| 1. |
- Skillermark, Stina-Karin, et al.
(författare)
-
Äldre texter i det moderna klassrummet : om bilder som möjliggörare i litteraturundervisningen
- 2023. - 1
-
Ingår i: Undervisningens konst. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144156095 ; , s. 125-155
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I svenskämnet ingår att elever ska få stifta bekantskap med och få kunskap om skönlitteratur från olika tider. Eftersom äldre litterära texter är skrivna i och för en annan tid kan både deras innehåll och form uppfattas som främmande för dagens elever. Detta kan beskrivas som att den unga mottagarens förväntningshorisont kolliderar med den äldre kanoniserade texten. Kapitlets syfte är att visa och diskutera bildens didaktiska potential som kulturell och kunskapsmässig möjliggörare i svenskämnets litteraturundervisning, med särskild tonvikt på arbetet med äldre litterära texter. Kapitlet synliggör att lärarens val - och då inte enbart val av litterära texter utan också val av bilder och när dessa presenteras - påverkar hur elever kan ta till sig en äldre litterär text. I kapitlet ska vi titta närmare på hur det är möjligt att genom medvetna val och medveten planering designa för ett lärande som underlättar och möjliggör elevers möte med den äldre litterära texten. I kapitlet exemplifieras och diskuteras bildens potential utifrån en undersökning som genomfördes i en årskurs 9 i en mindre F-9-skola i början av höstterminen 2021. Eleverna fick i grupper ta del av ett textavsnitt ur Iliaden. Tre av fyra grupper fick en bildsatt version av texten och förväntades därmed skapa mening utifrån både text och bild. En grupp fick enbart den litterära texten. I kapitlet diskuteras elevernas möte med text och bild i olika kombinationer.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Slotte, Anna, et al.
(författare)
-
Arbete med skönlitteratur i svenskundervisningen : två lärarstudenter reflekterar
- 2021. - 1
-
Ingår i: Morsmålsfaget som fag og forskningsfelt i Norden.. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215050980 ; , s. 151-171
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att studera hur ämneslärarstudenter reflekterar över attarbeta med skönlitterära texter i L1-lektioner (svenska). Materialet består avinspelade handledningssamtal mellan studenterna och deras didaktikhandledareunder praktikperioder i Sverige respektive Finland. Resultatet visar att tyngdpunkteni studenternas reflektioner förskjuts från undervisning som representation under förhandledningen till undervisning som samspel och undervisning som erfarenhetunder efterhandledningen.
|
|
| 4. |
- Wessbo, Simon, 1980-
(författare)
-
Fiktion genom två medier : En studie om gymnasieelevers menings-skapande utifrån Hjalmar Söderbergs novell "Pälsen" och dess adaption till film
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att bidra med detaljerad kunskap om gymnasieelevers meningsskapande utifrån fiktion från olika medier, i detta fall skönlitteratur i form av en tryckt novell och en novellfilm som är en adaption av novellen. Fyra mediala förutsättningar iscensätts där skönlitteratur och film används, för att undersöka hur gymnasieungdomar skapar mening om skönlitteratur och film och vilka didaktiska konsekvenser detta får. I den första förutsättningen får eleverna skriva om Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen”, medan de i den andra förutsättningen får skriva om Björne Larsons filmadaption Pälsen (2008). I den tredje förutsättningen får eleverna skriva efter att ha sett filmen och sedan läst novellen, medan den omvända ordningen gäller i den fjärde förutsättningen. Studiens material består av 186 elevtexter, har samlats in år 2016 och 2018. Elevernas meningsskapande undersöks genom olika positioner de intar till verken. Eleverna kan inta en intrigposition där de befinner sig i den fiktiva världen; en analogiposition där de undersöker vilken överförd betydelse verken har; samt en objektsposition där eleverna yttrar sig om verket som ett objekt med en konstruktör. Utifrån dessa positioner framkommer att eleverna som läser novellen skriver ur alla dessa positioner, men jämfört med övriga grupper mest ur en analogiposition där olika budskap från novellen konstrueras. Eleverna som ser filmen skriver mest om intrigen, vilket bland annat uttrycks genom den närhet de upprättar till filmens karaktärer. Filmgruppen använder få begrepp som är mediespecifika, istället använder de litterära begrepp i sitt meningsskapande om filmen. Elever som tar del av både film och novell skriver ofta jämförelser av berättelsernas intriger, men det kan också leda till mediereflexiva och metakognitiva resonemang om filmen och novellen. I resultatkapitlen framkommer vidare att filmgruppens skrivande om intrigens viktiga händelser präglas av en större säkerhet än novellgruppen. Avslutningsvis undersöks elevernas inferenser om novellen och filmen, där filmgruppen i högre grad ägnar sig åt elaborerande inferenser där spekulativa resonemang om karaktärerna utvecklas. Resultaten visar hur meningsskapande varierar utifrån olika mediala förutsättningar och diskuteras utifrån det medielandskap och den medieekologi som råder, där olika slags uttryck och medier ständigt förekommer och omformas.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Martinsson, Bengt-Göran, 1959-
(författare)
-
Litteratur i skola och samhälle
- 2018. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skönlitteratur har många funktioner. En är att ge oss förströelse,spänning och njutning. En annan är att lära oss något om oss själva, om andra och den värld och de sammanhang som människan levt och lever i. En tredje är att utgöra en viktig del av skolans svenskämne i form av litteraturundervisning. I den här boken ägnas den sista funktionen stort utrymme, men utan att de andra funktionerna förloras ur sikte.Författaren sätter litteraturen och dess läsare i ett samhälleligt och kulturellt sammanhang, och för diskussioner om teorier och begrepp för hur vi ska förstå och förklara hur den enskilde läsarens meningsskapande går till. Därefter förs resonemang om hur vi kan beskriva och förstå skönlitteraturens plats i undervisning och i samhället i stort. Vilken är den historiska bakgrunden till varför skönlitteratur har en stark ställning i vår undervisning? Har den
fortfarande det?I bokens avslutande delar riktas blicken mer fokuserat på dagens svenskämne och dess litteraturundervisning. Hur är ämnet konstruerat och uppbyggt? Vilka metoder och synsätt – det vill säga kulturella praktiker – traderas och vidmakthålls i undervisningen?
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Johansson, Maritha, 1972-
(författare)
-
En litteraturundervisning som utmanar
- 2017
-
Ingår i: Svenska ett kritiskt ämne. - Malmö : Svensklärarföreningen. - 9789127449138 ; , s. 66-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Skillermark, Stina-Karin
(författare)
-
"Antikens Grekland var ganska länge sedan" : en studie av utbildningsradions program om antiken under perioden 1960 - 2010
- 2017
-
Ingår i: Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Textkulturer. - Karlstad : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning och författarna.. - 9789170638251 - 9789170639203 ; , s. 65-84
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln ”Antikens Grekland var ganska länge sedan.” En studie av utbildningsradions program om antiken under perioden 1960 - 2010 behandlar fyra utbildningsprogram om den litterära epoken antiken för gymnasieskolan. Programmen, Homeros Grekland (1960), Antiken (1968), Det grekiska dramat (1998) samt Hej litteraturen! Antiken (2010) analyseras i studien utifrån en så kallad modelläsning med den tänkta mottagaren i centrum. Undersökningen visar bland annat hur programmen utifrån ett relativt likartat litterärt stoff lyfter fram olika teman. Det som skiljer programmen åt är hur de beskriver, presenterar och motiverar epoken antiken. Exempelvis motiveras studier av epoken med hjälp av det allmänmänskliga, vilket sker antingen genom hänvisningar till det kollektivt allmänmänskliga eller genom en enskild persons individuella uppfattning om de mänskliga beröringspunkter som finns mellan olika tider och kulturer. Epoken värderas antingen direkt eller indirekt i programmen, eller överlåts till den tänkta mottagaren att själv ta ställning till epokens relevans.Utifrån analysen kan en skiljelinje mellan de program som är producerade på 1900-talet och det som är producerat på 2000-talet dras. Det sist producerade programmet Hej litteraturen! Antiken skiljer sig från övriga då det genom olika framställningsformer och utgångspunkter inspirerar och uppmanar den tänkta mottagaren till att tänka självständigt och dra egna slutsatser. I de tre första programmen tycks den tänkta mottagaren socialiseras in i ett sätt att läsa och tolka litteraturhistoria som tradition och något allmänmänskligt. Den tänkta mottagaren i Hej litteraturen! Antiken socialiseras utöver detta till ett kritiskt och självständigt tänkande samt ett kritiskt förhållningssätt till kunskap.
|
|
| 11. |
- Wessbo, Simon, 1980-
(författare)
-
Att läsa Hjalmar Söderbergs ”Pälsen” eller se den som film : analyser av elevers intrigreception
- 2017
-
Ingår i: Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Textkulturer. - Karlstad : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning och författarna. - 9789170638251 - 9789170639203 ; , s. 139-156
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln redovisas resultat från en empirisk läsarundersökning där gymnasieelever som går sitt tredje år får skriva om fiktion utifrån två förutsättningar – utifrån läsningen av en novell och att ha sett en film. Motivet till detta finns dels i ett praktiknära problem i undervisningen, dels i forskningen som även bör undersöka receptionen mellan två vanligt förekommande medier i undervisningen såväl som under elevernas fritid. I artikeln undersöks elevernas skrivna responser och hur de anknyter till centrala händelser, så kallade kärnfunktioner, i intrigen. Resultaten visar skillnader mellan filmgruppens och novellgruppens svar. Eleverna som sett film anknyter i högre grad till intrigen, än de elever som läst en novell. Skillnaderna visar sig även i det sätt som eleverna anknyter till fiktionen. Eleverna som läst novell gör en kortfattad och distanserad läsning av fiktionen, medan eleverna som sett film rör sig in i karaktärernas själsliv och lägger till information och motiv till skeendet.
|
|
| 12. |
- Skillermark, Stina-Karin
(författare)
-
Utbildningsradion berättar om den litterära epoken antiken : en komparativ studie av två UR-program från år 1998 och år 2010
- 2016
-
Ingår i: Framtida berättelser. - : Vasa: Åbo Akademi, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. - 9789521234828 - 9789521234835 ; , s. 163-184
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln beskriver och jämför två utbildningsprogram för gymnasieskolan om den litterära epoken antiken: Det grekiska dramat (1998) och Hej litteraturen! Antiken (2010). Bland annat konstateras i artikeln att Det grekiska dramat förmedlar en tradition och ett kulturarv. Hej litteraturen! Antiken förmedlar visserligen också en tradition, men både ifrågasätter den och förklarar sin samtid med hjälp av den.
|
|
| 13. |
- Wessbo, Simon, 1980-
(författare)
-
Fiktion genom två medier : en studie av gymnasieelevers arbete med fiktion från film och skönlitteratur
- 2016
-
Ingår i: Framtida berättelser. - Vasa : Åbo Akademi. - 9789521234828 - 9789521234835 ; , s. 185-206
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln presenterar resultat från en empirisk studie där gymnasieelever fått skriva om skönlitteratur och film inom ramen för gymnasieskolans svenskämne. Genom en experimentellt inspirerad ansats undersöks elevernas skritliga respons på Hjalmar Södersbergs novell "Pälsen" (1898) och adaptionen Pälsen från 2008. Syftet med studien är att undersöka vad som utmärker gymnasieelever arbete med fiktion från två medier. Resultaten visar att eleverna skriver mer utförligt och presenterar svar som är mer homogena när de sett en film, än när de läst en novell. Novellläsarnas tolkningar visar inbördes en stor variation då tolkningarna går isär. Vidare visar sig eleverna anknyta mer till intrigen i berättelsen när det gäller filmen än när det gäller novellen.
|
|
| 14. |
- Johansson, Maritha
(författare)
-
Läsa, förstå, analysera : En komparativ studie om svenska och franska gymnasieelevers reception av en narrativ text
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad kunskap om hur litterär socialisation genom undervisning i olika kontexter påverkar elevers sätt att förhålla sig till en narrativ text och vilka konsekvenser den litterära socialisationen får för olika aspekter av litteraturreception, såsom tolkning, förståelse och begreppshantering. I denna komparativa studie används Sverige och Frankrike som exempel. Det huvudsakliga empiriska materialet består av 223 gymnasieelevers skriftliga reception av en novell. Elevernas texter har analyserats ur olika perspektiv relaterade till litterära receptionsteorier. Avhandlingen innehåller också en analys av undervisningsrelaterade aspekter som kan påverka elevens reception på den lästa texten. Analyserna visar att när man utbildas inom ett system som bygger på strukturalism och formalism, som det franska, blir huvudintresset i interaktionen med den skönlitterära texten närläsningar med fokus på berättarstrukturer och -teknik. Detta är till stor hjälp för att förstå exempelvis den yttre handlingen och berättarperspektivet. En annan aspekt är att eleverna håller sig inom de ramar som litteraturundervisningen ställer upp. Det finns också en risk för att det leder till en teknisk läsning där känslomässiga inslag utesluts. När man utbildas i ett system som likt det svenska fokuserar mer på en upplevelse- och erfarenhetsbaserad läsning, blir elevernas interagerande med texten friare. Analysen visar dock att även om en emotionell läsning kan vara nödvändig för att ge berättelsen liv, riskerar den att utgöra hinder för förståelsen. En litteraturundervisning som kombinerar läsning för nöje, förståelse och analys framstår därmed som mest effektiv för att främja såväl analytisk förmåga som läsglädje.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Johansson, Maritha, 1972-
(författare)
-
Att tolka en skönlitterär text : Mikro- och makrotolkningar hos svenska och franska gymnasieelever
- 2014
-
Ingår i: Mångfaldens möjligheter. - Göteborg : Förlag Göteborgs Universitet. - 9789187850561 ; , s. 237-256
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Abstract för boken:Dagens samhälle karakteriseras av föränderlighet, rörlighet och ökad mångfald. Det innebär stora utmaningar och delvis nya förutsättningar, inte bara för samhälle och arbetsliv, utan också för utbildning och forskning inom flera olika områden. Den här antologin belyser mångfaldens möjligheter för språk- och litteraturdidaktik i Norden. De sjutton artiklarna i volymen, sprungna ur Den fjärde nordiska konferensen i modersmålsdidaktik och Den elfte konferensen för svenska med didaktisk inriktning, betonar såväl intersektionella perspektiv som metodologisk mångfald. Det handlar om vad som för olika elever får betydelse i deras möten med skolans språk- och litteraturundervisning (”klassrummens mångfald”) samt hur de använder sig av olika slags texter, semiotiska resurser och digitala verktyg för att skapa mening (”texternas mångfald”). Därutöver behandlas hur olika vetenskapliga perspektiv kan berika och utveckla fältet (”mångfald i synsätt”). Boken Mångfaldens möjligheter riktar sig till verksamma lärare och forskare inom fältet litteratur- och språkdidaktik.
|
|
| 17. |
-
Mångfaldens möjligheter : litteratur- och språkdidaktik i Norden : Elfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Göteborg, 5-6 december 2013
- 2014
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att göra olikheter till en poäng var utgångspunkten för 2013 års konferens. Det var därför som vi gick ut med uppmaningen att se och forska utifrån olika perspektiv i vår inbjudan till konferensen; vi önskade såväl metodologisk mångfald som intersektionella perspektiv för att utveckla den ämnesdidaktiska forskning som rör skolämnena svenska, norska, danska och finländska. Konferensen, som ägde rum den 5 och 6 december 2013 i Göteborg utgjorde den fjärde nordiska konferensen i modersmålsdidaktik (NNMF 4) och den elfte konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI 11).Uppmaningen gav resultat. De svenska, norska, danska och finska forskningsbidragen som efter extern granskning och urval publiceras i Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden visar något av den bredd som finns inom språk- och litteraturdidaktisk forskning i Norden. Mångfaldstematiken framträder tydligast i den avdelning av volymen som fått rubriken ”Klassrummens mångfald”. Vad som här fokuseras är inte oväntat mångfalden av olika språk bland eleverna i Norden. De nordiska länderna har naturligtvis aldrig varit språkligt homogena områden, men det finns idag, inom såväl politik, pedagogisk profession som vetenskap, en bred samstämmighet om att undervisningen ska ta hänsyn till att en stor del av eleverna har andramodersmål än majoritetsspråket.Att undvika alla former av homogenisering när elever diskuteras framstår som centralt i sammanhanget. Flera av författarna riktar därför på mikronivå intresset mot vad som för enskilda elever får betydelse i deras möten med skolans språk- och litteraturundervisning. Detta kunskapsintresse låter sig väl förenas med undersökningar av den mångfald av texter, semiotiska resurser och digitala verktyg som elever med olika modersmål använder sig av för att skapa mening. Just den här dimensionen av mångfald understryks framförallt av de artiklarna i volymens inledande del, ”Texternas mångfald”.I volymens sista del, ”Mångfald i synsätt”, har några artiklar samlats som tillsammans lyfter fram den mångfald av olika forskningsperspektiv som ryms inom fältet svenska, norska och danska med didaktisk inriktning. Detta ska ses som en programförklaring: vi vill inte argumentera för samling kring ett enda forskningsparadigm utan istället uppmuntra till att fältets olika vetenskapstraditioner utvecklas såväl teoretiskt som metodologiskt. Ännu finns mycket kvar att utveckla genom en mångfald av samarbeten.
|
|
| 18. |
- Martinsson, Bengt-Göran, 1959-
(författare)
-
Tradition och bildning i modern litteraturundervisning : En modell för modernisering, medial transformering och globalisering
- 2013. - 1
-
Ingår i: Resor i tid och rum. - Göteborg & Stockholm : Makadam Förlag. - 9789170611285 ; , s. 267-281
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.
|
|
| 19. |
-
Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Stockholm 18–19 oktober 2012 : Genre
- 2013
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI) hölls på Stockholms universitet i oktober 2012. Som värdar för konferensen stod Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Institutionen för nordiska språk samt Institutionen för språkdidaktik. Konferensens tema var Genre och omfattade litteraturvetenskapliga, litteraturdidaktiska, språkvetenskapliga och språkdidaktiska perspektiv. Programmet uppmärksammade också att årets konferens var den tionde konferensen i svenska med didaktisk inriktning sedan konferensserien inleddes 2003 i Växjö. Den första konferensen var i första hand ett forum där de nya doktoranderna i Nationella forskarskolan i svenska med didaktisk inriktning presenterade sina forskningsprojekt. Forskningsfältet har vuxit och vidgats sedan dess. Den tionde konferensen samlade 135 deltagare huvudsakligen från Sverige men även från våra grannländer. Programmet innehöll fyra plenarföredrag och 33 sektionsföredrag. Ett urval av de inskickade abstracten antogs efter att ha genomgått en anonym granskningsprocess.Två av de inbjudna plenarföreläsarna belyste konferensens tema. John Polias från The Hong Kong Polytechnic University inledde konferensen med ett föredrag om tilllämpning av genrepedagogik: Perspectives from the classroom on genre and genrebased pedagogy and specifically the temporal explanation genre i science classrooms. Konferensens andra dag inleddes av Christian Mehrstam från Högskolan Väst som i ett genreteoretiskt perspektiv diskuterade läroplansskrivningar och studenters litteraturtolkning i sitt plenarföredrag Klassifikation, analys eller kulturell omförhandling? Den enskilda läspraktikens förhållande till genre.De två återstående plenarföredragen utgick från jubileumstemat. Caroline Liberg, Uppsala universitet, blickade tillbaka på hur forskningen inom svenska med didaktisk inriktning har utvecklats de senaste tio åren i föredraget Plogen i forskningsfältet: Nätverket Svenska med didaktisk inriktning. Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet, avslutade konferensen med föredraget Multimodalitet, medier och metoder – utmaningar och möjligheter för SMDI som forskningsfält. Hon behandlade möjligheter och utmaningar som fältet står inför.I denna konferensvolym återfinns artiklar från två av plenarföreläsarna, Christian Mehrstam och Christina Olin-Scheller. En version av Caroline Libergs anförande är publicerad i Svensklärarföreningens årsskrift 2012. Tretton av sektionsföredragshållarna har valt att återge sina bidrag i artikelform.
|
|
| 20. |
-
Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid : Bidrag från femte rikskonferensen iämnesdidaktik vidLinköpings universitet 26-27 maj 2010
- 2011. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under temat ”Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid” samlades i Linköping den 26 – 27 maj 2010 ett 90-tal forskare, forskarstuderande och lärare för att delta i den femte nationella rikskonferensen i ämnesdidaktik. Arrangör var det nationella nätverket för ämnesdidaktik och Linköpings universitet. De nationella konferenserna har gått från att vara årliga till att hållas vartannat år. Från 2007, med början i Oslo, varvas nämligen de nationella konferenserna med nordiska konferenser.Kännetecknande för dessa konferenser, både de nationella och de nordiska, är att de utgör en mötesplats över didaktiska ämnesgränser utan att man för den skull tvingas söka sig till det allmändidaktiska fältet för att finna gemenskap. De olika ämnesdidaktiska inriktningarna skapar en vetenskaplig bredd som är befruktande och inspirerande samt borgar för att en så kallad kritisk massa av aktiva forskare kontinuerligt kommunicerar och granskar vetenskapliga resultat och problemformuleringar på fältet.Att det trots den ämnesmässiga bredden finns gemensamma frågeställningar för fältet visades i den inledande plenarföreläsningen. MayBrith Ohman-Nielsen, professor i historia och historiedidaktik vid Universitetet i Agder, Kristiansand och gästprofessor vid Karlstad Universitet, diskuterade i denna begreppet ämnesdidaktik och några av de definitioner och metaforer som finns för förhållandet mellan ämnesinnehåll och didaktik.Anna-Lena Göransson går i det första bidraget utanför det traditionella skolfältet och ger oss i artikeln Att riva en brandvägg en inblick i läsning och lärande i yrkesmiljöer. Brandmän möter i sitt dagliga värvtryckta läromedel i form av häften och böcker som produceras av Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). De är inte alltid välkommen läsning bland brandmännen och betraktas ofta som en pålaga uppifrån och inte som nödvändig fortbildning. Men hur sker lärandet i en så praktisk och handfast praktik som brandmannayrket? Finns det sätt att göra läsning och lärande angeläget i den professionella vardagen? Göransson visar hur abstrakt teoretisk kunskap medierad via tryckt text, kan rekontextualiseras genom samtal och diskussioner, så att läromedlet får avsedd funktion, nämligen att utveckla brandmäns professionella kunnande. Om det går att förena praktisk kunskap med teoretiskt lärande genom läroböcker är en huvudfråga i Göranssons artikel.I Kampen om Samhällskunskapsboken beskriver och analyserarAnna Johnsson Harrie granskningen av läromedel i samhällskunskap. Hon ger en bild av en tid då staten styrde, inte enbart genom läroplaner och kursplaner, utan även med de utsedda läromedelsgranskare som påverkade ämnets faktiska innehåll. Genom att följa ett läromedel, Moment: häfte 14, och hur det i ett övergångsskede passerar mellan två olika läromedelsgranskningssystem, visar hon på de möjligheter granskningsnämndens ledamöter hade att påverka innehållet i läromedlet och därmed också innehållet i skolan. Hon problematiserar det faktum att granskningsnämndens ledamöter inte alltid gav avslag på läromedel med stöd i kursplanen utan att deras egna politiska preferenser kunde styra. Vem styr och hur styrs ämnesinnehållet i dagens skola? kan man fråga utifrån Johnsson Harries bidrag?I Viveka Lindberg och Ragnhild Löfgrens, studie Prov, vitsord och bedömning som aspekter av kemilärares bedömningspraktik möterläsaren fyra finlandssvenska bedömningspraktiker i kemi. Vi får ta del av lärarnas konstruktion av kemiprov och på vilket sätt de sedan bedöms. Bedömning är alltid en aktuell ämnesdidaktisk fråga och Lindberg & Löfgren problematiserar frågan om provens relevans som rättvist bedömningsverktyg. Har kursplanen och dess uttryck för kunskap i kemi någon återverkan på hur proven konstrueras och bedöms eller är provkonstruktion och bedömning av prov endast exempel på en vardaglig och traditionsbunden normativ praxis?Ragnhild Löfgren, Jan Schoultz, Glenn Hultman och Lars-Erik Björklund skriver om lärares dialog vid laborationer i kemi. I deras bidrag Kommunicera naturvetenskap i skolan – exempel från årskurs 3 handlar det om kommunikation och interaktion mellan lärare och elever. Löfgren m.fl. prövar ett analysverktyg för att studera dialog- eller interaktionstyper i klassrummet. Har samtalet om ämnet någon betydelse och vilka olika typer av elev- lärar-interaktion kan finnas? Samtalet är enligt författarna kontextbundet till respektive ämnes diskurs. Inom naturvetenskap utgörs diskursen främst av beskrivningar, generaliseringar och förklaringar, med andra ord hur läraren får eleverna att tillägna sig och använda naturvetenskapliga begrepp. De visar på mönster i interaktionen mellan lärare och elev och genom framför allt sociokulturella teorier om lärande analyserar de vilken typ av interaktion som bäst främjar begreppsutveckling.Vad kommer elever ihåg av olika undervisningssituationer i skolan? Varför minns de just dessa? I Ola Magntorns bidrag Läsa naturen – om minnesvärda episoder i undervisningen kommer läsaren rakt in i enklassrumsnära skolverklighet när en grupp barn på lågstadiet får berätta om vad de minns av ett tematiskt undervisningsförlopp i biologi som inkluderade studiebesök, insamling av vattenprover från en närliggande å, uppbyggnad av ett slutet ekosystem, lekar och kreativt skapande av den biologiska mångfalden i konstnärlig form. Magntorn studerar det som kallas episodiskt minne och i hans studie, som är en delstudie i ett större projekt, avslöjas vilken typ av handlingar och lärande som eleverna minns bäst 18 månader efter att undervisningen genomförts.I alla svenskklassrum pågår läsning och skrivande som en naturlig del av ämnets innehåll. I det klassrum som presenteras i Gunilla Molloys bidrag Vilket århundrade undervisar du i? är undervisning kring läsning av klassisk skönlitteratur, särskilt Selma Lagerlöfs roman Kejsaren av Portugallien, i centrum. Eleverna kan med hjälp av en kunnig lärare få ut mycket av sin läsning, men hur är det med skrivandet? Har lärare i svenska så breda kunskaper att det omfattar ämnesdidaktiska kunskaper avseende både litteratur och skrivande? Molloy pekar på behovet av fortbildning för lärare som har ambitionen att bli den ”breda svenskläraren” som behärskar både litteratur, litteraturdidaktik, textanalys, skrivdidaktik och konsten att få elever att utmana sin kreativitet både som läsare och skribenter.Ingrid Mossberg Schüllerkvist diskuterar i Ämnesdidaktisk forskning om universitetsundervisning statusen för det som kan kallas forskning om högskolepedagogik. Hon problematiserar förhållandet att det saknas ämnesdidaktisk forskning om lärandemiljöer på universitet och högskola. Vidare frågas om var inom forskningen vi kan hitta diskussioner om vad akademiska lärare behöver veta för att utveckla undervisningen och för att göra den mer studentcentrerad? På vilka arenor kan de högskoledidaktiska frågorna väckas? Mossberg Schüllerkvist efterlyser en aktiv diskussion och forskning om lärandemål, examinationsformer och den så kallade bologniseringen av högskolan.Blir det samma kurs som ges eleverna beroende på om de ges på två olika program, ett teoretiskt studieförberedande och ett praktiskt yrkesförberedande? De har samma kursplan, lika många undervisningstimmar och ges i samma årskurs, men vilken betydelse har programmets kontext? Christina Odenstad rapporterar i En kurs i läroplanen, två i praktiken? Skriftliga prov och bedömning i ämnet samhällskunskap på studie och yrkesförberedande program om sin granskning av 95 prov och 1239 frågor i ämnet samhällskunskap. Det föreligger överlag stora skillnader mellan studieförberedande och yrkesförberedande program konstaterar Odenstad i sin artikel. Faktafrågor och en inriktning av innehåll mot vardagen är ämnets innehåll för yrkesprogrammen, medan analys, diskussion och mer samhälls- och globalt inriktade frågor utgör de studieförberedande programmens ämnesinnehåll. Den didaktiska frågan ”ämnet samhällskunskap – vad, hur och för vem?” aktualiseras med stor tydlighet.Vad innebär det att kunna historia? undrar Johan Samuelsson i sitt bidrag Bedömning och ämneskunskap: exemplet historia på mellanstadiet. Samuelsson har studerat en bedömningspraktik i historia i en årskurs 5. Han menar att det saknas verktyg för att beskriva vad eleverna kan. Historieämnet framgår ämnesmässigt svagt och när det framträder fungerar det som ett ”att veta att –ämne”. Samuelsson efterlyser en problematisering av kunskapsområdet historia. Hur uttrycks egentligen historiekunskap?Även Martin Stolare har undersökt historieundervisningen i skolan och skriver i Att fånga historieundervisning: ett förslag till analysmodell, att det finns ett tomrum i den svenska historiedidaktiska forskningen. Hur ska lärare inför den nya ämnesplanen i historia förhålla sig till historieämnet nu när det ska fungera som ett eget ämne i grundskolan och inte som en del av SO-ämnet? Stolare går igenom olika historiedidaktiska synsätt och frågar sig vilket synsätt som kan vara mest fruktbart. Stolare presenterar en modell som försöker fånga historieämnets urvalsdimensioner. Kan det utvecklas en gemensam förståelse av vad historia i skolan kan vara?Vad gör elever i träslöjden i skolans årskurs 5 och vad gör deltagare i så kallad fritidsslöjd? Detta beskriver och analyserar Marcus Samuelsson i Att skapa och finna mening med slöjd – problematisering av meningserbjudanden i slöjdpraktiker. Samuelsson har granskat så kallade meningserbjudanden eller affordances i dessa praktiker och finner uppenbara skillnader dem emellan. Det handlar bland annat om mer begränsade men
|
|
| 21. |
-
Sjätte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Muntlighetens möjligheter – retorik, berättande, samtal, Uppsala den 27–28 november 2008
- 2009
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den sjätte konferensen i serien Svenska med didaktisk inriktning hölls i Uppsala i november 2008. Temat för konferensen – liksom för denna volym – var Muntlighetens möjligheter – retorik, berättande, samtal. De många presentationerna visade att ämnet hade inspirerat forskare med olika inriktningar, teoretiska och empiriska, retoriska och samtalsinriktade, språk- och litteraturdidaktiska med flera. Bidrag som låg utanför temat var också välkomna och ett par sådana finns representerade i denna volym.Två av konferensens plenartalare bidrar med artiklar. Mads Th. Haugsted från Århus universitet resonerar om muntlighet i undervisning kontra undervisning i muntlighet. Medan muntlighet i undervisning framför allt är ett redskap för att nå olika allmändidaktiska, litteratur-, medie och skrivpedagogiska mål, handlar undervisning i muntlighet om själva det muntliga uttrycket. Undervisning i muntlighet är ett omfattande fält som kan beröra t.ex. muntliga textlandskap, frågor om språkbruk och pragmatik, retorik, drama och teater. Den andra plenartalaren, Synnøve Matre från Trondheim, diskuterar samtalens möjligheter i barns utveckling och lärande. Hon visar att yngre barn för såväl presenterande som lekande och utforskande samtal. Utforskande samtalstexter kommer till genom strategier som att ställa upp villkor, att opponera sig, att jämföra och att låna språkliga format av samtalspartnern. Samtal är mycket viktiga för barns språk- och kunskapsutveckling, och Matre ger handfasta exempel på hur man i undervisningen kan arbeta systematiskt med att utveckla barns samtalsfärdigheter.Bland de övriga bidragen finns Anders Öhmans diskussion om det dialogiska klassrummet och Kent Adelmanns resonemang om lyssnandet i didaktiska sammanhang. Två bidrag behandlar uttalat retoriska spörsmål, dels Anders Sigrells artikel om lärarens förebildlighet och elevers förmåga att efterbilda, dels Berit Lundgrens artikel om arbete med retorik i Sydafrika och Sverige. Bedömning av elevers muntliga kompetens är temat i tre av bidragen. Barbro Hagberg-Persson diskuterar hur elevers språkbehärskning kan mätas i de nationella proven för årskurs 3. I Anne Palmérs artikel studeras det muntliga nationella provet för Svenska B i gymnasiet efter förändringarna ht 2007 och samstämmigheten i lärares betygssättning. Maria Brännström redovisar en intervjuundersökning med svensklärare om det tidigare muntliga nationella provet i samma kurs.Litteraturundervisning dryftas i två artiklar. Maria Ulfgard diskuterar, utifrån tre nordiska avhandlingar, forskning om och undervisning i litteratur med särskilt fokus på litteratursamtal. Litteraturundervisning på läkarutbildningen är ämnet i Margareta Peterssons och Annette Årheims bidrag. I ytterligare ett par artiklar behandlas skrivundervisning. Per Holmberg presenterar forskning inom projektet Text- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS), i en artikel omtextsamtal i skrivundervisningen på gymnasiet. Elevers skrivande av sändare och webbtexters eventuella betydelse för detta är ämnet i Catharina Nyström Höögs artikel. Det sista bidraget i volymen är Bengt-Göran Martinssons artikel om den ämnesdidaktiska diskussion som har förts inom Svensklärarföreningen.
|
|
| 22. |
- Ulfgard, Maria, 1953-
(författare)
-
In i texten - ut i livet : Om lärarutbildningens kurslitteratur
- 2009. - 1
-
Ingår i: Läsa bör man...?. - Stockholm : Liber AB. - 9789147093953 ; , s. 144-165
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har skönlitteraturen för betydelse i en skola där läroplanerna framhåller ett vidgat textbegrepp som omfattar både film, dataspel och andra medieformer? Boken vill belysa litteraturundervisningen och litteraturens ställning inom svenskämnet och lärarutbildningen. Boken tar bland annat upp läsvanor och litteraturförståelse, litteratursyn i läromedel samt hur blivande lärare tolkar skönlitterära texter.Läs merSvenska är det största ämnet i skolan och det största ämnet inom lärarutbildningen. Svenskämnet är dynamiskt och brett, och förhållandet mellan dess olika innehållsliga delar har alltid diskuterats. Vad man ska läsa och hur man pedagogiskt arbetar vidare med det lästa, är de didaktiska kärnfrågorna som många lärare i svenska brottas med. Dessa frågor får särskild betydelse i dag, då det svenska samhället inte längre är kulturellt homogent. Många elever har ett annat kulturarv än det västerländska. Det är därför inte längre självklart att man i skolan ska läsa verk av de stora svenska författarna.Om författarnaBokens huvudredaktör är Lena Kåreland, professor em. och barnboksforskare. Övriga medförfattare har alla gedigna kunskaper inom sina respektive specialområden: litteraturvetenskap, litteraturdidaktik, receptionsforskning, diskursanalys och pedagogik.RecensionerBoken bör vara av stort intresse och något av en väckarklocka inte bara för blivande och redan yrkesaktiva lärare. Den kan också bli användbar vid lärarfortbildning på olika stadier inom skolsystemet. Även verksamma inom exempelvis bibliotek, massmedier och bokförlag samt skolpolitiker kan här få vidgade kunskaper om och ökad förståelse för undervisning i ungdomsskolans och lärarutbildningens största och kanske viktigaste ämne. BTJ. Häftepos 09122061. Lektör: Ulf Viklund
|
|
