| 1. |
- Månsson, Annika
(författare)
-
Möten som formar - Interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv
- 2000
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
- I studier rörande de yngsta barnen saknas ofta genusperspektiv. Ett syfte med studien var därför att undersöka interaktionen mellan barnen (1-3 år gamla) och förskolepersonalen på småbarnsavdelningarna vid tre förskolor i ett genus- och kontextuellt perspektiv. Ett annat syfte var att undersöka pedagogernas föreställningar om barn och genus. Ett tredje syfte var att diskursivt analysera pedagogernas utsagor om barnen relaterade till förskolans styrdokument under de senaste trettio åren. Interaktionens intersubjektiva domän, inom vilken ömsesidighet och affekt är av stor betydelse, fokuserades. De huvudsakliga frågeställningarna i denna studie var: Hur tar barnen initiativ till samspel med pedagogerna? Hur svarar pedagogerna? Ser denna interaktion olika ut i olika kontext? Hur framträder genus i dessa kontext? Studien definieras som etnografisk. Metoderna för datainsamling var framför allt videoobservationer och intervjuer. Interaktionen mellan barn och pedagoger observerades på de tre småbarnsavdelningarna. Resultatet visade att genus var kontextbundet och att skiftande kontext gav olika slag av genusbunden interaktion. Situationerna med mest pedagogisk ledning, samlingsstunderna, dominerades av pojkarna, vilka även fick mest utvidgade svar från pedagogerna. Situationerna med mindre pedagogledning, framför allt måltiderna, karakteriserades av dialoger mellan barn och pedagoger. Flickorna fick utvidgade svar från pedagogerna i samma utsträckning som pojkarna under dessa situationer. Under den fria leken var könsskillnaderna avseende barnens initiativ till kontakt med pedagogerna små. Det var en pojke på varje småbarnsavdelning som var den mest dominerande, ”Herren på Täppan”. Denna studie visade att även barn i så låg ålder som de på en småbarnsavdelning hade del i genuskonstruktionen.
|
|
| 2. |
- Månsson, Annika
(författare)
-
The construction of "the competent child" and early childhood care:
- 2008
-
Ingår i: Educare;3. - Lärarutbildningen, Malmö Högskola. - 1653-1868. ; :3, s. 21-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The phenomenon I focus on in this article is the construction of “the competent child”, which has developed from both psychology and later the sociology of childhood and has influenced the Swedish Childhood Education. One purpose of this paper is to investigate the pedagogical signs in this construction of “the competent child” and to contribute to the discussion of the influence of a new understanding of children in a nursery practice. In addition to the theoretical part of the article, I present analysed material from a limited case study. I have chosen a Reggio Emilia-inspired nursery, with its emphasis on democracy and view of children as competent and active, to shed light on the connections between this view and a values education. I also aim to problematise this paradigm of childhood. The methods used in the present study are field notes and video recordings. Material from my case study illustrates how values education is expressed in a child care practice.
|
|
| 3. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
Individual development plans – with a focus on childhood, learning and critical subject didactics
- 2007
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Individual development plans – with a focus on childhood, learning and critical subject didactics The aim of this research project is to explore the growing phenomenon of Individual development plans in relation to childhood, learning and critical subject didactics. The changed circumstances and conditions for actors in school are influenced by increased diversity, decentralization and individualization. Individual development plans, which are sometimes designed as ”agreements - contracts”, can be considered the most rigid type of regulation on the individual level in the history of pre/school. Today we speak about a deregulated school. This regulation seems to have changed its character, gradually drifting over from school to individual, from school regulation to individual and self-regulation. Critical subject didactics refers to a discussion and critical scrutiny of the objects of learning and the acts of learning in the individual development plans for young children. An increasingly multicontextual childhood, the drift from ”subject to individual as the basic unit” in recent times results in a focus on identity and identity construction in relation to evaluations of subject and development by means of individually oriented documentation. Critical subject didactics makes it possible to focus on the intersection of societal hierarchies of power such as place, age, gender and ethnicity – intersectionality. The method is based on textual analysis of completed individual development plans in preschool, preschool classes and compulsory school in four municipalities in southern Sweden.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
Individuella utvecklingsplaner för yngre barn i ett kritiskt ämnesdidaktiskt perspektiv
- 2007
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
- Individuella utvecklingsplaner för yngre barn i ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv Ann-Christine Vallberg Roth & Annika Månsson, Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2007 Abstrakt Studien syftar till att beskriva och problematisera mål och innehåll i individuella utvecklings¬planer (IUP) för förskole- och förskoleklassbarn i ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv. Individuella utvecklingsplaner ses som ett fenomen i fram¬växten av granskningssamhället med trans¬nationell reglering. Centralt för analysen är didaktikens vad-fråga som rör innehåll (lärandets objekt). Med ämne avses konstruktionen av innehåll och då inte enbart snävt i bemärkelsen skolämne utan också ämnes¬överskridande tematiskt och vardagligt knutet till omsorgs– och fostransinnehåll och till barns möjliga frågor. Genom kritisk didaktik belyses relationerna mellan aktörerna (barn, vårdnadshavare och lärare) och deras med¬bestämmande och inflytande. Samman¬taget innebär ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv att innehåll studeras i förhållande till maktdimensionerna plats, ålder kön och etnicitet – innehåll på en trans¬formerings¬arena i tid och rum mellan stat och individ. Insamlingen av IUP-materialet genomfördes i oktober 2006 i fyra kommuner i södra Sverige, tre stadskommuner och en landsbygdskommun. I de tre stadskommunerna ingick både etniskt relativt homogena och heterogena kommundelar. Materialet omfattade 82 slumpmässigt valda planer. Analysen kan summeras i tre utmärkande huvudspår eller normaliteter: • Skolämnesreglerade normalbarn – i relativt homogen stadskommundel • Socialt och enspråkigt reglerade multikulturella barn – i relativt heterogen stadskommundel • Primärt behovsreglerade monokulturella barn – i landsbygdskommun
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
Individuella utvecklingsplaner i förskolan – med inriktning mot barndom, lärande och kritisk ämnesdidaktik
- 2007
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt)abstract
- The aim of this research programme is to explore the growing phenomenon of Individual development plans in relation to childhood, learning and critical subject didactics. The changed circumstances and conditions for actors in preschool are influenced by increased diversity, decentralization and individualization. Individual development plans, which are sometimes designed as ”agreeements - contracts”, can be considered the most rigid type of regulation on the individual level in the history of pre/school. Today we speak about a deregulated school. This regulation seems to have changed its character, gradually drifting over from school to individual, from school regulation to individual regulation and self-regulation. Critical subject didactics refers to a discussion and critical scrutiny of the objects of learning and the acts of learning in the individual development plans for young children. An increasingly multicontextual childhood, the drift from ”subject to individual as the basic unit” in recent times results in a focus on identity and identity construction in relation to evaluations of subject and development by means of individually oriented documentation. Critical subject didactics makes it possible to focus on the intersection of societal hierarchies of power such as gender, place, age and ethnicity – intersectionality. The method is based on textual analysis of completed individual development plans and an interview study with parents of children in preschool and preschool classes in four municipalities in southern Sweden.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
IUP i ett inledningsskede - för skolår 3, 6 och 8 i fyra sydsvenska kommuner
- 2007
-
Ingår i: Individuella utvecklingsplaner. En studie efter införandet av nya bestämmelser i det obligatoriska skolväsendet. - Skolverket. ; s. 24-25
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt)abstract
- Studien syftar till att beskriva och problematisera innehållet i individuella utvecklingsplaner (IUP) för skolår 3, 6 och 8 i ett didaktiskt perspektiv. Centralt för analysen är didaktikens vad- och hur-fråga som rör innehåll (lärandets objekt) och form (lärandets akt). Med konstruktion av innehåll avses inte enbart skolämne utan också ämnesöverskridande tematiskt innehåll som kan vara vardagligt knutet till omsorgs– och fostransinnehåll och till barns möjliga frågor. Genom kritisk didaktik belyses relationerna mellan aktörerna och deras medbestämmande och inflytande. Sammantaget studeras innehåll, form och bedömning i de individuella utvecklingsplanerna på en transformeringsarena mellan stat och individ. Insamlingen av IUP-materialet genomfördes i oktober 2006 i fyra kommuner i södra Sverige, tre stadskommuner och en landsbygdskommun. I de tre stadskommunerna ingick både etniskt relativt homogena och heterogena kommundelar. Materialet omfattade 100 slumpmässigt valda planer. Resultatet kan övergripande summeras i punktform enligt följande: -Hög grad av styrande mallar med varierande utformning i olika riktningar med något undantag läggs fokus på vad eleven skall utveckla snarare än hur lärandet skall gå till och vilka insatser som krävs. -Växlande dominans och balans mellan socioemotionella mål och kunskapsmål relaterat till olika kommuner och stadsdelar i majoriteten av dokument är ansvarsfördelning mellan elev-vårdnadshavare-skola koncentrerat till eleverna med hög grad av önskad självreglering och låg grad av inflytande för elever och vårdnadshavare. Växlande förekomst av betygsliknande respektive personliga omdömen i relation till skolår, lärare, kommun och stadsdel.
|
|
