| 1. |
|
|
| 2. |
- Hedenborg, Susanna
(författare)
-
Barnet och idrotten
- 2010
-
Ingår i: idrottsforum.org;100606. - Idrottsvetenskap, Malmö högskola. - 1652–7224. ; :100606
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt)abstract
- Den 20 november 1989 var en historisk dag för världens barn. Då antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är en internationell, juridiskt bindande konvention, ratificerad av större delen av jordens länder, också Sverige. Med konventionen har alla som jobbar för barns rätt till trygghet och säkerhet, till exempel inom idrotten, fått ett normativt instrument att luta sig mot. I Sverige har den organiserade idrottsrörelsen integrerat konventionens grundsatser i sina policy- och måldokument för barn- och ungdomsidrotten. Möjligen har tillkomsten av konventionen också bidragit till en vitalisering av forskning om barn och barndom. Vad betyder det att anlägga ett barnperspektiv på exempelvis idrotten? Det kan, svarar Susanna Hedenborg, handla om att synliggöra barn och vad barn gjort, att värdera beslut utifrån dess konsekvenser för barn, att lyfta fram barnets röst i alla sammanhang. En som på olika sätt tar tillvara barnperspektivet inom idrottsforskningen är australiensaren Richard Light i boken Sport in the Lives of Young Australians (Sydney University Press). I sin recension av Lights bok framhåller Hedenborg författarens förmåga att låta barnen komma till tals och förmedla sina känslor och erfarenheter från vitt skilda idrottsliga kontexter. Vår recensent rekommenderar boken som kurslitteratur för såväl idrottslärare som idrottsvetare.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hedenborg, Susanna
(författare)
-
Handbok i idrottshistoria
- 2010
-
Ingår i: idrottsforum.org;101103. - Idrottsvetenskap, Malmö högskola. - 1652–7224. ; :101103
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt)abstract
- I det allmänna popularitetsuppsvinget för historisk forskning och litteratur – som ju fatiskt pågått ett antal år – har idrottens historia en given plats, bland kungar och fältslag. Idrottens starka attraktionsvärde för breda folklager ger utslag också i ett intresse för sportens barndom och dess utveckling. Att utvecklingen mot en allt mer folkligt formulerad idrottshistorik inte är oproblematisk är väl känt, och bland annat i England har detta uppmärksammats. En uppstramning av den akademiska idrottsforskningen, genom tydligare teoretiska utgångspunkter och mer stringent metodologi, anses vara svaret på den utmaning historieinriktningen inom idrottsvetenskapen står inför. Möjligen kan utgivningen av Routledge Companion to Sports History ses som ett symptom på att problemet uppmärksammats, och samtidigt som en del av lösningen (även om Routledge också är en del av problemet med genom sin allt mer frekventa utgivning av idrottshistoriska tidskrifter, med mer utrymme än det, enligt många, finns bra artiklar till). Susanna Hedenborg har läst den nya, voluminösa volymen, som naturligtvis är ett värdefullt bidrag till den idrottshistoriska kunskapsutvecklingen, men som kunde varit betydligt bättre om redaktörerna Steven Pope och John Nauright ställt högre krav på de olika bidragsgivarna.
|
|
| 5. |
- Hedenborg, Susanna
(författare)
-
Om hästen och om ryttaren
- 2010
-
Ingår i: Idrottsforum.org;100512. - Idrottsvetenskap, Malmö högskola. - 1652–7224. ; :100512
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt)abstract
- Hästnäringen går mot ljusare tider. Efter nedgången som följde på mekaniseringen av jord- och skogsbruk efter kriget har näringen anpassat sig till en ny situation, med nya villkor och behoven. Efterfrågan på hästar kommer idag främst från hästsporten, travsporten och fritids- och turistsektorn, och nya spännande terapeutiska grepp har inkluderat hästen i olika former av vård. Avel och uppfödning är en tillväxtindustri och det finns idag över 300.000 hästar i Sverige. Näringen är en mångmiljardindustri som genererar 28.000 helårsarbeten. Det är Sveriges näststörsta sport efter fotbollen, med en halv miljon svenskar som rider regelbundet och 200.000 medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Och, som alltid i sådana här sammanhang, så finns det tidningar, tidskrifter och böcker i ämnet. Vi bad forumets hästexpert Susanna Hedenborg titta närmare på två nya ”hästböcker”, Hästens kroppsspråk av Susan McBane och Den inre ryttaren: Tänk rätt och rid bättre av Cecilia Löfgren, båda frön ICA Bokförlag. Det är väl främst den senare som engagerar vår recensent; den ligger mitt i en aktuell trend av böcker om idrott och lärande som kan sammanfattas i coachingbegreppet och som lägger fokus på utövaren snarare än omgivningen. Boken behandlar i det sammanhanget olika ledarstilar inom hästsporten, där den ”sunda” inte oväntat framställs som särskilt attraktiv.
|
|
| 6. |
- Hedenborg, Susanna
(författare)
-
Till vad fostrar ridsporten? En studie av ridsportens utbildningar med utgångspunkt i begreppen tävlingsfostran, föreningsfostran och omvårdnadsfostran
- 2009
-
Ingår i: Educare;1. - Lärarutbildningen, Malmö högskola. - 1653-1868. ; :1, s. 61-78
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this article is to analyze the importance and meaning of education within one of the Swedish horse riding organizations – Ridfrämjandet. The organization was formed in 1948, and shortly after its establishment it is clear that it attracted especially young people and children. Ridfrämjandet, as many other sports associations, achieved governmental subsidies for their youth activities and a large amount of their work was devoted to courses. The sociologist Tomas Peterson has used two concepts to characterize the educational strivings within the sports associations: education for competition and education for citizenship. Furthermore he has demonstrated that the courses arranged by the Swedish Football Association soon after their introduction developed competitive characteristics. By contrast, the courses arranged by Ridfrämjandet focused on citizenship education. In order to characterize the educational strivings in Ridfrämjandet, another concept has to be used as well – education for caretaking. It is possible that the caretaking characteristics in the equestrian organization can be connected to the process of feminization.
|
|
