| 1. |
- Rosenbaum, Cecilia, et al.
(författare)
-
En väv av förståelse : Mellanstadieelevers utsagor om sin fiktionsläsning
- 2022
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - : Lärarstiftelsen. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 10:1, s. 119-139
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med artikeln är att illustrera vilka litterära iakttagelser några elever i årskurs 4 ger uttryck för när de läser berättelsen "Draken med de röda ögonen" av Astrid Lindgren (1980) och hur dessa iakttagelser kan bidra med kunskap om vad som kan utgöra utgångspunkt och tas tillvara när en Litteraturundervisning planeras och genomförs på mellanstadiet. Datamaterialet består av nio semi-strukturerade intervjuer som transkriberats och därefter analyserats utifrån vilka litterära föreställningsvärldar eleverna bygger i mötet med berättelsen (Langer, 2017). Därefter diskuteras dessa föreställningsvärldar i relation till vilken litterär kompetens de intervjuade eleverna ger uttryck för (Torell,2002). Studien visar att de intervjuade elevernas läsprocess är dialogisk och att de lägger in sina personliga erfarenheter i texten samtidigt som de förhåller sig till textens förhållningssätt till textkonventionerna.
|
|
| 2. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(författare)
-
Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1 : ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat”
- 2022
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - : Lärarstiftelsen. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 10:1, s. 78-99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Bidraget utgår från ett forskningsprojekt som använder bilderboken som en utgångspunkt för språk- och kunskapsutvecklande samt litteraturdidaktisk undervisning. Artikeln utgår från en klass i årskurs 1 och den undervisning som iscensattes kring bilderboken Molnbullar. I artikeln undersöks vad som kännetecknar undervisningen samt dess betydelse för elevernas språkutveckling och möjliga möte med berättelsens innehåll. De empiriska data som analyserats består av en transkriberad fokusgruppsintervju medlärarna, lärarnas skriftliga reflektioner och dokumentation av undervisningen samt fotografier av det som eleverna producerat. Resultatet belyser sammantaget att eleverna kommer nära bilderbokens innehåll via sinnlighet och kroppslighet, som när de skapar ljud som låter som regnet som faller i bokens början, samt genom upprepning av språk, rörelser och gester. Slutligen framkommer textskapande genom resurser som samtal, bild och skrift, som viktigt för att eleverna ska ta till sig bilderbokens innehåll och göra kopplingar till sitt eget liv samtidigt som de utvecklar sitt språk.
|
|
| 3. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
Gästredaktionell kommentar
- 2022
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - : Lärarstiftelsen. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 10:1, s. 3-6
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Inledande stycke: Detta temanummer av Forskning om undervisning och lärande sätter litteraturdidaktiska perspektiv på berättelser för barn och unga i centrum. Dessa berättelser hör till den stora och mångskiftande kategori texter som rubriceras barn- och ungdomslitteratur och som inom sig rymmer olika genre och medier, liksom skiftande estetiska uttryck. I de senaste decenniernas böcker för unga, till exempel bilderböcker, finns berättelser som många gånger är estetiskt avancerade, berättartekniskt intressanta, mångtydiga och som tar upp både vardagliga och mer komplicerade ämnen (se Kåreland, 2021).
|
|
| 4. |
- Svensson, Anette, 1972-
(författare)
-
”Lager på lager” – att möjliggöra och synliggöra kommunikativa, kreativa och narrativa kompetenser
- 2022
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - : Lärarstiftelsen. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 10:1, s. 55-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I studien tillämpas en undervisningsdesign som sätter berättelser i olika uttrycksformer i centrum bland elever i lågstadiets årskurs 1. Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med undervisningsdesignen för att bidra med kunskap om hur undervisning med berättelsen i centrum kan möjliggöra och synliggöra elevers kommunikativa, kreativa och narrativa kompetenser. I linje med designbaserad forskning ämnar studien dels överbrygga klyftan mellan forskning och skolans praktik, dels utveckla praktiken. Studiens resultat visar att såväl receptivt som produktivt arbete med en berättelse i olika estetiska och mediala uttrycksformer möjliggör elevers kommunikation, kreativa skapande och förståelse av berättelsen. Berättelser utgör en stark didaktisk resurs i grundskolans tidigare år. Föreliggande studie visar att arbete med berättelser kan möjliggöra och synliggöra elevers narrativa kompetens, men en förutsättning för att så ska ske är en undervisning som är flexibel beträffande tidsramar och riktning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Rosenbaum, Cecilia, et al.
(författare)
-
Rikta blicken mot texten
- 2021
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - : Lärarstiftelsen. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 9:1, s. 31-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Inom svensk forskning om läsundervisning har det framhållits att elever redan på mellanstadiet (åk 4-6) behöver utveckla litterär kompetens och få vägledning i hur de kan angripa och bearbeta en text för att utveckla fördjupad läsförståelse. Syftet med föreliggande artikel är att ge ett kunskapsbidrag beträffande hur undervisning som syftar till att utveckla förmågan att dra slutsatser om en skönlitterär huvudpersons karaktärsdrag kan utformas. En specifik litteraturdidaktisk aktivitet som utvecklats inom ramen för en Learning study i årskurs 4 och 5 studerades närmare. Syftet med undervisningen var att eleverna skulle utveckla sin förmåga att dra slutsatser om en huvudpersons karaktärsdrag utifrån en läst text. 15 timmars videoinspelade lektioner, där samma berättelse användes i samtliga cykler, analyserades med utgångspunkt i variationsteori. Analysen visar att de olika cyklerna erbjöd olika lärandemöjligheter beroende på hur läraren gav instruktioner till lärandeaktiviteten, hur uppgiften formulerades och utformades, om texten och huvudpersonens karaktärsdrag kom i fokus och relaterades till varandra samt vilka aspekter som öppnades upp som dimensioner av variation.
|
|
| 7. |
- Svensson, Anette, 1972-
(författare)
-
Aesthetic Dimensions of Literary Studies : Multimodality and Creative Learning
- 2021
-
Ingår i: Nordic Journal of English Studies. - : University of Gothenburg. - 1502-7694 .- 1654-6970. ; 20:2, s. 160-182
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, the occurrence of fictional texts in various media formats, including TV series, films, and computer games, most of which are in English, is constantly growing. In an increasingly digitalised society, there is a need for teaching that understands and meets the demand for aesthetic values as well as multimodality and creativity. Highlighting the aesthetic dimension of literary studies, this article reports on a small-scale practice-based study that explores students’ experiences of working with a teaching unit that focuses on text universes, literary productions, and creative learning. It argues for an innovative type of course design with the potential to strengthen students’ engagement in, and their self-assessed understanding of, literary texts, which can inspire future English teachers to adopt similar approaches in their own teaching practice.The teaching unit was included in a programme for upper-secondary subject teachers in English. The empirical data consists of 14 students’ responses to a questionnaire that was conducted after the completion of the unit. The study shows that although some students initially found the teaching unit challenging, they later acknowledged having acquired significant insights into their own and their peers’ creative processes. Because student autonomy and student responsibility are central aspects when teaching for creativity, the teaching unit provided the students with a model that addresses the what and the how of literature teaching and learning, a model that they themselves want to use in their future careers as English teachers at the upper secondary level.
|
|
| 8. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
“From the Lightest Light to the Darkest Dark” : Re-Presenting Ronia, The Robber’s Daughter in the Third-Grade Classroom
- 2021
-
Ingår i: Educare. - : Malmö universitet. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :3, s. 78-101
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study focuses on consuming and producing stories using various forms of expression in the third-grade classroom. The aim of the study is to examine pupils’ and teachers’ experiences of working with a teaching unit that encourages the use of various text and media forms through literary productions, re-presentations, of Ronia, the Robber’s Daughter in order to gain increased insight into the pupils’ narrative competence and identity development. Hence, in what ways can working with various text and media forms and various forms of aesthetic expression promote pupils’ identity development?The empirical data consists of qualitative interviews with the two teachers and 19 of the 39 pupils who participated in the teaching unit. A thematic analysis of the interviews illuminated two focal themes: identity development and moving through various forms of expression. While looking at the results of the study in relation to Langer’s (2011) stances of envisionment, it becomes clear that applying a contrastive learning approach does the following: it contributes to the progress of the pupils’ identity development, it encourages a deeper understanding, and, consequently, it facilitates and makes visible their learning processes, and their ability to apply a meta-perspective on their learning processes.
|
|
| 9. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
Från finrummet till vardagsrummet : Transmedialt berättande som litteraturdidaktisk underhållning
- 2021
-
Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - Falun : Högskolan Dalarna. - 2001-4554. ; 15:2, s. 149-166
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study explores re-creation processes, through transmedia storytelling, that are made visible in the Swedish TV-programme Helt lyriskt (2018), where music artists transmediate Swedish poems into songs. The aim is to analyse, through a close-reading method, two episodes of Helt lyriskt in order to discuss how processes of transmedia storytelling make literary analyses visible and accessible to the general public. The analysis shows that the episodes employ pedagogical strategies to encourage the audience to partake in, and learn about, poetry and how to conduct literary analyses. One strategy is to illuminate the artists’ interpretation and analysis processes. Thus, the audience experiences the textual and musical adaptations that the artist Molly Sandén makes in her re-creation of Edith Södergran’s “Vierge moderne” (1916), in which she transfers the main theme of the poem, the early twentieth-century modern woman, to a song intended for the modern woman of today. Another strategy, brought up in relation to Annika Norlin’s re-creation of Karin Boye’s “I rörelse” (1927), is to question what liberties may be taken with a literary work, when she adopts the main theme of the poem, to always strive for more, by adding self-composed lyrics to the poem.
|
|
