| 1. |
-
Larmar och gör sig till
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Larmrapporterna duggar tätt inom flera delar av samhället idag och en turbulent omvärld gör sig ständigt påmind. I en tid där den som hörs och syns mest oftast är den som får fram sitt budskap syftar Larmar och gör sig till till att ge diverse effektfulla och känsloknutna utsagor om vår samtid lite empiriskt tuggmotstånd. Larmar och gör sig till är den sjuttionde forskarantologin från SOM-institutet. Boken innehåller 40 kapitel och baseras i huvudsak på 2016 års nationella SOM-undersökning, i kombination med SOM-institutets trettioåriga tidsserier.
|
|
| 2. |
- Götmark, Frank, 1955, et al.
(författare)
-
Miljöskäl talar för mer begränsad invandring
- 2018
-
Ingår i: Svenska Dagbladet (SvD-Debatt, 17 mars).
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Viktiga perspektiv saknas i debatten om migration och invandring. Ett lands befolkningspolitik får stora konsekvenser för miljöfrågor som konsumtion, resursförbrukning, utsläpp av växthusgaser och exploatering av natur, skriver flera professorer och forskare.
|
|
| 3. |
- Andersson, Malte, 1941, et al.
(författare)
-
Invandring behövs inte för att försörja en åldrande befolkning
- 2019
-
Ingår i: Göteborgs-Posten (GP Debatt, 16 juni).
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Politiker och media hävdar ofta att landet behöver stor invandring för att möta behov då befolkningen åldras. Påståendet saknar täckning: seriösa demografiska och ekonomiska analyser pekar på att invandringen i stället medför ökad försörjningsbörda och sämre ekonomi för samhället, skriver ekologer Malte Andersson och Frank Götmark.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Liberg, Olof, et al.
(författare)
-
Effects of migration and selective harvest for the genetic status of the Scandinavian wolf population : A report to the Swedish Environment Protection Agency SEPA (Naturvårdsverket)
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket har vi beräknat hur inavelskoefficient och släktskap i den skandinaviska vargstammen påverkas av invandring, populationsstorlek och olika jaktstrategier. För beräkningarna av effekter de närmsta två åren av en selektiv jakt, riktad mot de revir med de högsta släktskapskoefficienterna använde vi manuella simuleringar gjorda i Excel, byggda på pedigreedata från det skandinaviska vargprojektet SKANDULV och resultat från Viltskadecenters årliga lägesrapporter. För beräkningar av genetiska effekter på längre sikt, upp till 100 och 300 år, gjorde vi simuleringar utifrån en individbaserad populationsmodell som integrerar demografi med genetik med hjälp av data från den skandinaviska vargstammen. Analysen för effekter de närmsta två åren visade att även utan ytterligare invandring kan man göra vissa kortsiktiga vinster med en selektiv jakt. Med en jakt som tog bort de fem högst rankade vargflockarna enligt deras släktskap med övriga populationen, sänktes inavelskoefficienten F efter två års jakter från dagens nivå på 0,260 till 0,246, och om de 10 högst rankade flockarna togs bort sänktes F till 0,229. Samtidigt visades att högst 9 flockar kan tas bort utan att sänka antalet flockar i populationen till nästa år. Resultaten från simuleringarna av effekter på lång sikt delades upp i effekter på inavelsnivån respektive på hur lång tid det tar att uppnå en viss inavelsnivå. Vid en viss given invandringsfrekvens går inavelskoefficienten F mot en jämviktsnivå, som dock kan ta många år att uppnå. Avgörande för var denna jämviktsnivå kommer att ligga är migrationshastigheten, dvs. hur många invandrare som kommer in per tidsenhet. Vid en invandrare var femte år kommer jämviktsnivån för F att ligga på ungefär 0,22 medan om det kommer in en invandrare vartannat år sjunker nivån till 0,13 och vid en invandrare per år sjunker nivån på F ytterligare till c:a 0,08. Om man reglerar stammen med en selektiv jakt där invandrare och deras avkommor skyddas, förstärker man effekten av invandring avsevärt. Vid t.ex. 1 invandrare per år sänks jämviktsnivån från 0,08 till 0,04 med en sådan selektiv jakt. Detta beror på att invandrarna och deras avkommor blir "effektivare" dvs. de får större genomslag än övriga vargar när de genom skyddet (mot jakten) får högre överlevnad än de senare. Dessa jämviktsnivåer av F är oberoende av populationsstorleken. Vid en viss given invandringshastighet spelar det ingen roll för den slutliga nivån för F om stammen innehåller 200 eller 1000 vargar. Däremot har populationsstorleken betydelse för hur snabbt inavelsnivåerna sjunker ned till sina jämviktslägen. Processen går fortare, ju mindre populationen är. Processen går också fortare genom selektiv jakt där invandrare och deras avkommor skyddas. Den kan dessutom ytterligare påskyndas genom att tillföra några extra obesläktade vargar tidigt i processen i en s.k "stötdos". I tabell 3 jämförs effekterna på tiden det tar för inavelskoefficienten att nå ned från dagens nivå på 0,26 till 0,1 med en invandringshastighet av 1 invandrare per år, men för olika populationsstorlekar, jaktstrategier (slumpad jakt och selektiv jakt) och med eller utan en stötdos på 6 extra vargar de första fem åren. Med en populationsstorlek på 400 vargar tar det med slumpmässig jakt och ingen stötdos 87 år att nå ned till F=0,1. Om populationen istället hållits på 200 djur hade tiden sjunkit till 51 år och med en selektiv jakt hade denna tid minskat ytterligare till 14 år. Om man dessutom hade lagt till stötdosen hade det endast krävts 10 år att nå ned till denna nivå. Slutsatser: 1. Vargstammens genetiska status kan aldrig förbättras på lång sikt genom någon speciell jaktstrategi, tillförsel av obesläktade individer utifrån är nödvändig för en bestående positiv effekt på inavelsnivån och bevarandet av genetisk variation. 2. Förutsatt att det föreligger ett konstant flöde av invandrare till populationen, kan en väl designad selektiv jakt resultera i en reduktion, både av inavelsnivån (F) och den tid som krävs för att uppnå en viss lägre inavelsnivå. 3. Viss temporär förbättring av inavelsnivå kan dock uppnås utan ytterligare invandring. Efter två års jakt riktad mot de 5 resp. 10 av reviren med de högsta släktskapsnivåerna kan den genomsnittliga inavelskoefficienten i stammen minska från 0,260 till 0,246 respektive 0,299. 4. Under förutsättning att givarpopulationen är tillräckligt stor kommer en viss given invandringsfrekvens att leda till ett viss givet jämviktsläge för inavelskoefficienten. 5. Jämviktsläget för inaveln av en viss invandringsfrekvens kan ytterligare sänkas med en selektiv jakt som skydda migranter och deras avkommor, utan att invandringsfrekvensen ändras. Vid t.ex. 1 invandrare per år sänks jämviktsläget från 0,08 till 0,04 med en sådan selektiv jakt. 6. Jämviktsnivån för inavelkoefficienten är oberoende av populationsstorleken. Däremot har populationsstorleken betydelse för hur snabbt inavelsnivåerna sjunker ned till sina jämviktslägen. Ju mindre populationen är desto snabbare går denna process. 7. En selektiv jakt där invandrare och deras avkommor skyddas reducerar även den tid det tar att nå ned till en viss given inavelsnivå. 8. Tiden det tar att nå ned till en viss inavelsnivå kan minskas ytterligare om man tillför ett extra antal vargar utöver den rådande invandringsfrekvensen.
|
|
| 6. |
- Berndt, Kim H.
(författare)
-
Fishing the gene pool : Genetic structure, admixture and behavioural complexity in fisheries management
- 2016. - 1
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Prudent management of marine fish resources relies on separation and management of biologically meaningful groups of conspecifics, termed fishery stocks, often depicted as self-sustaining, spatiotemporally separated and demographically independent entities. Such stock discrimination has however proven challenging. Although most marine fish species form local spawning populations (in relation to hydrological and topographical features that promote local juvenile retention), the level of genetic and demographic connectivity among them is difficult to quantify, given that marine fish often display low genetic differentiation, implying gene flow among local populations mediated by dispersal and migrations in a “barrier free” environment. In this thesis I assess regional genetic structure and phenotypic divergence in a “high gene flow” fish species, the Atlantic cod (Gadus morhua), and re-evaluate the current stock division into an Eastern Baltic (EB) and Western Baltic (WB) cod stock. I also assess genetic consequences of population size reductions in a regional population assemblage of brown trout (Salmo trutta), used as a model system to draw conclusions relevant to overexploited fishery stocks.I examine genetic structure in a regional assemblage of local cod populations, making up a transitional admixture zone that separates the non-admixed North Sea stocks from non-admixed Baltic Sea stocks. In spite of a gradient in genetic admixture, which coincides with a gradient in salinity, local cod populations form two differentiated genetic clusters (stock complexes); a North Sea stock complex (Kattegat & Öresund), and a Baltic Sea proper stock complex (Arkona & Bornholm basins). This division is supported by recent genetic work, but is not congruent with the current EB and WB stock division. I also assess stock mixing in the Öresund management subdivision, an interface between inferred stock complexes, seeing increasing stock mixing (proportion Baltic genotypes) with decreasing distance from the Baltic Sea proper, and non-negligible but stable stock mixing throughout a single season. The combination of non-negligible migrant influx and maintained genetic differentiation might imply regionally prevailing spatiotemporal spawning separation and homing.I assess phenotypic and behavioural divergence in a local cod population, manifested through biased catches with regard to body condition, growth and body morphology. Evidence suggest that the observed divergence constitute within-stock behavioural components (not genetically divergent populations) most likely induced by increased intraspecific competition within the Baltic Sea proper.The inconsistent spatial genetic structures historically inferred for Baltic cod raises questions regarding the spatiotemporal stability of an admixture zone. To examine how population size reductions (and ensuing density dependent migrations and interactions) influence the genetic integrity of populations and the regional genetic admixture, I assess genetic variability within an assemblage of trout populations that suffered recent region-wide population decimations and recoveries. Recovered populations were characterized by lower genetic differentiation and higher genetic admixture, implying that population size reductions could endanger the genetic integrity of local populations. Such density-dependent genetic integrity is of relevance also to cod, given the drastic declines in Baltic cod stocks from overexploitation in the 1980s and 1990s.In summary, my work suggests that stock discrimination and stock division must be more dynamic, especially for population assemblages experiencing genetic admixture, exploitation, and stock size reductions. Given that stock size reductions can increase genetic admixture from density-dependent gene flow, and that gene flow can counteract local adaptation, overexploitation can have unforeseen detrimental effects on local populations.
|
|
| 7. |
- Andersson, Malte, 1941, et al.
(författare)
-
Vi måste minska invandringen av lågutbildade - om vi ska klara välfärden
- 2020
-
Ingår i: Göteborgs-Posten (GP Debatt, 29 februari).
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En ny prognos från Arbetsförmedlingen visar en kraftigt stigande arbetslöshet hos utrikes födda med låg utbildning framöver. Om vi fortsätter att ha en hög invandring hotar därför utanförskapet att öka och välfärdssamhället att erodera, skriver Malte Andersson och Frank Götmark professorer vid Göteborgs universitet
|
|
| 8. |
-
Svensk Botanisk Tidskrift : Volym 98: Häfte 5, 2004
- 2004
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Ordföranden har ordet: Visa att Du uppskattar det öppna landskapet! B. OLDHAMMER: Långskägget -naturskogens flaggskepp. Botanisk litteratur: En magnifik biologisk idéhistoria. M. LINDBLADH: När granen kom till byn - några tankar kring granens invandring i södra Sverige. U.-B. ANDERSSON: Botanikdagarna i Örebro län 2004. B. AXELIUS och J. KARLSSON: Japanplym - ny rödalg för Sverige. M. GOTHNIER och T. STRID: Dynstinksvamp funnen i Sörmland - den svenska nordgränsen har flyttats. J. de JONG, A. DAHLBREG och J. N. STOKLAND: Död ved i skogen. Hur mycket behövs för att bevara den biologiska mångfalden? Botanisk litteratur: Ny nordisk umbellatflora. Fjällbotanikkurs i Padjelanta. Arbetsgruppen för Svenska Växtnamn. De Vilda Blommornas Dag. Guldluppen 2004. Årsmötet 2004.
|
|
| 9. |
- Nauwerck, Arnold, et al.
(författare)
-
En översikt över zooplankton i Norrbottens länoch dess betingelser. : En kompletterande undersökning till riksinventeringen av sjöarår 2000.
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samband med den - av naturvårdsverket föranledda sjöinventeringen hösten 2000, toglänsstyrelsen tillfället i akt att även insamla kvalitativa håvprover av zooplankton. Av totaltbesökta 669 sjöar kunde prov tas från 584.Syftet med undersökningen var att dels fylla ut luckor i tidigare regionala undersökningar avzooplanktons utbredning i länet, dels att söka möjliga samband mellan samtidigt analyserademiljöparametrar och olika arters uppträdande. I sista hand var målsättningen att få framhuruvida zooplankton kunde användas som miljöindikator.I allt identifierades.71 zooplanktonarter, varav rotatorierna p.g.a. årstiden måste anses varaunderrepresenterade. Cyclopoiderna blev i huvudsak endast summariskt behandlade p.g.a. denoproportionerligt stora arbetsinsatsen som artbestämningen i denna grupp skulle ha krävt.Fördelningskartor kunde tas fram för alla viktiga arter. Dessa visade generella mönster somdels speglade naturförhållandena (högfjäll, lågfjäll, skogslandet, nedreTornedalen/kustlandet), dels också kolonisationsvägar och vandringsbarriärer (postglacialvästlig invandring: t.ex.Arctodiaptomus laticeps, generell invandring söderifrån: t.ex. deflesta cladocererna, överlevnad i sjöar som genom landhöjningen blev skiljda från Östersjön:t.ex.Eudiaptomus gracilis, sentida invandring österifrån: t.ex. Eubosmina coregoni samtt.o.m. invandring norrifrån:Acanthodiaptomus tibetanus.)Medan olika arters invandringshistoria i många fall synes ha haft större betydelse förnuvarande fördelningsmönster än de berörda sjöarnas miljökvalitet kan dock också urskiljassamband mellan kemiskt-fysikaliska betingelser och zooplanktons preferenser. Dessa är iregel intimt kopplade till naturgeografiska villkor: temperatur - höjd över havet, pHvärde -skogs- och myrland, näringsämnen - odlingsbygder. Förekommande extremvärden verkarallmänt fortfarande ligga inom gränserna för arternas tolerans.Starkare än av de kemiskt-fysikaliska betingelserna tycks artförekomsten styras av biologiskafaktorer, främst näringstillgången. Växt- och partikelätarna, som utgör majoriteten avplanktondjuren, är i hög grad beroende av växternas primärproduktion. Den kan varaautokton, alltså relaterat till fytoplankton, eller allokton, relaterat till importerat organisktmaterial. Det förstnämnda fallet gäller främst i eutrofa sjöar, det senare i humusrika ellerstarkt genomrunna sjöar.Högre upp i näringskedjan verkar näringskonkurrens och predatorer och i sista led ävenfiskbestånden vara beståndsreglerande. Detta samband har här inte kunnat studeras, eftersomför de allra flesta undersökta sjöar föreligger inga uppgifter om fiskbestånden. Emellertid kandet kända faktum bekräftas att i fisktomma vatten (mestandels små tjärnar) främstcladocererna (Daphnia, Bosmina) växa fram till särskilt stora individ, medan dengenomsnittliga storleken i populationen pressas ner där fiskarnas predationstryck är starkt.Inga direkta indikationer har kunnat tas fram för zooplankton som indikator för specifikaformer av antropogen förorening, som t.ex. försurning. Åtminstone vad gäller deraszooplanktonbestånd måste länets sjöar betraktas som helt naturliga. Möjligen skulle relativaförändringar av artsammansättningar och mängder kunna lämna information om pågåendemiljöförändringar. Men för detta ändamål skulle behövas regelbundna upprepningar avjämförbara undersökningar.7Därmed är det inte sagt att zooplankton inte på ett meningsfullt sätt skulle kunna sätts in imiljökontrollen. Bättre än stora regionala inventeringar med stora tidsintervaller kan tätaprovtagningar i lämpliga referenssjöar ge upplysningar om naturliga fluktuationer ocheventuella trender. Även planktondjurens produktivitet mätt t.ex. i äggantal, eller sjukdomar,som t.ex. infektioner, eller biokemiska analyser av protein- och fetthalter- eller analys avfrämmande ämnen i torrsubstansen bör kunna prövas som miljöindikatorer.Denna undersökning är veterligen den först av sitt slag och med sitt syfte. Den kan inte gemer än ideer eller ansatspunkter för fortsatta undersökningar men förhoppningsvis kan denrikta uppmärksamheten på en lucka i miljökontrollen som kan vara värt att bättre beaktas ochatt fyllas med kunskap.
|
|
| 10. |
-
Floran på skär och stränder efter Hjälmarens sänkning 1882 - 1886
- 1986
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hjälmaren sänktes åren 1882-1886. Skillnaden mellan medelvattenstånden före och efter sänkningen blev 1,3 m. Stora landarealer uppkom och tidigare sanka stränder dränerades. Dessutom bildades ett rätt stort antal helt nya skär. Där block och grus kom att utgöra grund (brott) i vattenbrynet har isskjutning och annan tillandning ibland fortsatt nybildningen av låga skär. De har kallats skär så snart de hyst minst en art högre växtlighet.Litteraturen kring Hjälmarsänkningen är omfattande. Historiken fick en ingående skildring av Bertil Walldén i hans "Den stora sjösänkningen" 1940. Därefter har fyra inventeringar utförts och gemensamt för dessa har varit att studera florans invandring och förändringar. Den fjärde inventeringen kom också att gälla växtsamhällenas utformning samt en översiktig inventering av lav-och mossfloran. Här publiceras en sammanställning av primärmaterialet i fråga om floran och dess utveckling .
|
|
