| 1. |
|
|
| 2. |
- Lindgren, Elina
(författare)
-
Är det skillnad på invandring och invandring? Attityder till arbetskrafts- och flyktinginvandring i Sverige : Is there a difference between immigration and immigration? Attitudes to labor- and refugee immigration in Sweden
- 2018
-
Ingår i: Sprickor i fasaden. - Göteborg : Göteborgs universitet.
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Efter att ha varit relativt frånvarande i den politiska debatten i början av 2000-talet har invandringspolitiken de senaste åren seglat upp som en av de hetaste frågorna i Sverige. I den här rapporten undersöks sambandet mellan attityder till invandring och ett antal faktorer som tidigare visat sig ligga till grund för sådana attityder, såsom oro för ekonomin, välfärdssystemet och den nationella sammanhållningen, samt sambandet med partisympati. Hur dessa faktorer återspeglas i attityder till arbetskraftsinvandring respektive flyktinginvandring hos svenska folket testas genom analyser av 2017 (arbetskraftsinvandring) respektive 2016 (flyktinginvandring) års nationella SOM-undersökning. Resultaten visar att det finns samband mellan olika orosaspekter såväl som partisympati, och attityder till invandring. Det framkommer också att det, trots att förklaringsmönstren ofta liknar varandra, finns vissa skillnader när det gäller attityder till arbetskraftsinvandring respektive flyktinginvandring – något som indikerar att det ibland görs en skillnad mellan olika former av invandring.
|
|
| 3. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Utbildningens betydelse för åsikt om invandring och migrationspolitik
- 2020
-
Ingår i: Andersson, Ulrika; Carlander, Anders & Öhberg, Patrik (2020) Regntunga skyar. Göteborgs universitet: SOM-institutet., 353-367. - Göteborg : Göteborgs universitet: SOM-institutet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 353-367
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Utbildningsnivå har stark förklaringskraft på individers uppfattningar om invandring och olika migrationspolitiska frågor. Men varför är det så? Tidigare forskning lyfter fram utbildningens betydelse i form av kunskapsuppbyggnad och kognitiva processer, socialisation eller i termer av selektionseffekter. I denna artikel redovisar vi opinionsutvecklingen med avseende på flyktingmottagning, synen på invandring som ett hot mot svensk kultur och svenska värden samt invandrares rätt till religions frihet. Därutöver prövar vi hypoteser om varför utbildning – med kontroll för generation, utbildningsinriktning och kön – har betydelse för individers uppfattning i migrationspolitiska frågor. Vi visar att socialisation och olika selektionseffekter har betydelse för att förklara utbildningens betydelse för individers uppfattningar om invandring och olika migrationspolitiska frågor.
|
|
| 4. |
- Martinsson, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Viktiga valfrågor i Sverige – från miljö till invandring
- 2018
-
Ingår i: Sprickor i fasaden. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 119-132
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Frågan om allmänhetens viktigaste samhällsproblem är en central del av den politiska debatten. Under valår, när partierna i ännu högre grad försöker tilltala väljarkåren, blir frågan av yttersta vikt för så väl partierna själva som för medierapporteringen. Fortfarande aktuella frågor som länge har dominerat dagordningen är sjukvården och skolan. På senare år har dock invandring/integration och även lag och ordning tagit plats på topplistan. I det här kapitlet analyserar vi vilka grupper av medborgarna som är mer troliga att nämna olika samhällsproblem i syfte att belysa viktiga skiljelinjer i samhället. Vår analys visar att den klassiska vänster-höger skalan i stor utsträckning strukturerar människors åsikter om vilka frågor som är viktigast, men att även könsoch åldersfaktorer har en viktig roll. Män nämner oftare invandring/integration samt lag och ordning, medan kvinnor oftare nämner sjukvård och skola/utbildning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Slutna rum och öppna landskap
- 2017
-
Ingår i: Andersson U. (red). Slutna rum och öppna landskap: Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673380 ; , s. 9-38
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta inledande kapitel ges en beskrivning av vilka samhällsfrågor skåningarna tycker är viktigast idag, hur de uppfattar olika regionala och kommunala serviceområden samt vilken inställning de har till en rad aktuella politiska frågor och förslag. Kapitlet belyser också frågor som rör synen på hur det är att arbeta och leva i Skåne.
|
|
| 7. |
- Banakar, Reza
(författare)
-
Kvotering skapar inga nya jobb
- 1995
-
Ingår i: I & M. - 1404-6857. ; 1995:4, s. 7-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under april månad i år (1995) var den öppna arbetslösheten bland utomnordiska invandrare 28 procent, medan motsvarande siffra bland svenskar var sju procent. Dessa relativa tal avspeglar invandrarnas respektive svenskarnas svårigheter att anskaffa sysselsättning på arbessmarknaden.
|
|
| 8. |
- Enström, Daniel, 1993, et al.
(författare)
-
Yrkesgruppers ideologiska polarisering 1998-2018
- 2019
-
Ingår i: Storm och stiltje. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673441 ; , s. 455-475
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den politiska kartan i Sverige har under det senaste decenniet kommit att i allt högre utsträckning ritas om i takt med att nya konfliktlinjer fått större genomslag. Till den traditionella vänster-högerdimensionen har tillkommit ett slags kulturell konflikt dimension, som löper mellan libertära respektive traditionella värden. I denna dimension har frågor kring migration visat sig ha särskilt stor betydelse. I vårt kapitel tittar vi närmare på hur inställningen till migrationsfrågan har påverkat väljarnas subjektiva placering på vänster-högerskalan, deras sympatier för ett politiskt parti (S) samt deras generella inställning till traditionellt fördelningspolitiska sakfrågor. Vi gör det genom att jämföra förändringar inom olika yrkesgrupper, för att på så sätt klargöra huruvida migrationsfrågan har kommit att bidra till ökad polarisering i grupper som tidigare varit relativt lika sett till vänster-högerplacering, partisympati och policypreferenser. Med andra ord, har migrationsfrågan bidragit till ökad polarisering inom olika yrkesgrupper, och skiljer sig polariseringstakten mellan olika yrkesgrupper?
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
