SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "lärosäte:mah institution:("school of teacher education") ;access:(free);conttype:(scientificother)"

Sökning: lärosäte:mah institution:("school of teacher education") > Fritt online > Övrigt vetenskapligt

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Adelmann, Kent (författare)
  • Att lyssna till röster. Ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv.
  • 2002
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Detta är en avhandling om hur en del av vårt meningsskapande går till, sedd genom åtta studenters användning av sina kontextuella resurser. Den handlar om hur vi lyssnar till auditiva, visuella och upplevda röster, och hur vi talar med stöd av dessa röster när vi skapar och utvecklar vår egen röst. Detta kallar jag för rapporterat lyssnande, d.v.s. dessa yttranden visar att ett tidigare lyssnande ägt rum. I den empiriska undersökningen använder jag två metoder för att besvara klassrumsfrågan och visa vilka kontextuella resurser som utnyttjas och vilken funktion de får i den nya kontexten. När det gäller de rapporterade rösternas förekomst använder jag manifest intertextualitet som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarrepertoar och olika lyssnartyper. När det gäller de rapporterade rösternas funktion använder jag retorik som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarprofil och olika lyssnarpositioner. I det förra fallet pekar responsen bakåt och synliggör studenternas röstrespons, alltså med vilka röster de för en dialog. I det senare fallet pekar responsen framåt och synliggör studenternas röstanvändning, alltså för vilka syften de för dialogen vidare. Med ett vidgat lyssnandebegrepp och Bakhtins röstbegrepp syftar jag till en integrerande och helhetsorienterande ansats som gestaltar undervisningsdiskursens mångstämmighet och där studenternas samspel med olika slags röster i tid och rum hörs i den aktuella interaktionen. I avhandlingstexten lyssnar läsaren på samma sätt till många andra röster än författarens (framvuxna) stämma. En del röster citeras eller refereras uttryckligen, i enlighet med den skriftliga genren och vetenskapliga traditionen, medan andra röster mera står att läsa mellan raderna eller ekar från en fond av gemensamma kulturerfarenheter. Oavsett vilket gestaltar denna polyfoni av röster för ett ögonblick ett nätverk av ständigt pågående röstmöten och röstsamspel som väntar på sin röstrespons, vars röstanvändare rekontextualiserar yttrandet och använder det för nya ändamål i nya sammanhang i talkommunikationens språkliga och kontextuella rymd. Men den här avhandlingen handlar inte om ett etablerat svenskt forskningsfält med en bekant forskningsbakgrund, kända definitioner och välbeprövade teorier och metoder. Genom undersökningen av aspekten Lyssna i modersmålets utbildningsdokument och introduktionen av det internationella lyssnarfältet har jag istället pekat på ”en nästan vit fläck på kartan”. Vidare har jag försökt fylla denna tomhet med en begreppsutredning som visar på en vid begreppsdomän för begreppet ’lyssna’ i svenska språket, där begreppsbestämningen innehåller såväl en social och dynamisk som holistisk dimension. När det gäller synen på såväl det snävare perspektivet med aspekten Lyssna som det vidare perspektivet med det vidgade lyssnandebegreppet, blir konsekvenserna av avhandlingen en strävan efter ett helhetsperspektiv som pekar på upplösningen av traditionella gränser. För aspekten Lyssna handlar det om upplösningen av uppdelningen mellan reception och expression, där de traditionella in- och uttrycksformerna i svenskämnet kompletteras, likställs och dialogiseras med en alternativ aspektmodell i en språklig rymd som omfattar olika former för språklig mediering inom alla ämnesområden. För det vidgade lyssnandebegreppet gäller upplösningen synen på innehållet och den betydelse som traditionellt tillmäts olika ämnen och medium, vilka istället likställs genom att olika ämnesstoff får kvalificera sig och att alla erfarenheter, oavsett hur de medieras, ges en röst i rapporterat lyssnande. Den här avhandlingen handlar främst om lyssnande i ett didaktiskt perspektiv. Undersökningen synliggör undervisningsdiskursens polyfona karaktär, uppmärksammar det dialogiska samspelet mellan olika kontextuella resurser, och understryker betydelsen av att de studerande aktiverar dessa kontextuella resurser i ett språkutvecklande syfte. Rapporterat lyssnande beskriver klassrummets mångstämmighet ur ett lyssnarperspektiv. Av lyssnarrepertoaren framgår till vilka erfarenheter i tid och rum som de studerande riktar sin uppmärksamhet under handledningsprocessen. Lyssnarprofilen visar hur de använder dessa röster under gruppinteraktionen. Detta pekar på såväl lyssnandets betydelse i läroprocessen som responsens betydelse för förståelse och gruppens betydelse för lärande. Rapporterat lyssnande är slutligen också en didaktisk ingång till ett språkutvecklande arbete med utgångspunkt i den studerandes individuella rösterfarenheter och röstupplevelser. Att lyssna till röster kan då vara att utvecklas språkligt tillsammans genom att lyssna uppmärksamt till andras röster på olika sätt, att rikta sitt lyssnande i tid och rum via olika former av språklig mediering, och att vara lyhörd för såväl den egna inre rösten som hur den egna skapade och skapande rösten växer och utvecklas som en konstant röstförändring. Att lyssna till röster kan vara att lyssna till det totala röstsamspelet i den lyssnande människans dialogiska existens.
2.
3.
  • Al-Sa'd, Ahmed (författare)
  • Evaluation of Students' Attitudes Towards Vocational Education in Jordan
  • 2007
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This doctoral dissertation consists of the empirical main study and the explorative study. The main goal of the empirical study has been to acquire knowledge about students’ attitudes towards vocational education in Jordan, and to explore the dimensionality of their attitudes as well. Another goal has been to investigate which background variables best explain the differences in students’ attitudes. A third goal has been to describe and explain the relationship between students’ attitudes and their behaviour. The goal of the explorative study has been to investigate the perceptions of decision makers about students’ attitudes and the status of vocational education. Data of the empirical study were collected from a multi-stage stratified cluster random sample of tenth-grade students. Data analysis of the empirical study has been based on a reliable and valid attitude scale rigorously constructed to achieve the aforementioned goals. Data collection and analysis of the explorative study have been based on the open-ended interview questions carried out with a group of decision makers. Results of the empirical study showed that students have nearly neutral attitudes towards vocational education, and that three main dimensions comprise the dimensional space of their attitudes. These dimensions are first, a preference to enter a vocational school and encourage others to do so. Second, the importance and usefulness of a vocational school. Third, low status, hatred, and negative image of a vocational school. Only four background variables have been found to be significant predictors of students’ attitudes towards vocational education. These are students’ behaviour to enter vocational or academic school, students’ intention to study at the university, students’ achievement in Arabic language, and finally their place of residence. Results of the attitude behaviour relationship have ascertained the predictability of human behaviour from attitudes, taking into consideration other variables as well. Results of the explorative study have clearly indicated that attitudes towards vocational education are negative. Vocational education has suffered from poor image and low reputation. It is not well liked in the society, and has been considered a second alternative for low achievement students as well.
4.
  • Albinsson, Gunilla, et al. (författare)
  • Maktutövning ur ett organisations- och genusperspektiv
  • 2000
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Inom svensk hälso- och sjukvård är 82% av samtliga landstingsanställda kvinnor. Majoriteten av dessa kvinnor återfinns i organisationsstrukturens mellanskikt eller bas. I denna avhandling problematiseras den process inom vilken maktutövning sker i vardagliga möten mellan kvinnor och män inom tre somatiska vårdavdelningar. Resultatet visar att den genusrelaterade maktutövning som utspelades mellan kvinnor och män vilade på två fundament. Det första var att organisationsstrukturen gav ett fåtal män i hierarkins topp möjlighet att utöva makt gentemot kvinnorna i hierarkins mellanskikt eller bas. En viktig konklusion är att studiens kvinnor missgynnades av att befinna sig i en hierarkisk organisation. Det andra fundamentet var att kvinnornas utsatthet för makt baserades på det faktum att de var kvinnor. Studiens män tillämpade olika strategier för att markera sin position gentemot kvinnorna. Maktutövningen hade flera olika uttrycksformer, där en var att skuldbelägga kvinnorna. Andra maktformer handlade om att inte bekräfta kvinnorna som individer eller att nedvärdera dem. Det manliga maktutövandet yttrade sig också i en ovilja att förstå kvinnornas synpunkter och frågor, men även i att männen i hierarkins topp utövade makt genom att kontrollera informationsflödet och därmed bestämma vilken information som skulle spridas ner i hierarkin. För att hantera den maktutövning som studiens kvinnor utsattes för tillgrep de olika former av motmaktstrategier. Exempel på sådana strategier var kvinnlighet, moderlighet, intimitet och humor. Strategierna gav kvinnorna vissa möjligheter att påverka inom ramen för de normer som fanns inom organisationskulturen. Motmaktstrategierna konfirmerade samtidigt genusordningen inom organisationen. Ett fåtal av studiens kvinnor utövade makt. Dessa kvinnor hade kunskap om vilka maktstrategier de kunde utnyttja och använde dem i interaktionen med männen. Utrymmesskapande är ett exempel på en maktstrategi som kvinnorna tillämpade. Tekniken innebar att kvinnan förberedde sig inför möten och effekten blev att hon i vissa frågor kunde påverka och bli mera synlig inom organisationen. Stödet från andra kvinnor var i några fall en förutsättning för denna maktstrategi. Manipulation var ytterligare ett sätt för kvinnorna att utöva makt och de nådde då sina mål genom att använda olika knep. Kunskap om genus skapar förutsättningar för kvinnor och män att bli medvetna om genus betydelse för den egna situationen i organisationen samt om maktinnehållet i genusrelationen. Kunskap kan också leda till insikter om att genus och organisation i vardagspraxis ömsesidigt påverkar varandra och att maktutövning är ett resultat av dessa samverkande krafter.
5.
  • Amhag, Lisbeth (författare)
  • Between I and other in written web-based dialogues
  • 2010
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The presentation refers to the point when distance students begin to reflect on the meaning content and to different extents attain an understanding, agreement and experience meaningful learning. In this situated web-based "space", writer, text and reader are all included. The space is formed by the students’ understanding of both their own texts and others’ texts, as well as comparisons between them. The implications and results highlights that it is not enough to consider individual written, asynchronous dialogues in order to analyse learning. It is in social and dialogic interactions that understanding of different meaningful meanings is clarified and develops.
6.
  • Amhag, Lisbeth (författare)
  • Collective asynchronous argumentation in distance learning.
  • 2010
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt)abstract
    • In the presentation describes an analytical tool based on Bakhtin’s theories of dialogues as a theoretical framework, and Toulmin’s argument pattern as a way to make the specific elements in the arguments and the different words with voices in the dialogues – as well as the dialogical relations between them – more explicit – and more visible. The pedagogical structure with group argumentations over a specific period, where dialogue exchange and collaboration are in focus, opens for the manifestation of written polyphony.
7.
  • Amhag, Lisbeth (författare)
  • Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Avhandlingen handlar om kvaliteten i studenters nätbaserade argumentering och responsgivning. Handlar det om vardagssamtal eller vetenskapliga diskussioner? Syftet är att undersöka om och i så fall hur studenters skriftliga, asynkrona dialoger bidrar till utveckling av kollektivt och individuellt lärande i en nätbaserad akademisk kontext. Det vill säga urskilja, identifiera och beskriva på vilket sätt och i vilken utsträckning studenter använder egna och andras texters meningsinnehåll i argument och responser för lärande i samspel med andra studenter. Syftet är också att finna struktur och mönster på hur argumentering och responsgivning kan formas, förhandlas och befästas i en nätbaserad, akademisk kontext. Datainsamlingen består av 70 studenters (41 kvinnor och 29 män) skriftliga, individuella svar på åtta kursuppgifter, gruppvisa asynkrona argumentering, responsgivning och diskussioner under fyra högskolekurser (60 hp) på distans i Lärarutbildning 90 högskolepoäng. Totalt innefattar studierna 2 430 ”frusna dialoger”. Metodmässigt tillfördes Bakhtins teoretiska ramverk om dialoger till sociokulturell teori och Toulmins praktiska argumentmodell. Nära hälften av dem (42 %) är deskriptivt kategoriserade (N=1 012) utifrån reviderade modeller av Veerman och Veldhuis-Diermanse och Toulmins argumentmodell. Knappt en tredjedel av dem (29 %) är selektivt analyserade (N=707) utifrån Bakhtins teorier om dialoger och Rommetveit’s begrepp meningspotential, med fokus på dialogens potential, röster och argumentmönster och relationerna dem emellan som medierande redskap för både ett kollektivt och individuellt lärande. CSCL perspektivet (Computer-Supported Collaborative Learning) relateras till både sociokulturell teori och Bakhtins teorier om dialoger utifrån att lärandet är situerat och inte enbart utvecklas individuellt utan också i samarbete med andra i en bestämd situation, vilket får betydelse för lärandets karaktär och resultat. Resultaten som framträder är att studenterna i olika grad successivt utvecklar en förmåga att använda sig av meningsinnehållet i dialogerna som ett aktivt redskap för att utveckla ny förståelse eller nya perspektiv, individuellt som kollektivt. Det som också visar sig är att mening, dialog och interaktion hör ihop och är de medverkande krafterna i nätbaserad undervisning. Det som också tydliggörs är att det är en aktiv och kreativ lärprocess som utvecklas över tid, när studenter som medaktör använder sina teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter tillsammans med andra, mot nya sätt att tänka och handla. Olika dialogiska argumentmönster utvecklas. Det sker ett perspektivbyte "mellan `jag´ och andra" genom att studenterna blir medförfattare med egna och andras ord och röster. Mening blir dels ett resultat av spänningen i skillnaden mellan "jag" och andra och dels som samarbetsförmåga av de kollaborativa arbetssätten.
8.
  • Amhag, Lisbeth (författare)
  • Potentialen och rösterna i nätbaserade dialoger: Dialogiska och medierande redskap för lärande
  • 2009
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Under det senaste decenniet har allt fler lärosäten över hela världen arrangerat distansutbildningar eller campusbundna kurser som helt eller delvis är organiserade med hjälp av nätbaserade lärmiljöer. Nätbaserade kurser har därmed blivit vanliga och viktiga mediala arenor inom högre utbildning, såväl i distansutbildningar som i campusbundna kursmoment. Datorstödet har också medfört ett nytt sätt att undervisa på och lära sig med. Men det råder brist på kunskap om hur nätbaserade dialoger bidrar till individuellt och kollektivt lärande. Syftet med studien var att utifrån Bakhtins teoretiska ramverk om dialoger och sociokulturell teori undersöka hur 40 studenter använder skriftliga, asynkrona dialoger (N=1567) för att kunna urskilja hur mening utvecklas individuellt och kollektivt under tre högskolekurser (60 veckor, halvfart distans). Avgränsningen omfattades av att undersöka på vilket sätt och i vilken grad studenterna använder dialogens potential och röster som medierande redskap för sitt och andras lärande i samspel med andra studenter. I resultatet från den grundligare analysen av 265 inlägg framstår att studenterna i olika grad successivt utvecklat en förmåga att använda sig av meningsinnehållet i de skriftliga, asynkrona dialogerna som ett aktivt redskap för att utveckla ny förståelse och nya perspektiv. Det som också synliggjordes var att det är en aktiv lärprocess som utvecklades över tid, när studenterna använde sina erfarenheter tillsammans med andra, mot nya sätt att tänka och handla. Potentialen och de olika rösterna i dialogerna tydliggör att det kollektiva samspelet inte sker eller utvecklas på egen hand, utan måste stimuleras och utmanas under utbildningen av lärare, men också av och mellan studenter. Studiens tillämpning är ett analysredskap och en dialogmodell som utvecklades under analysen för att kunna urskilja hur mening utvecklas individuellt och kollektivt. De kan i förlängningen fungera som pedagogiska redskap för att studenter och lärare ska få insikt i att förstå och utveckla meningsfulla dialoger i samspel med andra på nätet och därmed höja kvalitén i nätbaserad undervisning.
9.
  • Amhag, Lisbeth (författare)
  • School of Education, Malmö University
  • 2009
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt)abstract
    • In the presentation describes the Faculty of Education at Malmö University and the programs of: • Bachelor of Education degree for the Compulsory School (Theory and Practice of Teaching) • Master of Education degree for the Upper Secondary School (Theory and Practice of Teaching) • Diploma in Education for the Upper Secondary School (Theory and Practice of Teaching)
10.
  • Anderson, Lotta (författare)
  • Elever med hörselnedsättning i särskolan En kartläggningsstudie ur klasslärares perspektiv
  • 1998
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Anderson, L. (1998). Elever med hörselnedsättning i särskolan - en kart-läggningsstudie ur klasslärares perspektiv [Students with hearing impair-ment in special schools for the intellectually handicapped] (Pedagogisk-psykologiska problem, 642). Malmö: Lärarhögskolan. Studiens fokus är särskolan och klasslärares beskrivning av skolsituationen för elever med hörselnedsättning. En viktig del av studien är att uppmärk-samma och belysa den komplexitet och problematik som föreligger för en elevgrupp med flera funktionshinder. Studien belyser också huruvida ele-verna får det stöd som funktionshindret kräver samt i vilken utsträckning specifik kompetens finns. Stor vikt läggs dessutom vid hur klasslärare be-skriver och möter de kommunikativa svårigheter som föranleds av elever-nas kombinerade funktionshinder. Studien har genomförts med hjälp av enkäter till klasslärare i två län. Resultatet visar att det är mindre förekom-mande att elev med hörselnedsättning undervisas tillsammans med andra elever med hörselnedsättning samt att hörselnedsättningen sällan ses som orsak till elevens eventuella svårigheter. Drygt hälften av eleverna får till-räckligt stöd i undervisningen. Mindre än hälften av lärarna anser sig få till-räckligt stöd för att undervisa. En liten andel av lärarna har genomgått spe-cifik fortbildning. En stor andel av lärarna uppger att de i liten utsträckning förstår vad eleverna förmedlar samt att eleverna sällan inleder kommunika-tion med kamrater. En slutsats som kan dras av studien är att kunskap om såväl hörselnedsättning och dess konsekvenser som kommunikation måste tillföras samt att de kommunikativa betingelser som råder för elevgruppen i särskolan närmare måste studeras. Nyckelord: Flera funktionshinder, hörselnedsättning, kommunikation, stödinsats, särskola, utvecklingsstörning
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
Typ av publikation
doktorsavhandling (69)
rapport (59)
konferensbidrag (57)
bokkapitel (41)
licentiatavhandling (23)
annan publikation (22)
visa fler...
tidskriftsartikel (17)
bok (13)
forskningsöversikt (1)
visa färre...
Typ av innehåll
Författare/redaktör
Peterson, Tomas (16)
Malmberg, Claes (11)
Tallberg Broman, Ing ... (10)
Wedege, Tine (10)
Ideland, Malin (8)
Vallberg Roth, Ann-C ... (8)
visa fler...
Hartsmar, Nanny, (7)
Persson, Sven, (6)
Elmfeldt, Johan (6)
Anderson, Lotta, (6)
Lagergren, Lars (6)
Lundgren, Björn (6)
Lindh, Anders (6)
Amhag, Lisbeth, (5)
Jakobsson, Anders (5)
Norberg, Johan R (5)
Balldin, Jutta (5)
Lilja, Peter (5)
Åkesson, Joakim (5)
Johansson, Roger, (4)
Tvingstedt, Anna-Len ... (4)
Axelsson, Thom, (4)
Qvarsebo, Jonas (4)
Hedenborg, Susanna (4)
Henningsson-Yousif, ... (4)
Månsson, Annika (4)
Thiborg, Jesper (4)
Nilsson, Fredrik (3)
Adelmann, Kent (3)
Olsson Jers, Cecilia (3)
Högström, Mats, (3)
Fransson, Kristin (3)
Björk, Fredrik (3)
Jonasson, Kalle, (3)
Schenker, Katarina (3)
Persson, Per-Eskil (3)
Ericsson, Ingegerd (3)
Hägerfelth, Gun (3)
Jobér, Anna (3)
Sandell, Anna (3)
Lozic, Vanja, (3)
Löf, Camilla, (3)
Carlsson, Bo (2)
Jönsson, Per (2)
Bergman, Lotta (2)
Jönsson, Karin (2)
Christensen, Jonas (2)
Holmberg, Lena (2)
Leijon, Marie (2)
Eliasson, Per, (2)
visa färre...
Lärosäte
Malmö högskola (302)
Lunds universitet (50)
Högskolan Kristianstad (12)
Linköpings universitet (5)
Uppsala universitet (4)
Karlstads universitet (3)
visa fler...
Göteborgs universitet (3)
Luleå tekniska universitet (2)
Blekinge Tekniska Högskola (1)
Stockholms universitet (1)
Umeå universitet (1)
Linnéuniversitetet (1)
Högskolan i Jönköping (1)
visa färre...
Språk
Svenska (225)
Engelska (72)
Danska (5)
Ämne (HSV)
Samhällsvetenskap (3)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy