| 1. |
- Fredriksson, Ulf, et al.
(författare)
-
Svenska som andraspråk och kulturmöten.
- 2003
-
Ingår i: Barn utvecklar sitt språk. - Lund : Studentlitteratur. - 9144027931 ; , s. 292-
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kulturmötet är för många barn en viktig del av den kontext i vilken de utvecklar sitt språk. Många skäl talar för att barns språkliga och kulturella bakgrund påverkar de förutsättningar de har för att lära sig svenska. Det finns också mycket som tyder på att en del av de skillnader som finns mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund samt mellan olika grupper av elever med invandrarbakgrund är beroende på skillnader i elevernas sociala och ekonomiska levnadsförhållanden. I detta sammanhang är det viktig att vara försiktig så att inte kulturella skillnader tillåts skymma sociala skillander. Det är av central betydelse att lärarna har en grundläggande respekt för elevernas språk och kultur. Ytterligare en viktig utgångspunkt är att varje elev med invandrarbakgrund är unik. Beroende på invandring samt språklig och kulturell bakgrund ställs barn med invandrarbakgrund inför olika utmaningar och svårigheter. De flesta invandrarföräldrar är mycket måna om att deras barn får en bra skolgång, men kan vara osäkra om vad som är bäst för deras barn. Lärare som arbetar med många elever med invandrarbakgrund måste vara beredda att ge råd till föräldrar. Föräldrarna måste få veta att hemmet spelar en viktig roll för barnets språkutveckling. Inte minst handlar det om att ge barnet mycket språkligt stöt i hemmet.
|
|
| 2. |
- Strömbäck, Jesper, 1971-
(författare)
-
(S)trategiska (M)isstag bäddade för (SD)
- 2018
-
Ingår i: Snabbtänkt. - Sundsvall : Demicom. - 9789188025999 ; , s. 38-38
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Strömbäck, Jesper, 1971
(författare)
-
Utan mångfald stannar Sverige
- 2018
-
Ingår i: Boken om inkludering. - Stockholm : Inclusion Academy. - 9789163982101 ; , s. 5-7
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bolin, Niklas, 1977-, et al.
(författare)
-
De politiska ungdomsförbundens medlemmar
- 2021
-
Ingår i: Fokus 21 - Vilja att förändra. - Växjö : Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. ; , s. 97-130
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den tidigare nedgången i medlemsantal har brutits under det senaste decenniet. Under denna period har antalet personer som är medlemmar i något av riksdagspartiernas ungdomsförbund pendlat mellan ungefär 25 000 och 40 000.Mer än två tredjedelar av ungdomsförbundens medlemmar är 22 år eller yngre. De flesta medlemmarna går i skolan eller studerar på universitet. Könsfördelningen mellan förbunden varierar mycket.Ungdomsförbundens medlemmar placerar sig på en politisk vänster-högerskala längre ut mot flankerna än motsvarande placering av deras moderparti.Miljö, invandring/integration, välfärd/sjukvård samt brottslighet rankades som de viktigaste politikområdena av medlemmarna. Det finns stora skillnader i rangordning mellan medlemmar i de olika förbunden. Det finns också skillnader mellan kvinnor och män.En majoritet uppger att de själva tagit initiativ till engagemang och kontaktat partiet eller ungdomsförbundet för att bli medlemmar. 1Endast en mindre andel uppger att de blivit värvade. Nästan hälften uppger att de har föräldrar eller syskon som har varit medlem i ett politiskt parti.
|
|
| 6. |
- Hammarström, Per, 1960-
(författare)
-
Omvändelseberättelser, judemission och svensk lågkyrklighet runt sekelskiftet 1900
- 2012. - 1
-
Ingår i: Från legofolk till stadsfolk. - Härnösand : Institutionen för Humaniora. - 9789186694937 ; , s. 137-153
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lågkyrkliga Svenska Israelsmissionen, grundades som en inomkyrklig rörelse på 1870-talet med syftet att bedriva evangeliskt och socialt arbete bland judar i Sverige och utomlands. Inte minst genom det proselythem som grundades i Stockholm kom judar i kontakt med föreningen, något som emellanåt ledde fram till att judar konverterade till kristendomen. Flertalet av de omvända var judiska ynglingar med rötterna i Östeuropa och det hände att Israelsmissionen anställde de nyomvända som resepredikanter och judemissionärer. I religiösa självbiografier har de skildrat sin judiska uppväxt i Östeuropa, invandringen till Sverige, religiösa kriser, omvändelse, dop och missionärsverksamhet. I denna text diskuteras sex sådana religiösa omvändelseberättelser, publicerade perioden 1888–1927, dels den religiösa och sociala kontext i vilken berättelserna formades, dels de skäl som legat bakom omvändelserna. Undersökningen visar på en starkt antijudisk diskurs inom Israelsmissionen som konvertiterna övertog och reproducerade i sina texter, men också en romantiserad syn på drag inom judendomen. De självbiografiska texterna skildrar livskriser som en följd av uppbrott och invandring och behovet av tillhörighet i en ny omgivning, något som kan ses som förklaringar till konversionerna.
|
|
| 7. |
- Karv, Thomas, PD, 1988-
(författare)
-
Finlandssvenska åsikter om politik och politiker?
- 2022
-
Ingår i: Svenskfinland i Pandemitider. - Vasa : Samforsk, Åbo Akademi. - 9789521242106 ; , s. 19-25
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Även i Svenskfinland har det alltid funnits vitt skilda åsikter i relation till politiska sakfrågor. Att man delar ett gemensamt språk behöver inte nödvändigtvis betyda någonting alls när det kommer till åsikter om invandring, abort eller EU-medlemskap. Därför är det också logiskt att samma mönster borde gälla angående åsikter om framträdande politiker. I detta kapitel kommer jag därför att beskriva hur finlandssvenskarna förhåller sig till en rad aktuella politiska frågeställningar i Finland: spritförsäljning i livsmedelsbutiker, eutanasi (aktiv dödshjälp), avkriminalisering av droganvändning, aborträtten, EU-medlemskapet och pälsdjursnäringen samt gentemot ett antal framträdande politiker/opinionsbildare. Samtliga av dessa temaområden skulle möjligtvis förtjäna varsitt eget kapitel med mer djupgående analyser, men jag kommer ändå här att nöja mig med att analysera större mönster istället för specifika djupdykningar i en politisk sakfråga eller i en specifik politiker. Även om finlandssvenskarnas åsikter om politiska sakfrågor relativt nyligen har analyserats utförligt av Söderlund och Lindell (2020) bidrar detta kapitel med en hel del nytt material. Detta i och med att frågebatteriet för Barometerundersökningen 2021 innehöll några nya politiska sakfrågor för finlandssvenskarna att ta ställning till. Därtill har materialet samlats in mitt under en pågående pandemi, vilket möjligtvis också kan ha haft en inverkan på resultaten.
|
|
