SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "lärosäte:mah institution:("school of teacher education") ;access:(free);pers:(Lagergren Lars)"

Sökning: lärosäte:mah institution:("school of teacher education") > Fritt online > Lagergren Lars

  • Resultat 1-7 av 7
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andersson, Tina, et al. (författare)
  • Utvärdering av projektet Senior Sports School : hösten 2009
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Det insamlade materialet ger ett entydigt resultat. En sällan skådad samstämmighet i omdömena råder, vilka också styrkts vid observationer under projektets gång. Samstämmigheten gäller även mellan projektets olika aktörer, ledare, deltagare och förenings-/företagsrepresentanter, var och en utifrån sitt perspektiv. Projektet Senior Sport School har haft ett dubbelt syfte, nämligen att: Tillsammans med Region Skåne, idrottsföreningar och Hushållningssällskapet vill Hässleholms kommun, Simrishamns kommun och Skåneidrotten genom Senior Sport School informera och inspirera äldre om möjligheterna till en aktiv roll inom idrotten såväl som (1) aktiv som (2) ledare. Projektet kan beskrivas i termer av succé – deltagarna har verkligen uppskattat kursen. Det talas genomgående om gemenskap, nya vänner, roligt att pröva på, komma igång, vara aktiv, etc. Denna sida kan sägas motsvara att vara aktiv i meningen aktivitet för deltagarens eget välbefinnande. Om projektets främsta mål däremot hade varit att rekrytera ledare till idrotten blir bilden en helt annan. Detta mål förblev på sin höjd halvt uttalad kursen igenom och resultatet kan i skrivande stund inte annat än beskrivas som ytterst magert. Tilläggas bör att om projektet anlagt ett uttalat fokus på att rekrytera ledare hade sannolikt gruppen intresserade minskat avsevärt. Poängteras bör att deltagarna i stor utsträckning uppfattar sig som ”redan frälsta” när det gäller att leva ett aktivt liv, dvs. projektet har inte nått nya grupper av seniora medborgare vilka är ovana vid aktivitet och idrott. De föreningar som besvarat enkäten säger att kontakten med projektledarna fungerat bra, men att de, med något undantag, inte såg att projektet skulle innebär en medlemsökning för den egna föreningen.
2.
  • Lagergren, Lars, et al. (författare)
  • Doktorandtidens tio faser
  • 2009
  • Ingår i: Kulturellt: Reflektioner i Erling Bjurströms anda. - Linköping University Electronic Press. - 978-91-7393-549-4
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
3.
  • Lagergren, Lars, et al. (författare)
  • Integration i förening – kritiska reflektioner kring ett projekt
  • 2009
  • Ingår i: Educare;1. - Lärarutbildningen, Malmö Högskola. - 1653-1868. ; :1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article discusses integration as a process rather than as a result or as a system of distribution, and takes its cue from Lave & Wenger’s concepts of “situated learning” and “legitimate peripheral participation”. By using integration as a process related concept the article analyzes both the intentions of an integration project as well as its consequences. The intention of the project was to simplify the integration of new members of the Swedish society by funnelling them into existing associations and clubs of their own choice in order to open up the considerable amount of social net works connections to these associations and clubs through their members. By becoming members of Swedish associations and clubs newcomers would also become aware of the importance of representation in Swedish society. The authors too see this result as an important step in the process of integration from a legitimate peripheral position towards the ever changing centre, e.g. integration as a result of various situated learning.
4.
5.
  • Lagergren, Lars, et al. (författare)
  • Öppen fritidsverksamhet
  • 2008
  • Ingår i: KulturSverige 2009 : Problemanalys och statistik. - Linköping : Swedish Cultural Policy Research Observatory. - 978-91-7393-750-4 ; s. 136-140
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Med sin bas i idrott och kultur fick den öppna fritidsverksamheten sitt genombrott under 1950-talet och kom att ha sin storhetstid under de två följande decennierna som en del av den välfärdsambition, som kännetecknade dåtidens kultur- och socialpolitik. Från senare halvan av 1980-talet och framåt har verksamheten existerat i ett samhälle där folkhemsstatens välfärdsideal fått stå tillbaka för en nyliberal betoning av tillväxt. En förändrad kulturpolitisk inriktning och en än tydligare socialpolitisk fokusering mot lagstadgade verksamheter som vård, skola och omsorg har gradvis urholkat den öppna fritidsverksamhetens legitimitet. I sina strävanden att hitta en form anpassad till dagens ideologiska strömningar intar kulturbaserade projekt en viktig entreprenöriell roll, trots att fältet sedan gammalt ger en låg status för kulturarbetare.
6.
  • Norberg Hansen, Camilla, et al. (författare)
  • Stapelbädden och sex andra mötesplatser för Malmös unga : En studie av Malmö stads satsning på ”Mötesplatser för unga” 2007 – 2010
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Bakgrunden till denna undersökning återfinns i Malmö Stads satsning på ”Mötesplatser för Unga” som startade 2007. Under våren 2010 har även Malmö stad antagit en ”Policy för mötesplatser för unga i Malmö” (gäller 2010-07-01 – 2012-12-31). Våren 2010 erhöll Fritidsvetenskapligt program, Malmö högskola uppdraget att undersöka sex av stadens mötesplatser för unga. Kriterierna var att de skulle vara profilerade, rimligt stora samt att de funnits en tid. Fritidsförvaltningen och Malmö Kulturstöd valde gemensamt ut följande mötesplatser: Flamman Ungdomarnas hus, Arena 305, Garaget, Lagret, Drömmarnas Hus, och Kraftstationen. Syftet med undersökningen var att beskriva och problematisera mötesplatserna ur tre perspektiv; (a.) inbördes förhållande; komplement eller konkurrenter, (b.) besökare samt (c.) framgångsfaktorer. Resultat Inbördes förhållande: Det finns inget i undersökningen som antyder att de olika mötesplatserna för unga konkurrerar med varandra på något sätt. I vad mån mötesplatserna kan ses som komplementära eller som separata öar utan kontakt med varandra. Det finns inget i undersökningen som pekar på att ungdomarna skulle välja mellan mötesplatserna eller vandra från den ena till den andra. Förr verkar det som om varje mötesplats har sina besökare (vilka naturligtvis byts ut över tid). Besökarna: De olika mötesplatserna uppvisar en variation i fråga om besökare. Flammans besökar är från närområdet, medan Kraftstationens kan, tack vare det fria skolvalet, komma från hela regionen. De övriga ligger mellan dessa ytterligheter. Konsekvent arbete med att få in fler tjejer i verksamheterna har visat sig framgångsrika. Två framgångsrika taktiker tycks föreligga, å ena sidan, vara att minska på ”grabbigheten” för att nå bättre blandning och å andra sidan att ge tjejerna möjlighet att vara aktiva helt separat från den ordinarie verksamheten. Ur ett klassperspektiv framstår Arena 305s taktik för att få in fler musikstilar som framgångsrik. I de berättelser de ansvariga ger oss om sina respektive mötesplatser framstår inte den svenske medeklasspojken som den givne besökaren. Framgångsfaktorer: Arena 305, tidigare Kajplats 305, har funnits länge och det är olika musikstilar och olika kulturer som möts under samma tak. Inte som på andra mötesplatser i Malmö där man delar upp musikstilar på olika ställen. De har fina lokaler och modern teknik. Arena 305 har varit helt befriade från skadegörelse. Det viktigaste, menar personalen, är att initiativen kommer från ungdomarna, att det är på deras villkor och det är deras arrangemang. Flamman upplevs som ett andra hem och verksamhetsledaren menar att förtroendet mellan ungdomar och personal är unikt. En av de första förväntningarna var att Flamman skulle vara ungdomarnas ”mark”. Det skulle inte få vara någon föräldranärvaro eller några föräldramöten. En annan förväntan var att Flamman skulle försöka lyfta ungdomarnas frågor. Det finns inga skriftliga regler som: ”här ska vi prata svenska” som verksamhetsledaren menar finns i andra fritidsverksamheter. Ungdomarna använder sitt eget språk och tillåts göra detta. Garaget har blivit lite av en mötesplats för unga tjejer. Tjejernas intressen är främst datorer, böcker och den kreativa verkstaden. Ett bibliotek är inte så hotfullt som en ungdomsgård, och det finns möjlighet för föräldrarna att se verksamheten. Många vuxna som besöker Garaget kommer hit eftersom deras barn besöker verksamheten. Lagret vill uppmuntra skapande och har utformat metoder så att det blir deltagardrivet. Att få de anställda ungdomarna att arbeta som individer, att arbeta som grupp, att ta ansvar, att genomföra, och att reflektera. Ungdomarna får arbeta fram egna projekt, och personalen arbetar metodiskt med att ställa frågor till ungdomarna för att höja svårighetsgraden på respektive projekt. Ungdomarna lär sig att bygga upp ett resonemang kring projektet vilket leder till att de känner sig säkra i vad de vill säga och vad de vill framföra. Kraftstationen är ett ungdomsdiakonalt socialt projekt. Den typiske besökaren är den som är sökande. Ungdomarna förväntar sig att de ska kunna komma hit, umgås, träffa vuxna, träffa varandra, och bara vara. Många ungdomar funderar över sin sexualitet. Därför har personalen arbetat mycket med det ”queera” temat. Bekräftat den unga människan utifrån den person som den är, inte utifrån den person som den tror att den måste vara eller inte får vara. Det som lockar ungdomarna till Drömmarnas hus är de många konstformerna och att man inte hela tiden upprepar saker. De unga förväntar sig att man kan delta i en stor produktion. Under 2010 har det varit ett större operaprojekt där teater-, dans- och cirkusungdomar har medverkat i en Wagneropera i Pildammsparken (Operaverkstaden och Sommarscen, ett samarbete med Malmöoperan).
7.
  • Norberg Hansen, Camilla, et al. (författare)
  • Studie av internationella kontaktnät i Malmös fria kulturliv
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Inför varje verksamhetsår initierar Malmö Kulturstöd ett antal målsättningar för det kommande året. Ett av dessa uppfyllandemål för 2008 var att genomföra en enkätundersökning om det fria kulturlivets internationalisering. Målgruppen har varit ett 70-tal fria aktörer som har beviljats projekt- eller verksamhetsstöd av Malmö Kulturstöd i viss omfattning under 2007 och/eller 2008. Undersökningen har genomförts i form av en elektronisk enkät som skickats ut per e-post via Malmö Kulturstöd (se bilaga 1). Undersökningens syfte är att (1) få en bild av vilka internationella nätverk aktörerna i Malmös fria kulturliv har och (2) hur organisationerna värderar dessa internationella kontakter – samt (3) hur de internationella nätverken påverkar det fria kulturutbudet i Malmö och vice versa. Det är även intressant att ringa in vilka organisatoriska och tekniska möjligheter man använder sig av för att utveckla internationella nätverk. Undersökningen ska också (4) försöka ge svar på vad de fria grupperna drar för nytta av existerande statliga, kommunala eller privata stöd till internationella samarbeten. Finns det (5) ytterligare behov från statliga och kommunala bidragsgivare för att de internationella nätverken skall kunna förvaltas och utvecklas på ett bra sätt? Resultat rörande delsyfte 1 och 2: Malmös fria kulturliv har ett omfattande internationellt kontaktnät. De områden som det finns mest samarbete och utbyte med är Norden och övriga Europa, men även länder som Hongkong, Indonesien, Vietnam, Indien, Kuba, och Ecuador. Det finns få samarbeten med USA och Kanada och det saknas helt samarbete med t ex Irak och stora delar av Afrika. Kontaktnät utvecklas i de organisationer där företrädare har möjlighet att delta i festivaler, konferenser, mässor och seminarier. Det är den personliga kontakten och det personliga mötet som avgör vilka slags kontaktnät som initieras och utvecklas. Aktörerna vill bidra till att synliggöra kulturen och Malmö som stad. Undersökningen kan inte besvara delsyfte 3, hur de internationella nätverken har påverkat det fria kulturutbudet i Malmö och i omvärlden. När gäller tekniska sätt som aktörerna använder sig av skiljer det sig inte från andra branscher. Största delen av kontakterna sker genom Internet och telefon, men vid specifika projekt sker kontakterna genom personliga möten och samtal på plats. Undersökningen har också försökt ge svar på vad de fria grupperna drar för nytta av 5 existerande statliga, kommunala eller privata stöd till internationella samarbeten, delsyfte 4. De flesta finansierar sina internationella kontaktnät inom ramen för befintligt verksamhetsstöd, eller via externa finansiärer. Ytterligare behov från statliga och kommunala bidragsgivare, delsyfte 5, krävs för att de internationella nätverken skall kunna förvaltas och utvecklas på ett bra sätt är främst finansiering. Många aktörer är ideella föreningar och ekonomin innebär därmed en begränsning. Ett ökat och för ändamålet anpassat ekonomiskt stöd skulle göra det möjligt för det fria kulturlivet att vara än mer aktiva i det internationella nätverksbyggandet.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-7 av 7
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy