SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "lärosäte:mah institution:("school of teacher education") ;access:(free);mspu:(chapter)"

Sökning: lärosäte:mah institution:("school of teacher education") > Fritt online > Bokkapitel

  • Resultat 1-10 av 37
  • [1]234Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
2.
  • Axelsson, Thom, et al. (författare)
  • Att lära sig välfärdsstatens normer
  • 2010
  • Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning - Om barndom, utbildning och styrning. - Malmö högskola. - 1101-7643.
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I den svenska skolan har det under senare år blivit allt vanligare att eleverna får utvärdera sig själva. Denna utvärdering, som inte sällan sker med hjälp av föräldrar och lärare, mynnar ofta ut i mål som: ”att mungiporna ska vara uppe”, ”att inte ha en tråkig inställning”, ”att jobba på att bli en bättre kompis”, ”att vara trevlig mot alla” och ”att vara sig själv”. Denna, med Åsa Bartholdssons ord, vänliga maktutövning kan analyseras i termer av styrning (Bartholdsson 2008; se även Vallberg Roth 2009). Hur de framtida medborgarna ska styras i önskvärd riktning är ett problem som de flesta samhälle har att ta ställning till. Över tid har denna styrning tagit olika former och präglats av olika rationaliteter. Under de senaste två hundra åren, i samband med demokratins framväxt, har samhällena i väst fått en liberal styrningsform. Det är en styrningsform som inte ska blandas ihop med liberalism som en politisk filosofi eller som en samhällstyp. Istället ska det ses som en formel för maktutövning, en styrningsrationalitet, där styrningen flyttar fokus från stat till samhälle. Ett annat sätt att uttrycka det är att gränsen mellan stat, ofta förknippat med tvång, och samhälle, ofta förknippat med frivillighet, har blev allt mer otydlig. Staten har blivit en institution inom samhället som likt andra institutioner kan användas som styrmedel (Nilsson 2008:131–134; Rose 1995a:41). Demokratins genombrott beredde vägen för en rad olika sociala reformer, dessa var emellertid inte villkorslösa. Detta ställde samtidigt nya krav på medborgaren. Det var först under 1800- och 1900-talet som statens makt – via olika institutioner – blev grundmurad. I detta arbete var folkskolan liksom värnplikten en viktig kugge för att skapa enhet. Genom dessa fick folket – främst då samhällets oroshärdar: fattiga barn och unga män – en klar föreställning om sin nationella tillhörighet. Utan detta hade det varit omöjligt att genomföra den typ av demokrati som skedde i början av 1900-talet (Liedman 2003:422). Den liberala styrningskonsten fungerade bäst i demokratisk tappning. Maktens spridning krävde en befolkning fostrad i ett demokratiskt tankesätt, inte minst behövdes det för att motivera de fattiga att tänka och handla långsiktigt och moraliskt (Cruikshank 1999:49). I det här kapitlet diskuteras den liberala styrningsformen, i en svensk kontext under den tidigare halvan av 1900-talet. Diskussionen kommer att föras i relation till tre centrala områden: den tidiga välfärdsstaten, skolan och expertens ökade inflytande i formandet av den framtida medborgaren. Men först något mer om själva styrningsbegreppet.
3.
  • Balldin, Jutta (författare)
  • Barndomens geografi och platser för nuet
  • 2010
  • Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning. - Malmö högskola. - 1101-7643.
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
4.
5.
6.
  • Björk, Fredrik, et al. (författare)
  • Inledning
  • 2006
  • Ingår i: Miljöhistoria över gränser. - 1652-2761. - 91-7104-037-4
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
7.
  • Elmfeldt, Johan, et al. (författare)
  • Verklighet och illusion
  • 2004
  • Ingår i: Mediekulturer : hybrider och förvandlingar. - Carlsson. - 91-7203-630-3
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
8.
9.
  • Hartsmar, Nanny, et al. (författare)
  • Lärandets vem, varför, vad och hur i förskolan och grundskolans tidiga år
  • 2010
  • Ingår i: Perspektiv på barndom och barns lärande : en kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. - Skolverket. - 978-91-86529-08-6
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I kapitlet (s. 121-173) lyfter vi de didaktiska frågorna vem? varför? vad? och hur? för barn i förskolan och grundskolans tidiga år. Lärande behandlas både inom forskning och i praxis. Exemplifieringar ges dels från sammanhang där lärande och didaktiska frågor i samband med undervisning diskuteras på ett övergripande plan och sådana som specifikt belyser didaktiska resonemang som relateras till enskilda ämnen eller kunskapsinnehåll. Frågor som rör lärarprofessionens dagliga arbete med undervisning och lärande inom specifika kunskapsområden, demokratifrågor, socialisation och kommunikation och samspel lyfts fram. Termen ämne används på två sätt. Medan vi för skolans del som regel avser de traditionella skolämnena, så används ämne eller ämnesområde i en vidare innehållslig bemärkelse när vi ger exempel på innehåll som framför allt härrör från förskolans verksamhet. Förhållandet mellan lärandets subjekt, lärandets objekt och lärandets akt i tid och rum belyses och diskuteras. Exemplifieringarna tas ur kunskapsområden som rör historia, naturvetenskap, matematik, svenska, idrott och hälsa samt lek och estetiska läroprocesser.Frågor som ställs är t.ex.: Hur förhåller sig de didaktiska frågeställningarna till barndomens och det omgivande samhällets ständiga förändring? Beaktas identitetskonstruktionen i en mångkontextuell barndom och stimuleras barns roller som aktiva medborgare i ett alltmer komplicerat samhälle?
10.
  • Ideland, Malin, et al. (författare)
  • Varför ska man arbeta med aktuella samhällsdilemman i NO?
  • 2010
  • Ingår i: Att arbeta med samhällsfrågor i NO-undervisningen i mångfaldens skola : rapport från forskningscirkeln. - Resurscentrum för mångfaldens skola, Malmö stad. - 978-91-978076-6-1
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 37
  • [1]234Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy