| 1. |
- Jonsson, Leif, 1945-
(author)
-
Lokalt ledarskap : en studie av lokala chefers ställning, roll och agerande i förändringsarbete
- 1998
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- "Lokalt ledarskap" är en licentiatavhandling i företagsekonomi som bygger på en studie av lokala chefer, dvs chefer som är ansvariga för och verkar nära lokal verksamhet i organisationer. Exempel på sådana chefer är klinikchefer inom sjukvård och tandvård, skolledare, platschefer i industri samt forsknings- och utvecklingsansvariga tekniker.I avhandlingen utvecklas en begreppsapparat som kan användas för att uppmärksamma frågor rörande lokalt ledarskap och lokala chefer som är verksamma i förändringsarbeten. Begreppsapparaten är allmän till sin karaktär och bygger på tre grundbegrepp; ställning, roll och agerande.Avhandlingen visar hur lokala chefers ställning kan uppmärksammas utifrån hierarkiska och verksamhetsmässiga förållanden. I avhandlingen diskuteras ochkså hur lokala chefer roller kan förstås i förändringssammanhang. Fyra typer av roller har identifierats. De kan användas för att diskutera lokala chefers situation i övergripande och lokala förändringssammanhang. För det tredje uppmärksammar avhandlingen lokala chefers agerande och att det kan diskuteras i termer av hur förutsättningar för kommunikation och lärande organiseras.
|
|
| 2. |
- Svensson, Anna Maria
(author)
-
Rektors ledarskap : styrningssammanhang och stil
- 2010
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- The role of the principal in Sweden has undergone significant changes over the past two decades. Task and responsibility has been decentralized from the national level to o the local school board affecting principals´ everyday life. At the same time a new inspection system for all schools has been introduced. These changes puts focus on how principals implement and report political decisions within established guidelines. For many principals it is a balancing act to achieve the national goals within a local context. All the above include for the principal important work with evaluations of quality in different processes in the school, especially those related to teacher performance and children’s grades and results. In the mid 1990’s a debate about the lack of evaluations and school improvement in Swedish schools started, and as a result the Government decided in 1997 that every school should write a quality assessments and that the school board should write a summery for the whole school district. Many schools had problems in the beginning with the working processes around quality assessments, and many schools view this national law only as a top-down control decision from the Government and were not able to see the school improvement part of the law. The aim of this study is to describe how principals take responsibility for the quality assessment regulation and to analyze how they act and lead their schools in relation to quality assessments. In this study, results are presented from survey data, done with 131 principals who attended the National Principal Training Program at Umeå University. A theoretical model which discusses four leadership styles is used as a theoretical background. This model has an organizational frame. After making an argument for the importance of each of these styles for understanding principals work with quality assessments, two strands are examined. First, leadership styles are described from a principal perspective and factor analysis is used to investigate if these styles can illustrate principals´ work with quality assessments. Second, important factors explaining different ways in which principals tackle the work with quality assessments is highlighted. These factors are affected by different laws and regulations and even some time local political decisions and policies which here is understood as structure and culture, and personal background, for example the principals´ age, sex, education and experience. Based on the empirical results, my theoretical conclusion is that the four leadership styles used are relevant for understanding how principals work with quality assessments. The study also shows that structure and culture are important factors when it comes to explaining how principals´ work with quality assessments. Personal background, however, are not shown as important in this study.
|
|
| 3. |
- Norrman Brandt, Eva
(author)
-
Transformativ förändring och postkonventionellt ledarskap : en retrospektiv fallstudie med fokus på förändringsprocessen och ledarskapet
- 2019
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Introduktion. Förändringstakten ökar i samhället och påverkar organisationer och dess medlemmar. Förändringstrycket orsakas av en rad faktorer som teknisk utveckling, förändrad lagstiftning, kunders/intressenters behov och krav och ökande konkurrens på en global arena. Förändring är utmanande och många förändrings-initiativ når inte sina mål. Behovet av transformativ förändring i samhället ökar och forskning har visat på ett samband mellan ledares nivå av vuxenutveckling och framgång i att driva transformativa förändringar.Syfte. Syftet med avhandlingen är dels att studera en tioårig förändringsprocess i en läkemedelsfabrik för att identifiera olika typer av förändring, samt att undersöka om kriterier för transformativ förändring uppfylls. Syftet är även att undersöka ledarskapets påverkan på förändringsprocessen och medarbetares upplevelser av det.Design och metod. Avhandlingen är en retrospektiv single case studie med kvalitativ, induktiv och interaktiv design. Två studier har genomförts grundade på samma empiriska material men med olika analysmetoder. Empirin är inhämtad via 19 semistrukturerade intervjuer samt 4 workshops med ledare i den undersökta organisationen. Mediamaterial, böcker och hemsidor har också använts. I studie I har a/ processdata analyserats kronologiskt och b/ i enlighet med en förändringsmatris som identifierar olika typer av förändring, och c/ i enlighet med kriterierna för transformativ förändring. I studie II har en tematisk innehållsanalys använts med fokus på ledarskap och medarbetares upplevelse av ledarskap och arbetsmetoder. Data har analyserats för att undersöka förekomsten av post-konventionella ledarskapsprinciper.Resultat. Delstudie I redovisar stegen i förändringsprocessen där förändringens karaktär i tre tidsperioder skiftar från finjustering och trimning av verksamheten, via an-passning till en förändringskategori som betecknas nytt vägval. På ett strukturellt plan gjordes en förändring från avdelningar (funktionell organisation) till att organiseras kring läkemedelsproduktflöden där medarbetare med mixade kompetenser arbetade tillsammans. De kulturella antagandena förändrades vid sidan av de rent strukturella förändringarna. Förändringsresan kan betecknas som transformativ, en kulturförflyttning utanför tidigare ramar. Resultatet diskuteras utifrån Pettigrews perspektiv på förändring.Delstudie II visar resultatet av den tematiska studien på förändringar i arbetsmetoder och förhållningssätt, bland annat en förflyttning av mandat och makt ut i organisationens alla delar. Ledarens interventioner och förhållningssätt understödde den organisatoriska och kulturella förflyttningen, och de postkonventionella interventionerna 2011–2014 var sannolikt nödvändiga för att åstadkomma den kraftfulla förflyttning som krävdes. Medarbetare reagerade mestadels positivt på det ökade mandatet och möjligheten att ta ansvar och involveras, men en grupp medarbetare vittnar om osäkerhet och brist på stöd i det nya sättet att leda och arbeta.Konklusion och praktiska implikationer. Transformativ förändring tar tid och kräver involvering av hela organisationen. Ledarskapet har en betydande påverkan även om ett samspel mellan olika faktorer blir betydelsefulla. Denna avhandling ger ett exempel på en transformativ förändring där man lyckats balansera yttre kontextuella krav med inre organisatoriska förflyttningar. Begripliga mål som ändrats i takt med nya ändrade kontextuella förutsättningar har formulerats och känslan för var och när i organisationen nya mål skall driva stycks ha funnits hos ledningen. Avhandlingen stärker tesen att transformativ förändring tar tid, och att postkonventionella ledarskapsprinciper verkar gynnsamt i denna typ av förändring där involvering och samskapande krävs. Avhandlingen bidrar även med en del fakta och exempel som skulle kunna inspirera andra organisationer och ledare till att ta ett steg i riktning mot postkonventionell logik i ledarskapet då detta förefaller skapa förutsättningar för transformation av en organisation och dess kultur.
|
|
| 4. |
- Simola, Hanna, 1976-
(author)
-
Styrning som stöttning : en etnografisk fallstudie om en högstadielärares didaktiska ledarskap som stödstruktur för språk- och kunskapsutveckling
- 2019
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- I den här licentiatuppsatsen undersöks en lärares arbete med språk- och kunskapsutveckling i ett högstadieklassrum. Syftet är att belysa betydelsen av det didaktiska ledarskapet i undervisningen av nyanlända och flerspråkiga elever. Genom att beskriva det didaktiska ledarskapet kan uppsatsen också bidra med ytterligare kunskap om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Två forskningsfrågor har använts för att nå syftet. Den första frågan rör kännetecken för ett didaktiskt ledarskap. Den andra frågan handlar om aspekter i det didaktiska ledarskapet som kan utgöra en stödstruktur för nyanlända och flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Studien har genomförts som en etnografisk fallstudie, där jag genom deltagande observationer följt en lärare över tid i ämnena SO, hemkunskap och matematik i hens mentorsklass bestående av omkring 28 elever, varav nio nyanlända och flerspråkiga elever. Jag har också intervjuat läraren. Centralt för studien är att kunskaper skapas genom interaktion mellan människor. Licentiatuppsatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv på undervisning och lärande där begreppet stöttning i den närmaste utvecklingszonen ingår. Vidare diskuteras även begreppet didaktiskt ledarskap. Sociokulturellt perspektiv, stöttning i den närmaste utvecklingszonen och didaktiskt ledarskap är således betydelsefulla för studien, men det är inte givet hur relationen mellan dem ser ut. Det finns ingen tidigare studie som kombinerar dessa tre.Resultaten visar att studiens teman tydlighet och struktur, tillgänglighet och reflexivitet samt höga krav och kognitiva utmaningar är betydelsefulla faktorer i det didaktiska ledarskapet som har en positiv inverkan på lärandeklimatet, där elevernas tillgång till olika stödstrukturer i undervisningen för att vidareutveckla nya kunskaper och sitt lärande är en självklarhet. Genom att i en modell sammanfoga den didaktiska triangeln med förhållandet mellan studiens olika teman åskådliggörs det didaktiska ledarskapet i det didaktiska rummet, det vill säga i och utanför klassrummet, där stöttning på olika nivåer är betydelsefull i undervisningen och där interaktion utgör den sammanhållande länken mellan didaktiskt ledarskap och stöttning. Stöttning kan både vara en förutsättning för didaktiskt ledarskap och en effekt av det. Fokus i studien har varit på flerspråkiga och nyanlända elever, men jag ser det som självklart att ett didaktiskt ledarskap som jag har beskrivit det är betydelsefullt för alla elever, i det didaktiska rummet, oavsett språk och bakgrund, grundskola eller gymnasiet.
|
|
| 5. |
- Ernits, Heiti, 1979
(author)
-
Ledarskap i mellanrummen – fallstudie av gränsgångare och gränspraktiker ienkomplex samverkansmiljö
- 2020
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Gränsöverskridande samarbete, samverkan och tidsbegränsade arbetssätt är på modet. Stadsplanering, samhällsstyrning, välfärdsproduktion och tackling av samhälleliga utmaningar sker allt mer i projektform och inkluderar en blandning av offentliga verksamheter, privata aktörer och intressenter. Så kallad gränsöverskridande organisering sker över olika typer av professionella, organisatoriska, geografiska och institutionella gränser. Denna trend har även inneburit ett ökat intresse för gränsgångare och olika typer av gränspraktiker som enligt studier spelar en allt viktigare roll i gränsöverskridande samverkansmiljöer. Denna studie söker svar på hur en gränsgångarpraktik kommer till uttryck i en samverkansmiljö, vilka problem som uppstår och på vilket sätt praktiken eventuellt bidrar till samverkan. Studien har fokuserat på projektet Kraftsamling Sjöbo som har pågått sedan december 2017. I Kraftsamlingen deltar offentliga verksamheter, civilsamhället, myndigheter, föreningar, akademin, forskningsinstitut och invånare. Syftet är en hållbar omställning av en stadsdel. För det första visar studien att det krävdes en omfattande arbetsinsats för att åstadkomma ett fungerande samarbete över gränser. Det gränsöverskridande samarbetet försvårades delvis på grund av skillnader i kultur, intressen, värderingar och organisatoriska förutsättningar. För det andra visar studien att projektledarrollen förändrades och arbetet med Kraftsamlingen visade sig kräva omfattande gränsöverskridande interaktion, facilitering och ständigt pågående problemlösning. Gränsgångaren trädde in i en ledarskapsroll när situationer krävde det och arbetade aktivt för att skapa strukturella förutsättningar för att åstadkomma fungerande samarbete, baserat på Kraftsamlingens mission och värden. Gränsgångarpraktiken visade sig vara komplex och mångfacetterad. Gränsgångaren kopplade exempelvis samman aktörer, byggde sociala nätverk, mobiliserade resurser, försökte påverka rådande tanke- och arbetssätt, förflyttade information över gränser, agerade som översättare mellan professionella gemenskaper, löste uppblossande konflikter, skapade nya organisatoriska strukturer, försökte skapa engagemang och drev på för kollektiv handling. Gränsgångaren försökte etablera en gemensam samverkanskultur och arbetade aktivt med de sociala sammanhangen i organisationen. För det tredje indikerar studien att den här typen av gränsöverskridande ledarskapspraktik spelar en viktig roll i gränsöverskridande samverkansmiljöer där en mångfald av aktörer som har olika förutsättningar och intressen deltar. Studien illustrerar även de utmaningar som ett projektbaserat arbetssätt kan innebära när gränser korsas och när frågorna som hanteras är komplexa och sammansatta. Studiens resultat kan också omsättas till ett antal praktiska rekommendationer. För det första bör synen på projektledarskapet i komplexa samverkansprojekt nyanseras och utvidgas. För det andra bör gränsgångarroller och det informella ledarskapet synliggöras och uppvärderas i samverkansmiljöer. För det tredje bör de specifika kompetenserna och det nödvändiga sociala hantverket synliggöras och inkluderas i rekryteringsarbetet hos organisationer.
|
|
| 6. |
- Ingelsson, Pernilla, 1968-
(author)
-
How to create a commercial experience : Focus on Leadership, Values and Organizational Culture
- 2009
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- A new kind of commercial offer is on the rise, that of a commercial experience. It is said to be the next progression of value after a service and that it is distinct from a service in several ways, two important being a) the provider having to create something new or memorable to the customer, i.e. creating attractive quality, and b) the offer being a co-creation between the customer and the provider. Little has been written though about how creating a commercial experience can affect the way organizations should work. One of the areas that ought to be affected is the way organizations work to shape and coordinate co-workers and leaders behaviors by having a common set of values, or in other words a strong organizational culture. A number of studies show that the leaders in an organization have a strong influence on its culture while others show that working with Total Quality Management (TQM) can enhance the corporate values and lead to profitable organizations. The purpose of this thesis was to explore and contribute knowledge about how to create a commercial experience. The more specific purpose was to explore this area in relation to leadership, values, organizational culture and TQM. To fulfill these purposes two case studies were carried out with the intention of finding ways of working. The first focused on how a renowned organization that offers commercial experiences works and the second on organizations offering commercial experiences in the region of Jämtland. One conclusion drawn from the research is that methodologies and tools that aim directly to enhance the organization´s values and hence its culture might be of even more importance in organizations offering a commercial experience. It seems to be important to be aware that values need to be translated into behaviors to make them understandable in the organization. Storytelling is one tool that can be used as an enhancer of organizational culture, a tool that might be a fairly unrecognized for this purpose. It is also evident that the leadership practiced within the organization is crucial if a strong organizational culture is to be achieved. Further, strategies for selecting the right values appear to be important when trying to create a strong organizational culture - a strategy not so evident within TQM. This could be one area where TQM needs to be developed in order to support the creation of a commercial experience but also to implement TQM more effectively.
|
|
| 7. |
- Karlsson, Ingrid, 1948-
(author)
-
Att leda i kommunal äldreomsorg : Om arbetsledares handlingsutrymme, handlingsfrihet och skilda lojaliteter - exemplet Halland
- 2006
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out. The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nilsson, Kerstin, 1951-
(author)
-
Förändringsstrategier i grundskolan : ett ledarperspektiv
- 1998
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Change Strategies in Primary School - a leader perspective This thesis focuses on change strategies in the Swedish primary school. The schoolleaders have a new situation and role as change agents since the school was brought under local government control with among others the reguirement to be responsible for the local process of development in school. Further studies have the main focus on schoolleaders´ work situation and role, however not on how schoolleaders handle change processes. There are many studies from other organizations that show how important it is that the staff take part in local change processes. In the decentralized school it is of great interest to have an elucidation of different change strategies and how the schoolleaders´ way to act have effects on the participation of the staff. Empirical data have been collected in case studies. This thesis is a separate part of a more comprehensive research project in Swedish schools, called "The School in change". That project focuses on environmental work in the work organization and includes twelve schools. Theese schools were chosen depending on their geografical situation and from the point that both the leader and the staff had a clear wish for active work with their working environment, by starting local development projects. Of these schools, I chose three that I wanted to study in another point of view. The research purposes were to describe and understand how schoolleaders, in this case principals, at the primary school work with change strategies. To reach my aim, I chose to study the change strategies of the principals from an actor´s point of view. Semi-structured interviews were conducted at three times and to complete the picture from the answers, I used the observation method. Some data from a staff investigation in the main project "The School in change" has been used in this study, with a view to making the results clear and better understanding them. The main results from this study are that I am able to identify two different change strategies, related to the schoolleaders´ way of working with local development in the school organization. One of the schoolleaders has a stationary strategy and two schoolleaders have mobile strategies. They are different in the way that the stationary schoolleader and one of the mobile leaders show a clear own change strategy of their own, while one schoolleader has an imitated strategy. The results also show that the leader with her own and stationary strategy, has a growing part of participating staff in ordinary work organization as in local development work. Another result is that in the schools with the mobile leaders the participation decreases. It makes no difference if the leader has her own or an imitated strategy for change and development of the school. Different kinds of theory have been used to interpret the results. Two aspects have been found important to be able to understand how the leaders of the school act with change strategies. These aspects are the work with the local development and the role and situation of leadership in school.
|
|
| 10. |
- Lundgren, Dan
(author)
-
Ledarskap och psykosocial arbetsmiljö i kommunal äldreomsorg : Skillnader och likheter mellan särskilt boende och hemtjänst
- 2015
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Introduction. Municipal eldercare is increasingly multifaceted. First line managers in nursing homes and home help services are responsible for personnel, budget and processes. The resources and work conditions of these managers have changed over time. The first line manager is often responsible not only for economic but also for quality development of their unit. Research focusing on first line management within municipal eldercare is lacking in specific contexts, for example, research on leadership in nursing homes and home help services.Aims. The aim of this thesis is to study and analyze perceptions of leadership in eldercare. The main objective is to analyze differences in leaders’ and nursing assistants’ perceptions of leadership in nursing homes and home help services, and to study leadership factors and their associations with psychosocial work environment among nursing assistants who are engaged in eldercare.Design and methods. This thesis is based on two studies, and uses cross-sectional data from two different surveys: the Developmental Leadership Questionnaire, DLQ (Larsson, 2006a) and a Questionnaire for Psychological and Social factors at Work, QPS, (Dallner, et al.,2000). Assessments from 21 leaders and 95 nursing assistants in nursing homes and home help services were analyzed in study I. Assessments from 1132 nursing assistants in nursing homes and in home help services (n=844 nursing homes and n=288, home help service units) were analyzed in article II. The data were analyzed with descriptive and analytic statistics.Results. Nursing assistants in nursing homes assessed their leaders to be more controlling and observant than nursing assistants in home help services. According the leaders self assessment, leaders in home help services were less successful at being supportive, being a good example, and promoting creativity than leaders in nursing homes. Psychosocial work environment was related to leadership factors, but stronger associations occurred more frequently in nursing homes than in home help services. The leadership factors empowering leadership, support from superiors, focus on human resources and control over decisions were associated with better results on all the variables that were related to the psychosocial work environment in both nursing homes and in home help services.Conclusions and implications for practice. Organisational differences in conducting leadership in old age care must be considered. Some leadership characteristics are better conditions for creating and maintaining a positive psychosocial work environment for nursing assistants in nursing homes and home help services. Due to the differences in organisational settings, it is important to consider the differences in conditions for conducting leadership. To influence nursing assistants’ performance and to increase quality in eldercare in the long term, appropriate leadership is necessary. Therefore, it is important for the leaders to provide support in work, help to develop skills, encourage employees to participate in important decisions, and show interest in nursing assistants’ well-being. Also, the leaders might benefit if they reduce the specialisation of work, which counteracts the possibility to have variation in work in nursing homes and home help services. In particular, nursing homes should benefit if they reduce the amount of role conflicts, and if nursing assistants receive reasonable quantitative work demands. The municipality eldercare should take into account the organisational differences in conducting leadership in nursing homes in relation to home help services. Recruiting leaders with characteristics that are desirable in the specific context will create better conditions for a good psychosocial work environment in nursing homes and home help services.
|
|
