| 1. |
- Anderson, Lotta
(författare)
-
Kommunikation inom sociala nätverk runt barn och ungdomar med stora kommunikationssvårigheter
- 2006
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
- Kommunikation i sociala nätverk runt barn och ungdomar med stora kommunikationssvårigheter Lotta Anderson Bakgrund Kommunikation och språk utvecklas mellan människor i samspel och en fungerande kommunikation är grundläggande för annan utveckling. Detta till trots är det många kommunikativa möten i vardagen som av olika skäl inte vidareutvecklas i positiv riktning. I den närmaste omgivningen, dvs. familj, släkt och vänner, förskola, skola och kamrater, skapas utvecklingsmöjligheter genom att personerna kommunicerar och berikar varandra på olika sätt. För att barn och ungdomar med stora kommunikationssvårigheter ska kunna utveckla sin kommunikation och sitt språk krävs kunskap och kompetens hos personer i det sociala nätverket (Blackstone & Hunt, 2002; Anderson, 2002). Projektets relevans och målgrupp Projektet består av två delar; där den första omfattar en enkätundersökning medan den andra inriktas på kommunikationsutveckling hos åtta familjer och deras sociala nätverk. Projektet förväntas belysa processen i det gemensamma lärandet då betydelsefulla närpersoner som finns omkring barn/unga med stora kommunikationssvårigheter samtalar kring bl a funktionshinder, kommunikation, delaktighet, faktorer som underlättar eller hindrar, lärandemiljöer, samtalspartnerns roll och kompetens (Light & Binger, 1998; WHO, 2004). Målgruppen är barn och ungdomar med stora kommunikationssvårigheter i åldern 5-25 år. Stora kommunikationssvårigheter innebär att kommunicera med någon form av symboler, men dessa räcker inte till för att göra sig förstådd eller att förstå i vardagen. Syfte Projektets första del syftar till att kartlägga och analysera föräldrars och yrkesverksammas uppfattningar Frågeställningarna handlar om kommunikation och dess tillämpning, samtalspartnerns roll, samverkansformer och kompetens samt vilka uttalade behov av stöd som finns och hur dessa kan tillgodoses. Den andra delen av projektet handlar om familjens sociala nätverk, dvs. i detta fall bestämmer familjen vilka som ska ingå i nätverket runt barnet/ungdomen. Åtta sociala nätverk är aktuella. Arbetet i dessa kommer att pågå i 1½ år och inriktas på att under handledning/utbildning som inkluderar videobaserad vägledningsinsats över tid, reflektion och dokumentation i syfte att utveckla förmågan som kommunikationspartner i relation till barnet/ungdomen. Metod För att få frågorna besvarade i projektets första del har postenkäter skickats till föräldrar och yrkesverksamma inom förskola/skola, habilitering, daglig verksamhet och fritidsverksamhet. Kartläggningen genomfördes nationellt. Resultat del ett Om barn och ungdomar. Alla de aktuella åldrarna finns representerade, men med en övervikt för åldrarna 8-14. Pojkarna är fler än flickorna. Kommunikationssätten är varierande och oftast kombinerade i form av tecken, bild och kroppsspråk men också i huvudsak teckenspråk eller tal. En dryg tredjedel av barn/ungdomar har någon form av kommunikationshjälpmedel, oftast till följd av motoriska svårigheter snarare än andra funktionsnedsättningar. Flertalet 2 barn/ungdomar har någon form av diagnos som grund till olika svårigheter, 19 olika diagnoser, som enda eller i flera kombinationer, förekommer. Flertalet har också habiliteringskontakt som bedöms som mer eller mindre tillfredsställande av föräldrarna. Nästan 2/3 av barnen/ungdomarna har en plan med mål som handlar om kommunikation/språk . Men det finns också små barn som inte har någon individuell plan, vilket kan betraktas som märkligt. De mål som beskrivs är ibland så generella att det kan ifrågasättas hur de kan genomföras och utvärderas och man träffas mestadels på de yrkesverksammas villkor. Om det finns en plan, oavsett vad den kallas, beror det i mindre utsträckning på hörselproblem (signifikant skillnad) än andra svårigheter (motorik, koncentration, syn)! Barn och ungdomar kommunicerar bäst i strukturerade situationer och mest i situationer som är motiverade, lustfyllda, har ett barn/ungdomsfokus och tillsammans med en partner som är engagerad, har fantasi, inger förtroende, är stresstålig eller m.a.o. är en kommunikativ "naturbegåvning" eller medvetet kunnig. För att ställa frågor, berätta, protestera, "hålla igång" ett samtal måste barn/ungdomar veta hur de ska gå till väga, vilket inte alltid är fallet. De strategier som används och hur framgångsrika de blir är ofta kopplade till barn och ungas personlighet, språklig- och kommunikativ utvecklingsnivå men också till omgivningens kompetens och form av respons. Föräldrar menar också att deras barn har mycket mer att uttrycka än de har uttrycksformer för. Om föräldrarnas uppfattningar: Mestadels är det mammorna som svarat på frågorna. Flertalet familjer är med i någon intresseförening, företrädesvis FUB, men också DHB. Ofta är de med i flera olika föreningar med koppling till någon av barnets funktionsnedsättningar och synpunkterna varierar från mycket stöd och gemenskap med föräldrar liknande situationer och olika utbud till inget stöd alls med avseende på kommunikation. Den som svarar på frågorna menar sig förstå barnet i något större utsträckning än övriga familjen. Kommunikationen försvåras med avståndet, dvs. släkt, vänner, grannar, kamrater förstår i mindre utsträckning. Än mer tydligt blir detta när man inte har någon gemensam referens, dvs. när budskapet är mer eller mindre okänt för kommunikationspartnern. Men föräldrar förlitar sig mer på andra vuxnas kompetens än jämnåriga runt barnet. Föräldrar menar att de i mycket liten utsträckning erbjudits att pröva alternativa kommunikationsutbud. Om de yrkesverksammas uppfattningar: De yrkesverksamma arbetar mestadels som lärare och specialpedagoger inom olika skolformer och logopeder inom habilitering. De anser, precis som föräldrar, att de förstår sina elever eller de barn/ungdomar som de arbetar med i större utsträckning än vad andra uppfattas göra. Men inte helt oväntat lika övertygade för egen del som föräldrar är. De yrkesverksamma (i skolan) menar å ena sidan att barn/ungdomar kan ses som "ensamma öar", som nästan aldrig kommunicerar med varandra. De menar också att det behövs vuxenstöd för att de ska "komma igång" med sin kommunikation. Men å andra sidan menar de att de skapar tillfällen så att kamrater kan samspela med varandra och att de vet vad som motiverar till kommunikation och samspel. De anser att det kan vara svårt att anpassa sig till barn/ungas tempo och intresse oftast till följd av att eleverna i grupperna har så varierande förutsättningar och behov. De största problemen med att arbeta med barn/unga med stora kommunikationssvårigheter är, menar de, att fånga alla i omgivningen - det finns en tröghet i systemet, den kommunikativa kompetensen, attityderna och förhållningssätt hos andra inom verksamheten skulle kunna vara mycket bättre. Det finns också kommunikationstillfällen som leder till missförstånd eller som 3 lämnas oförstådda och detta leder till stor frustration samtidigt som de menar att de i hög grad behärskar det kommunikationssätt som eleven använder. Likheter och skillnader: En del svar tyder på att föräldrar och yrkesverksamma har uppfattningar "om den andre" som inte sammanfaller när man tittar på varje grupp för sig. Uppfattningar som skulle kunna vara underlag för gemensamma diskussioner och leda till större tillfredsställelse. De yrkesverksamma menar att föräldrar har inflytande över insatser och utformning av planer. Föräldrar å sin sida anser att information om hjälp för att kunna kommunicera med sitt barn eller att få gehör för sina synpunkter inte varit tillräckliga. Således en fråga om delaktighet och att ge och få inflytande över företeelser som berör. De yrkesverksamma kan skriva såhär: "När man gör planer så krävs det att föräldrar vet vad de vill och vad barnet behöver", eller "det finns föräldrar som har svårt att acceptera sitt barns behov av teckenspråk", men också att "föräldrarna är stommen runt barnet - personal står för det pedagogiska kunnandet". Dessa uttalanden handlar om att inta olika roller men också att lägga över "bördan" på någon annan. De yrkesverksamma anser att elevernas behov mestadels tillgodoses. Föräldrarna (40 %) menar att de kommunikationsinsatser som erbjudits barnet och familjen inte varit meningsfulla. Detta formulerar de som att: "alla kring barnet kan tecken och kan avläsa", "logopeden tror oss inte när vi berättar", "skolan famlar mycket", "många tips men inget genomförande" men också "det vi fått har varit bra men för lite". Uttalandena handlar om kompetens, ansvar och trovärdighet. De yrkesverksamma anser att deras egna och föräldrarnas uppfattningar om barnets kommunikationsbehov stämmer överens och föräldrarna menar samtidigt att de ges möjlighet att diskutera barnets kommunikation med dem som regelbundet arbetar med barnet. Både föräldrar och yrkesverksamma har uppmanats att beskriva egna behov av insatser och stöd och kompetensutveckling och hur detta skulle kunna utformas. Vad gäller de yrkesverksamma så finns det ett önskemål som överskuggar allt annat - utbildning om och i tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och teckenspråk. Föräldrarnas önskemål är mer mångfacetterade, ligger på olika nivåer, och riktar blicken mot organisation, struktur och innehåll. De kan sammanfattas med följande ord: regelbundenhet, samverkan, förståelse, empati, likvärdighet, kunskap, lust och glädje. Reflektioner: Resultatet ger en mängd intressant information, men där fortfarande mycket återstår att bearbeta. Men så här långt kan några punkter lyftas fram. • Den vanligaste kommunikationspartnern till barn/ungdomar, oavsett deras ålder, är en vuxen. Vad får det för konsekvenser när vi vet att samspel och kommunikation med jämnåriga också är centralt för utvecklingen. • Barn/ungdomar kommunicerar som mest när upplevelsen är gemensam och väcker intresse och utmaning. • Både de yrkesverksamma och föräldrarna har föreställningar om "den andre". • Samverkan sker med och mellan många parter och där hänsyn måste tas till delaktighet, inflytande, begriplighet, meningsfullhet och ansvar. 4 • Alla uttalar ett stort behov av kunskap och kompetens om kommunikation och samspel. • Varje familjs behov är unika och måste tillgodoses genom ömsesidighet och respekt. Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden, Sunnerdahls handikappfond och Tysta skolan. Nyckelord: kommunikation, kommunikationssvårigheter, samtalspartner, sociala nätverk Referenser Anderson, L. (2002). Interpersonell kommunikation: En studie av elever med hörselnedsättning i särskolan. Malmö: Lärarhögskolan. Blackstone, S. & Hunt-Berg, M. (2003). Social Networks: Augmentative Communicators and their Communication Partners, http://www.augcominc.com/socialnetworks.html Light, J. & Binger, C. (1998). Building Communicative Competence with Individuals Who Use Augmentative and Alternative Communication. Baltimore: Paul H. Brookes Publishing Co. WHO (2004). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF-CY. Stockholm: Socialstyrelsen.
|
|
| 2. |
- Andersson, Annica
(författare)
-
Ethnomathematics - A Way to Achieve Goals in Mathematic Education?
- 2008
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
- ETHNOMATHEMATICS: A WAY TO ACHIEVE GOALS IN MATHEMATIC EDUCATION? Annica Andersson School of Teachers Education, Malmö University. In the Swedish curriculum for the upper secondary social science programs mathematical education is a paragraph stating “the students shall deepen their insight into how mathematics has been influenced by people from many different cultures, and how mathematics has developed and still continues to develop” (Skolverket, 2000). How do we achieve this goal in mathematics education? I asked myself if ethnomathematics, defined by D’Ambrosio (1985) as the mathematics you find in different identified culture groups e.g. aboriginal peoples mathematics, and Bishops (1991) and Bartons (1996) definitions of the ethnomathematic phenomena could be a way to achieve the described goal. The study reported (Andersson,in p.) is placed in the field of action research. The 16 participating students were in year two in an international social science program. The teaching sequence reported contains of two parts. The first part was an introduction to ethnomathematics and discussions about indigenous people and global issues. The second part took place at the exhibition “Dreamtime, Aboriginal Art from the Ebes Collection”. The students got the opportunity to analyse the Australian aboriginals’ maps as art. It was my intension to show the students examples of ethnomathematics and thereby other expressions of mathematics than they were used to. The students reflected over the question: What kind of mathematics do you think lay behind the different works of art? The students counted for geometry, functions and arithmetical progressions. Some students chose to discus what mathematics and mathematical post constructions in art is. None of the students accounted for answers similar to the problems in their textbooks (e.g. How much did it cost to make the picture?)After the teaching sequence I came to the conclusion that ethnomathematics can be a way to achieve the above described goal and maybe also a way to bring global issues into the mathematical classroom. My personal experience of the teaching sequence was students more interested in mathematics education and more engaged in the classroom than usual. It would be a challenge in the future to investigate if and how students’ motivation and results in mathematics education can be affected by using ethnomathematics as a discourse. REFERENCES Andersson, Annica (in press). A Cultural Visit in Mathematics Education. In proceedings from MACAS 2 – The Second International Symposium of Mathematics and its Connections to the Arts and Sciences. Odense, Denmark Barton, Bill (1996). Anthropological Perspectives on Mathematics and Mathematics Education. In A.J. Bishop, International Handbook of Mathematics Education (pp.1035-1054). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. Bishop, Alan J (1991). Mathematical Enculturation. A cultural perspective on Mathematics education. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. D’Ambrosio, Ubiritan (1985). Socio-cultural bases for Mathematics Education. Unicamp, Campinas, Brazil.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Björk, Fredrik
(författare)
-
Gitarrsolon som folkbildning och hantverk. Bland proffs och amatörer på musikhus och folkhögskolor 1975–1990
- 2005
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
- Argumenten för att studier av ungdomars värderingar och hur de möter, formar och formas av institutionella strukturer och de värderingar som råder i dessa är inte svåra att finna. Det är också intressant att se hur ungdomar organiserar sig, skaffar nödvändiga resurser och bildar eller knyter an till olika nätverk. I denna text vill jag framför allt lyfta fram frågeställningar relaterade till amatörism och professionalitet och folkbildningsinstitutionernas roll. Min ambition är dessutom att försöka relatera detta till en lokal och regional kontext.
|
|
| 5. |
- Buhre, Torsten
(författare)
-
Improving Transparency in European Sport Coach Education
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
- Name of Project: Improving Transparency in European Sport Coach Education ( www.itesce.eu ) Presenter: Torsten Buhre, Phd, Malmö University Purpose: The project has a two folded purpose 1) To create structures of coach education in Sweden, Denmark and Hungary that are aligned with the European Framwork for Recognition of Coach Competenci and Qualifications (EFRCCQ) as developed by the European Coaching Council (ECC) and the AEHESIS-project. 2) To test the possibility of financing such a project through Leonardo daVinci “Transfer of Innovations”. Methods and process: To use 6-step model , EQF and EFRCCQ to create transparency for European Sports Coach Education in Hungary, Denmark and Sweden. In addition to this other useful resources has been used i.e. from the International Tennis Federation . The process is a combination of guidance, dialogue, reflexion and work assignments. Two tracks are running parallel to each other 1) at the national level and 2) at the international. Results: In Denmark the coach education is a dual responsibility between the sports confederation and the different national sports federation. Currently we are adjusting the existing program to EQF-levels and analysing the learning outcomes in relation to step four in the 6-step model. In Hungary the coach education is the responsibility of both vocational education institutes and institutions of higher education. The coaching profession requires a coaching certificate regardless of what level of coaching and domain. Currently we are evaluating the existing programs to EQF-levels and analysing learning outcomes to step four in the 6-step model. In Sweden the coach education is the responsibility of the national sport federations. The coaching profession does not require a certificate. Currently we are developing and analyzing learning outcomes in relation to points of reference. Participants: Hungarian Sports Confederation , Danish Sports Confederation , Swedish Sports Confederation, Scania Sport Confederation, Swedish Tennis Federation, Swedish Swimming Federation, Swedish Track and Field Federation , Swedish Soccer Federation, Swedish Floorball Federation, Malmö University and Växjö University .
|
|
| 6. |
- Dahlbeck, Johan
(författare)
-
Den institutionaliserade barndomen och högre värden: exemplet hållbar utveckling
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
- Min fråga är: Vad innebär det att arbeta med högre värden som utgångspunkt för den pedagogiska praktiken? För att försöka förstå dessa högre värden ska jag skissera en tankelinje som löper från 1600-talsfilosofen Benedict Spinoza (1632-1677) via 1800-talsfilosofen Friedrich Nietzsche (1844-1900) och efterkrigsfilosofen Gilles Deleuze (1925-1995). Denna tankelinje är tänkt att fungera som ett slags teoretiskt ramverk för en tänkbar tolkning av dessa moraliska utsagor utifrån en filosofisk diskussion om ontologi. Denna diskussion är både intressant och viktig, menar jag, eftersom vi ytterst sällan diskuterar – och ännu mindre problematiserar – de ontologiska och epistemologiska utgångspunkterna för den pedagogiska praktiken. Jag gör inga anspråk på att komma med några färdiga svar på dessa frågor här men ser ett behov av att lyfta diskussionen.
|
|
| 7. |
- Elmfeldt, Johan
(författare)
-
Challenging Literacy - Exploring Mediacy
- 2003
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
- Exploring Mediacy- Challenging Literacy Print culture is contested in digital culture. Analytical concepts in literary theory and also media studies are foremost derived from studies of manuscripts and print texts. In an attempt to understand the intersections between print text and image concepts as ”new visual culture” have been elaborated. This has been necessary as production and reception of texts, in a wide sense, is fundamentally multimodal. Therefore the new concepts have been placed under the head-line ”multiliteracy”, not the least in order to describe, analyse and understand what literacy is in digital culture The theoretical development must be brought further. The problem we are facing is that the word literacy is too bound to ”littera”, the latin word for letter and in close relationship to print cukture; ”littera” is also used in different areas in order to classify objects. ”Mediacy” would be a better word to signify what should be signified, but seems in some cases be equivalent with ”digital literacy”. This is too narrow a definition of ”mediacy”. The purpose of my paper will be to elaborate theoretically on the possibility of challenging ”literacy” exploring ”mediacy”. Medicay would of course include the skills etc connected to the production and reception of print text. In the discussion concepts as new media, writing machines, hypertextuality, cybertextuality, technotextuality, text as process, remediation, and media-specific analysis will be actualized.
|
|
| 8. |
- Elmfeldt, Johan
(författare)
-
Exploring Media Reflexivity – Proposing Mediacy
- 2005
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
- Processes of remediation(s) are ongoing social, technological and aesthetic practices with consequences for individual processes of intrasubjectivity and intersubjectivity. Remediaton(s) are essential for the reflexivity of gendered identity, or identities if you prefer. The capability to remediate is a skill and a way of thinking and acting. It is the cognitive and aesthetic capability to design and respond, always in motion, in transition, and in negotiation. I mean that this capability is a media reflexive capability. Media reflexivity thus has its explanation in the fact that we live in a world where more and more media are part of remediated everyday life. Media reflexivity works in two ways simultaneously: • using media make us aware of how media work, and • late modern reflexivity is a remediated reflexivity. It is the purpose of my paper to 1. explore “media reflexivity” theoretically and in relation to qualitative data from an ongoing research project called ”Genres in Transition. Aesthetic Writing Practices in Upper Secondary School” (financed by the Swedish Research Council 2003-2005), 2. propose “mediacy” as a concept concerning communicative competence intimately connected to media reflexivity; mediacy is then put into work in order to challenge “literacy” in its multiple variations within new media studies.
|
|
| 9. |
- Elmfeldt, Johan
(författare)
-
Mediacy - Exploring Hypertextuality
- 2002
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
- Reading and writing in late modernity is constantly challenged in the context of expanding digital media and cultural heterogenity. Digitalization has meant the hybridization of different media forms in a process of remediation. This phenomenon might be called "hypertextuality". This concept used as an analytical and interpretetive category can give new insights on what can be called "mediacy". The relationship between mediacy and hypertextuality will be elaborated theoretically and will be exemplified with reference to media usage (mobile phones, websites, DVD) among youth.
|
|
| 10. |
- Foisack, Elsa
(författare)
-
Deaf children´s concept formation in mathematics
- 2007
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
- Deaf children’s concept formation in mathematics is illuminated by describing how some deaf children express themselves and act on their way towards understanding multiplication with whole numbers.
|
|
