska frågor. Men varför är det så? Tidigare forskning lyfter fram utbildningens betydelse i form av kunskapsuppbyggnad och kognitiva processer, socialisation eller i termer av selektionseffekter. I denna artikel redovisar vi opinionsutvecklingen med avseende på flyktingmottagning, synen på invandring som ett hot mot svensk kultur och svenska värden samt invandrares rätt till religions frihet. Därutöver prövar vi hypoteser om varför utbildning – med kontroll för generation, utbildningsinriktning och kön – har betydelse för individers uppfattning i migrationspolitiska frågor. Vi visar att socialisation och olika selektionseffekter har betydelse för att förklara utbildningens betydelse för individers uppfattningar om invandring och olika migrationspolitiska frågor.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Demker, Marie, 1960
(författare)
-
Individ eller Nation? Värderingar som förklarar attityd till invandring
- 2022
-
Ingår i: "Du Sköra Nya Värld" Ulrika Andersson, Henrik Oscarsson, Björn Rönnerstrand & Nora Theorin (red) Du sköra nya värld. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. - Göteborg : Göteborgs Universitet. - 0284-4788. - 9789189673526
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Demker, Marie, 1960
(författare)
-
Vilka var det som ändrade sig om flyktingpolitiken efter 2015?
- 2021
-
Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den svenska opinionen blev fram till 2015 i princip allt mindre restriktiv avseende invandring och flyktingmottagning. Sedan 2016 har emellertid opinionsläget blivit avsevärt mer restriktivt. Vilka är de grupper som ändrat sig mellan 2015 och 2020 och hur skall vi förstå bakgrunden till den förändringen? I det här kapitlet identifierar vi sympatisörer till Kristdemokraterna och Moderaterna som de partisympatisörer som ändrat sig mest. Vi konstaterar också att det i första hand är de med lägre utbildning som ändrat sig under tidsperioden. Det är i störst utsträckning personer över 50 år som har gått i mer restriktiv riktning. Högutbildade, yngre och personer till vänster i politiken har ändrat sig i betydligt mindre utsträckning än övriga och står kvar vid en mer generös hållning. Utrymmet för opinionsbildning till förmån för en mer generös invandringspolitik är trots det litet då de tre största partierna alla önskar se en ökad restriktivitet.
|
|
