| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Skillermark, Stina-Karin, et al.
(författare)
-
Äldre texter i det moderna klassrummet : om bilder som möjliggörare i litteraturundervisningen
- 2023. - 1
-
Ingår i: Undervisningens konst. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144156095 ; , s. 125-155
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I svenskämnet ingår att elever ska få stifta bekantskap med och få kunskap om skönlitteratur från olika tider. Eftersom äldre litterära texter är skrivna i och för en annan tid kan både deras innehåll och form uppfattas som främmande för dagens elever. Detta kan beskrivas som att den unga mottagarens förväntningshorisont kolliderar med den äldre kanoniserade texten. Kapitlets syfte är att visa och diskutera bildens didaktiska potential som kulturell och kunskapsmässig möjliggörare i svenskämnets litteraturundervisning, med särskild tonvikt på arbetet med äldre litterära texter. Kapitlet synliggör att lärarens val - och då inte enbart val av litterära texter utan också val av bilder och när dessa presenteras - påverkar hur elever kan ta till sig en äldre litterär text. I kapitlet ska vi titta närmare på hur det är möjligt att genom medvetna val och medveten planering designa för ett lärande som underlättar och möjliggör elevers möte med den äldre litterära texten. I kapitlet exemplifieras och diskuteras bildens potential utifrån en undersökning som genomfördes i en årskurs 9 i en mindre F-9-skola i början av höstterminen 2021. Eleverna fick i grupper ta del av ett textavsnitt ur Iliaden. Tre av fyra grupper fick en bildsatt version av texten och förväntades därmed skapa mening utifrån både text och bild. En grupp fick enbart den litterära texten. I kapitlet diskuteras elevernas möte med text och bild i olika kombinationer.
|
|
| 4. |
- Smedberg Bondesson, Anna, et al.
(författare)
-
”Vi snakker bare litt om porno” : Multimodal och platsorienterad analys av rumsligt gestaltade affekter i Sesam Sesam av Gro Dahle och Kaia Dahle Nyhus
- 2023
-
Ingår i: Litteraturdidaktik och känslor. - : Stockholm University Press.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kännetecknade för Gro Dahles bilderböcker är att de inte värjer sig för att gestalta komplexa och kontroversiella teman. Agnes-Margrethe Bjorvand menar i sin analys av boken Sinna mann (2003) att Dahle bidragit till att förnya bilderboksgenren:”[w]hat is new, however, is that such a concrete presentation of physical abuse and violence inside the home finds its way into picturebooks intended to be read to and by relatively small children” (2010, s. 217). Därutöver finns det inte sällan i bilderböckerna en problematiserande ansats som erbjuder flera tolkningsvägar. Ett exempel är Snill (2002) av Dahle (text) och Svein Nyhus (bild) där problemställningen kretsar kring flickan Lussis frigörelse från att inledningsvis vara en snäll, tyst och osynlig tyst flicka till att bli en individ med egen vilja. Eva Maagerø och Guri Lorentzen Østbye (2017) resonerar kring hur Snill i första hand gestaltar Lussis frigörelse men att den avslutande bilden också signalerar andra barns, till exempel pojkars, behov av frigörelse, vilket även är en slutsats som Alfredsson (2021) drar. I föreliggande studie är det Sesam Sesam (2017) av Gro Dahle (text) och Kaia Dahle Nyhus (bild) som är i fokus. Berättelsen handlar kortfattat om hur pojken Al blir påkommen av sin mor när han tittar på pornografi på nätet, moderns reaktion och samtalet mellan Al och hans storebror Kas om vad porr egentligen är. Precis som i Snill och Sinna mann gestaltas ett brett känsloregister ur barnets perspektiv. Ämnet är känslomässigt komplicerat och berättelsen visar hur olika typer av affekter i Silvan S. Tomkins definition som exempelvis nyfikenhet, avsmak och skam, kan ta sig uttryck. I denna artikel är syftet att visa hur Dahles text och Kaia Dahle Nyhus illustrationer samspelar och skapar ett expressivt formspråk genom att framhäva, tona ned eller problematisera olika affekter (Nathanson 1992; Tomkins 1995). Vidare kommer vi att diskutera vilka litteraturdidaktiska möjligheter vår analys rymmer. Detta resonemang är samtidigt en vidareutveckling av ett redan påbörjat projekt med syftet att undersöka möjligheterna med att fläta samman litteraturvetenskapliga och språkvetenskapliga analysmetoder i undervisningen vid svensklärarutbildningen (Dahl & Smedberg Bondesson 2021). Den visuella analysen rymmer tre delar: ideationell, textuell och interpersonell betydelse. Ideationell betydelse avser här det Kress & van Leeuwen benämner narrativa processer och de frågor vi ställer är: Vad händer i bilden och hur gestaltas det? Textuell analys innebär en kartläggning av hur de avbildade är relaterade till varandra i fråga om avstånd och storlek och de betydelser som samspelen mellan de avbildade ger uttryck för. Vi tar fasta på aspekterna avgränsning och sambandsskapande, samt avstånd, visuellt rim och kontrast (Kress & van Leeuwen, s. 201ff). Den interpersonella analysen handlar om de sociala relationer människor etablerar visuellt. Här fokuserar vi på hur bruk av färg realiserar interpersonell betydelse som glädje, sorg, ilska eller rädsla med hjälp av aspekterna färgmättnad, modulation och differentiering (Kress & van Leeuwen, s. 232ff). Vidare kommer vi i analysen och tolkningen med mer litteraturvetenskapliga anspråk att använda tre topi-begrepp, nämligen Bakhtins kronotopi, främst tröskelkronotopin, Foucaults heterotopi, samt lingvistikens diatopi-begrepp, omformulerat och omdefinierat för att tjäna litteraturvetenskapliga syften. Atle Krogstads artikel ”The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences” (2016) konstaterar att familjehuset är den primära scenen för händelserna i Dahles och Nyhus bilderboksuniversum. Vi instämmer med Krogstad i detta liksom i påståendet att Dahles och Nyhus bilderboksberättelser kan betraktas som just tröskelstudier som utforskar, förtydligar och tänjer ut det tillfälle och den tidpunkt då barnet förändras och blir synligt i den vuxna världen. Bakhtins tröskelkronotopi gestaltar existentiellt avgörande förändringar, medan Foucaults heterotopi erbjuder en motplats som ställer övriga världen på ända (Bachtin 1991, s. 157; Foucault 2008, s. 252 f.). Smedberg Bondessons diatopi häver klaustrofobin och innebär en öppning mellan den inre och den yttre världen, en genomsläpplighet och vidgning mot universums oändlighet, i fantasin såväl som i verkligheten (Smedberg Bondesson 2014, s. 50; 2017, s. 208; 217 f; 2018, s. 75). Analysen visar hur visuella val som rör narrativa processer, samband och avstånd samt interpersonella aspekter av färg såsom färgmättnad, differentiering och kontrast förstärker och förtydligar såväl materiella (yttre) som mentala (inre) dimensioner av den skrivna berättelsen. Starka affekter som avsmak, nyfikenhet och skam men också den nödvändiga tryggheten, känslan av att dela världen med någon, det ömsesidiga förtroendet som förutsättning för att klara av att reglera affekterna, kan urskiljas i berättelsens dramaturgi. En slutsats är att Kress & van Leeuwens modell möjliggör en detaljerad multimodal analys av olika affekter i en bilderbok som Sesam Sesam – och vidare ger detta en fingervisning om att man med fördel torde kunna kombinera en litteraturvetenskaplig/litteraturdidaktisk analys med en språkvetenskaplig/sociosemiotisk. Denna kombination är intressant ur många perspektiv, inte minst ett didaktiskt och svenskämnesperspektiv med tanke på hur språk- och litteraturdelen många gånger behandlas som skilda entiteter i klassrummet. Vidare står det i läroplanen att elever ska arbeta med ”texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.” Här kan man tillägga bilderböcker. Den nordiska bilderboken utmärker sig nämligen på så vis att den inte uteslutande riktar sig till småbarn. Författare som till exempel Gro Dahle eller danskarna Oskar K och Dorte Karrebæk har visat hur gränsen mellan barn- och ungdomslitteratur samt vuxenlitteratur kan tänjas och problematiseras. Referenser Alfredsson, J. (2021). Den poetiska zonen. Poesins performativa potential i bilderböcker for barn. Samlaren. Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur årgång 142. Bachtin, M. (1991). Det dialogiska ordet. Översättning Johan Öberg. Gråbo: Anthropos. Bjorvand, A-M. (2010). Do Sons Inherit the Sins of Their Fathers? An Analysis of the Picturebook Angry Man. In T. Colomer, B. Kümmerling-Meibauer & C. Silva-Diaz (eds.), New Directions in Picturebook Research. New York & London: Routledge. Dahle, G & Dahle Nyhus, K. (2017). Sesam Sesam. Oslo: Cappelen Damm. Dahl, C. & Smedberg Bondesson, A. (2021). Skönlitteraturens språk – Det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys. Educare nr 2. Foucault. M. (2008). Diskursernas kamp. Översättning Jonas (J) Magnusson. Thomas Götselius & Ulf Olsson (eds). Stockholm/Stehag: Symposion. Kress, G. & van Leeuwen, T. (2006). Reading Images. The Grammar of Visual Design. New York & London: Routledge. Krogstad, A. (2016). The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences. Barnelitterært Forskningstidsskrift. Nordic Journal of ChildLits Aesthetics, 7:1, 26040, DOI: 10.3402/blft.v7.26040. Maagerø, E. & Lorentzen Østbye, G. (2017). What a Girl! Fighting Gentleness in the Picture Book World. An Analysis of the Norwegian Picture Book What a Girl! by Gro Dahle and Svein Nyhus. Children’s Literature in Education nr 48. Nathanson, D. L. (1992). Shame and pride. Affect, sex and the birth of the self. New York & London: Norton. Smedberg Bondesson, A. (2014). Ditt språk i min mun. Grannspråkets glädje och gagn. Göteborg & Stockholm: Makadam. Smedberg Bondesson, A. (2017). Through the land of lagom in literature. Passing small towns in middle Sweden. Steven P. Sondrup & Mark B. Sandberg (eds.), Nordic Literature. A Comparative History. Volume I: Thomas A. Dubois & Dan Ringgaard (eds), Spatial Nodes. Amsterdam & Philadelphia: John Benjamins. Smedberg Bondesson, A. (2018). Gösta Berling på La Scala. Selma Lagerlöf och Italien. Göteborg & Stockholm: Makadam. Tomkins, S. S. (1995). Exploring affect. The selected writings of Silvan. S. Tomkins. Virginia E. Demos (eds). Cambridge: Cambridge University Press.
|
|
| 5. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
Hjältar och drakar i konsten och historien
- 2023
-
Ingår i: Undervisningens konst. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144156095 ; , s. 157-184
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Wikström, Peter, Fil dr, 1986-, et al.
(författare)
-
Jämlikhetsdata som "statlig rasregistrering" och "postkolonial rasfixering" : En studie av den svenska debatten om jämlikhetsdata
- 2023
-
Ingår i: Sveriges avrasifiering. - Karlstad : Karlstad University Press. - 9789178673308 - 9789178673315 ; , s. 367-400
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The deracialization of Sweden is a research anthology that examines issues of race, racism, anti-racism and whiteness in a Swedish post-war and contemporary context. The anthology consists of 13 studies written by authors from different fields that collectively explore how the concept of race was gradually dismantled and eventually became taboo in Sweden after 1945, and how a specifically Swedish form of anti-racism instead became normative. The anthology's contributions can be seen as case studies, focusing on key persons, public debates, figures of thought, institutions, migration and marketing, based on material from archives, the daily press, interviews, social media and more. Through this empirical and methodological breadth, the anthology as a whole cross-sections Sweden’s evolution from being a race science pioneer to becoming the world's most distinctly “colorblind” country. The book is edited by Tobias Hübinette and Peter Wikström, with contributions written by Martin Ericsson, Johan Samuelsson, Ludwig Schmitz, Emma Severinsson, Mattias Tydén, Mats Wickström, David Assadkhan, Karin Idevall Hagren, Catrin Lundström, Sayaka Osanami Törngren and Jeff Werner.
|
|
| 7. |
- Nordberg, Olle, 1972-
(författare)
-
Aristoteles, Nussbaum och de 426 högstadieeleverna : Empiriska perspektiv på teorier om fiktionsläsningens demokratiska potential i en globaliserad värld
- 2022. - 1
-
Ingår i: Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld. - Lund : SMDI. - 9789178772841 ; , s. 155-174
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Skönlitteraturen har sedan Aristoteles Om diktkonsten ansetts ha en särskild potential att utveckla människans tankevärldar och perspektiv. Detta förklaras främst genom fiktionsberättelsers sätt att samspela med betraktarens eller läsarens inlevelse och inifrånförståelse av mänskliga val och handlanden. Perspektivet har uppmärksammats inom det litteraturdidaktiska fältet under lång tid och har också påverkat läroplansformuleringar och lärarutbildningen i viss utsträckning, inte minst i dess utvidgade form där boksamtal och öppenhet för personliga tolkningar lyfts fram och där demokratiska och toleranta värden har ansetts kunna utvecklas och växa. Samtidigt målas i vår samtid en bild av att litteraturläsningen är hotad, eller redan död, och att dessa perspektiv har spelat ut sin roll. I den här artikeln sätts teorier om denna skönlitteraturens potential i relation till 426 ungdomars läsning av en roman som bland annat berör rasism och mänskliga rättigheter, På natten är allt sant (Stoltz 2018). Inom ramen för ett omfattande läsprojekt i en mellansvensk småstadskommun har eleverna läst boken och haft boksamtal med deras egna tolkningar och tankar i centrum. I artikeln presenteras svaren på forskningsfrågorna 1) Vilka större linjer i receptionen av romanen i form av engagerade och affektiva reaktioner och reflektioner går att se i materialet? 2) Hur ser ungdomarna i undersökningen på fiktionens sätt aktualisera frågor om rasism och människovärde? och 3) Hur uppfattar eleverna den gemensamma läsningen och samtalens betydelse för deras förståelse för och engagemang i romanen? Resultaten visar att den potential som alltsedan antiken diskuterats på teoretisk nivå framträder mycket tydligt. Elevernas egna tankar om romanen och om fiktionsläsning innebär därför ett starkt inlägg både i frågan om skönlitteraturens legitimering i skolan och ett viktigt bidrag till det litteraturdidaktiska forskningsfältet i stort.
|
|
| 8. |
- Persson, Magnus, et al.
(författare)
-
Litteraturhistorieundervisningens möjligheter och utmaningar i en globaliserad värld
- 2022
-
Ingår i: Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld. - Lund : Svenska med didaktisk inriktning. - 9789178772858 - 9789178772841 ; , s. 215-229
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Denna essä har ett blygsamt syfte – vi vill introducera och kort pröva några resonemang om problemområdet litteraturhistoriedidaktik i en globaliserad värld – och resonera om varför och hur ska vi läsa och undervisa om klassiker och äldre litteratur i en tid präglad av kulturell heterogenitet. I samband med detta gör vi en jämförelse mellan de nuvarande ämnesplanerna för engelska och svenska i gymnasieskolan, centrala styrdokument som våra blivande lärare måste förhålla sig till. Vad säger egentligen styrdokumenten om litteratur? Vilket utrymme ges litteraturhistoria? Finns här några globala och interkulturella perspektiv, och i så fall vilka? Vi kommer även att göra några korta nedslag i egna undervisningserfarenheter. De teoretiska utgångspunkterna är litteraturdidaktiska och kulturanalytiska.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Wikström, Peter, Fil dr, 1986-, et al.
(författare)
-
Bringing Beyond into the L2 Classroom : On Video Ethnography and the 'Wild' In-class Use of Smartphones
- 2022
-
Ingår i: The Routledge Handbook of Language Learning and Teaching Beyond the Classroom. - London : Routledge. - 9781003048169 ; , s. 408-425
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Just as everyday social life increasingly plays out in, around, and surrounded by digital and online technologies, so too does language learning. Learning in the digital wilds has emerged as an important area of study in its own right, yet at the same time, the increasing ubiquity of connected personal mobile devices means that learners bring the wilds with them into the classroom, offering potential for rewilding language learning in the classroom. In this chapter, we review, discuss, and recommend an approach to studying this topic in a participant-centered way, empirically grounded in video ethnography and ethnomethodological Conversation Analysis. Through classroom video recording and screen recording of learners’ personal mobile devices, a wide range of language learning-relevant activities may be observed that permit researchers to explore the contingent and complex ways in which connected devices open up windows to learners’ authentic interests, engagements, and relationships outside of the classroom in ways that enrich the classroom’s affordances for learning from an ecological perspective.
|
|
| 12. |
- Asklund, Helen, 1975-
(författare)
-
Litteraturen som mätbarhetens motvikt
- 2021
-
Ingår i: Didaktisk dialog i högre utbildning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144139029 ; , s. 112-114
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kollegiala samtal är ett viktigt verktyg för att stärka kvaliteten och utveckla undervisningen. Ändå är sådana diskussioner fortfarande sällsynta inom högre utbildning. Den här boken presenterar en modell för kollegiala samtal - så kallade didaktiska utvecklingsdialoger - med utgångspunkt i autentiska undervisningssituationer, hämtade från universitetslärares vardagsarbete inom olika utbildningar. Exempel på teman som belyses och diskuteras i boken är: utmaningen i att behandla ett omfattande ämnesinnehåll på få undervisningstimmar; lärstrukturer för distansstudenter; studenters negativa attityder till ett visst ämnesinnehåll; och relationen mellan vardagsföreställningar och teoretiskt grundad begreppsförståelse. Varje tema illustreras genom reflektion i flera steg, i en dialog mellan universitetslärare, forskare och pedagogiska utvecklare från olika lärosäten runt om i Sverige. Didaktisk dialog i högre utbildning är lämplig som litteratur på högskolepedagogiska kurser, och riktar sig också till enskilda universitetslärare och lärarlag som vill utveckla sin undervisning. Förhoppningen är att dialogerna ska ge inspiration och utmana, och också fungera som modell för samtal om undervisning och om det akademiska lärarskapets komplexitet.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Golden, Anne, 1950-, et al.
(författare)
-
Crossing Borders
- 2021
-
Ingår i: Crossing Borders, Writing Texts, Being Evaluated. - Bristol : Multilingual Matters. - 9781788928564 ; , s. 1-17
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 15. |
- Kulbrandstad, Lars Anders, 1948-
(författare)
-
When Error are Corrected
- 2021
-
Ingår i: Crossing Borders, Writing Texts, Being Evaluated. - Bristol : Multilingual Matters. - 9781788928564 ; , s. 18-37
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Slotte, Anna, et al.
(författare)
-
Arbete med skönlitteratur i svenskundervisningen : två lärarstudenter reflekterar
- 2021. - 1
-
Ingår i: Morsmålsfaget som fag og forskningsfelt i Norden.. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215050980 ; , s. 151-171
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att studera hur ämneslärarstudenter reflekterar över attarbeta med skönlitterära texter i L1-lektioner (svenska). Materialet består avinspelade handledningssamtal mellan studenterna och deras didaktikhandledareunder praktikperioder i Sverige respektive Finland. Resultatet visar att tyngdpunkteni studenternas reflektioner förskjuts från undervisning som representation under förhandledningen till undervisning som samspel och undervisning som erfarenhetunder efterhandledningen.
|
|
| 19. |
- Wijkmark, Sofia, docent, 1974-
(författare)
-
Lars Lerin
- 2021
-
Ingår i: En värmländsk litteraturhistoria II. - Karlstad : Värmlands museum. - 9789185224944 ; , s. 227-235
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
- Castro, Andrea, 1964
(författare)
-
Skönlitteratur som inbjudan, eller vad vill skönlitteratur oss?
- 2020
-
Ingår i: Litteraturdidaktik – Språkämnen i samverkan. Ylva Lindberg och Anette Svensson (red.). - Stockholm : Natur & Kultur. - 9789127826885
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel diskuterar författaren skönlitteraturstudiers betydelse inom utbildningar i moderna språk på universitetsnivå genom att utgå från frågan om vad skönlitteratur vill oss i stället för vad vi vill med skönlitteraturen. Efter att ha presenterat de institutionella förutsättningarna för undervisning av skönlitteratur inom högskoleutbildningarna i språk, argumenterar författaren att skönlitteratur bjuder läsaren att träda in i en värld som är gjord av språk. Utifrån ett didaktiskt perspektiv diskuteras vikten av att hjälpa språkstudenter att träna en uppmärksam läsning för att bli varse hur språk och form skapar den fiktiva världen samt för att uppmärksamma den information som går att finna i texten. Med fokus på texten som yta ges exempel på hur den litterära texten inbjuder läsaren att acceptera dess spelregler och därmed reflektera kring världen utifrån andra perspektiv än de egna. Till syvende och sist vill kapitelförfattaren bidra till en litteraturundervisning som tänker bortom idéer om dolda budskap och i stället lär studenterna värdet av att uppehålla sig vid språket och vid formen för att bli varse de särskilda sätt för uttryck som skönlitterära texter har.
|
|
| 21. |
- Dodou, Katherina
(författare)
-
Litteraturstudiers plats i det akademiska engelskämnet
- 2020
-
Ingår i: <em>Litteraturdidaktik</em>. - : Natur och kultur. - 9789127826885 ; , s. 159-184
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Inom akademiska språkämnens utbildningar är litteraturstudier en självklar beståndsdel,även om deras tillskrivna roll har varierat över tid. I anslutning till utbildningspolitiskaprioriteringar och utvecklingsprocesser i högre utbildning harlitteraturstudiers omfattning och organisation under 2000-talet förändrats inomengelskämnet. I syfte att synliggöra rådande praktiker kartlägger kapitlet litteraturstudiernasplats inom ämnets utbildningar nationellt. Kartläggningen utgårifrån en undersökning av samtliga lärosätens kursutbud i engelska på grundnivåoch avancerad nivå för år 2016. Kapitlet visar på att litteraturstudiernas omfattningi utbildningar i engelska har utökats vid flera lärosäten och att de delvis organiseraspå andra sätt jämfört med före 2007 års högskolereform. Därtill vittnarflertalet kursplaner om en vilja att framhålla litteraturstudiers vetenskaplighet pånya sätt. Samtidigt tycks litteraturstudiernas plats variera både mellan lärosätenaoch mellan utbildningsnivåerna. Detta kan endast delvis förklaras som en följd avskilda institutionella förutsättningar. Studiens resultat antyder istället att engelskämnetsidentitet befinner sig i en period av förändring och att denna påverkarlitteraturdidaktiska praktiker.
|
|
| 22. |
- Johansson, Ingela, et al.
(författare)
-
Vilken litteratur (o)synliggörs inom romanska språk i svensk högre utbildning och forskning?
- 2020
-
Ingår i: Litteraturdidaktik : Språkämnen i samverkan - Språkämnen i samverkan. - 9789127826885 ; , s. 200-228
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Studien kartlägger litteraturämnen i kandidatuppsatser och avhandlingar i romanska språk i Sverige under tidsperioden 2000-2016. Syftet är att belysa olika litteraturers roll och (o)synliggörande i självständiga arbeten. Ansatsen är deskriptiv och ämnar identifiera mönster och tendenser i materialet. Dessa mönster ska ligga till grund för fördjupade studier av områden med utvecklingspotential i de enskilda romanska språken, i grundutbildning såväl som på avancerad nivå. Materialet är valt för att fånga övergången från grundnivå till forskarnivå i utbildningen. Hypotesen som studien avser att undersöka formuleras av att uppsatser och avhandlingar speglar både undervisningens innehåll och studenters egna intressen. Hur orienterar sig studenters självständiga arbeten med avseende på reproduktion av givna traditioner och/eller innovativa ämnesval? Genom de för språken gemensamma analyskriterierna kön, epok, genre och ursprung visar de övergripande resultaten att manliga författare - företrädesvis vita och döda - starkt dominerar ämnesvalen, att 1900-talet har en stark ställning som epok, att prosagenren, underförstått romanen, är det vanligaste valet samt att franskan och italienskan för fram författarskap från Frankrike och Italien, medan spanskan och portugisiskan uppvisar större internationell bredd, med författarskap från både Latinamerika och den afrikanska kontinenten. Studien ger en inblick i möjliga datainsamlingsmetoder samt ger exempel på hur man i forskning kan presentera kvantitativa data i syfte att belysa mönster, för att därigenom få syn på förbättringsområden inom högre utbildning i romanska språk.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Nordenstam, Anna
(författare)
-
Litteraturdidaktik
- 2020. - 1
-
Ingår i: Litteraturvetenskap II. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 69-88, s. 69-88
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
Textuniversum och gränsöverskridande lärande : att arbeta med kreativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning
- 2020
-
Ingår i: Grænsegængere og grænsedragninger i nordiske modersmålsfag. - : Syddansk Universitetsforlag. - 9788740833003 ; , s. 165-183
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet fokuserar på ett gränsöverskridande lärande där de text- och medieformat elever möter i en fritidskontext lyfts in och fogas ihop med de text- och medieformat de möter i en skolkontext och använder detta som exempel på att möta utmaningen att undervisa i litteratur i en tid av digitalisering. Förändrade medievanor medför nya litteraturdidaktiska förutsättningar och syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares och elevers erfarenheter av att arbeta med en textuniversumsbaserad undervisningsdesign i gymnasieskolans litteraturundervisning med fokus på kreativt lärande. Resultaten av studien visar att eleverna är vana vid filmatiseringar medan de är ovana vid större förändringar av berättelsen, samtidigt som en kontrastering av dessa kategorier bidrar till ett analytiskt perspektiv. Resultaten visar också att eleverna uppskattar det kreativa lärande som uppstår vid skapandet av egna re-presentationer medan lärarna upplever att detta utmanar den svenska ämnestraditionen.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Wijkmark, Sofia, docent, 1974-
(författare)
-
Att skriva sig hem : Selma Lagerlöf och Värmland
- 2020
-
Ingår i: Värmlands museum. - Karlstad : Värmlands museums årsbok. - 9789185224937 ; , s. 205-237
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Jönsson, Maria, 1975-
(författare)
-
Bilderboksläsning på högstadiet och gymnasiet : hur bilderboken kan utveckla litteraturundervisningen
- 2019
-
Ingår i: För berättelsens skull. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127824652 ; , s. 41-63
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The article discusses how picture books can be useful in the teaching of literature in secondary school and upper secondary school. Through analysis of three picture books the article argues that picture books among other things can stimulate booktalks, develop knowledge about narratology and multimodality and support students ability to "read for the plot".
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Olin-Scheller, Christina, 1958-
(författare)
-
Svenskämnet och uppkopplade klassrum
- 2019
-
Ingår i: Att bli lärare i svenska. - Stockholm : Liber. - 9789147129737 ; , s. 133-141
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Sundqvist, Pia, 1965-
(författare)
-
Sweden and informal language learning
- 2019
-
Ingår i: The Handbook of Informal Language Learning. - Hoboken : John Wiley & Sons. - 9781119472308 ; , s. 319-332
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter focuses on informal language learning in Sweden. Sweden has a long tradition of teaching foreign languages in school, but formal language learning is currently in many ways being “challenged” by informal language learning. Research has shown how young people develop aspects of English proficiency thanks to extensive involvement in English‐mediated activities, such as: playing digital games in English, binge‐watching English‐speaking TV series or films, watching YouTube, or reading news via apps or social media. The term extramural English has been suggested for this learner‐initiated, generally voluntary, informal way of learning. While extramural English is very common, extramural Chinese, Japanese, and Korean are on the rise. The chapter begins by describing the case of Sweden, focusing on the current language situation and technological infrastructure, and then provides a survey of informal language learning in this small but linguistically diverse country.
|
|
| 38. |
- Sundqvist, Pia, 1965-, et al.
(författare)
-
Ömsesidighet i framtidens praktiknära språkklassrumsforskning : ASLA-symposiets panelsamtal med forskare, lärare och elever
- 2019
-
Ingår i: Klassrumsforskning och språk(ande): Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018.. - Karlstad : Karlstads universitet. - 9789187884276 ; , s. 19-41
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under ASLA-symposiet hölls för första gången ett panelsamtal om forskningsbehov i språkämnena där lärare, språkforskare och gymnasieelever deltog. I detta kapitel situerar vi idén med panelsamtalet i studier av lärares roll i och för den praktiknära skolforskningen. Vi redogör för några modeller för samverkan mellan lärare och forskare och diskuterar identifierade framgångsfaktorer i praktiknära forskning. Vi redogör också för KIPPS, det samverkansprojekt som möjliggjorde panelsamtalet och den satsning på praktiknära skolforskning som det statliga ULF-avtalet möjliggjort. Vi diskuterar sedan de tankar och idéer som lyftes i panelsamtalet i ljuset av aktionsforskning, lärares forskningsengagemang samt behovet av ömsesidigt kunskapsutbyte och lärande. Slutligen ger vi några förslag till vägar framåt för tillämpad språkvetenskap och praktiknära forskning och ASLA-föreningens möjliga roll i en sådan utveckling.
|
|
| 39. |
- Thunberg, Stina, 1972-
(författare)
-
Avatarer i litteraturundervisningen
- 2019. - 1
-
Ingår i: 2018. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127457386 ; , s. 179-193
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Insikter från en pilotstudie när 24 elever i grundskolans nionde år läser Selma Lagerlöfs klassiker Herr Arnes penningar med hjälp av avatarer och andra spelelement. Texten belyser både intervjuer med elever och elevernas avatartexter. Resultatet pekar på en lärandepotential den i spelifierade litteraturundervisningen.
|
|
| 40. |
- Öhman, Anders, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2019
-
Ingår i: För berättelsens skull : modeller för litteraturundervisningen / Ingrid Lindell & Anders Öhman (red.).. - Stockholm : Natur & Kultur. - 9789127824652 ; , s. 7-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna inledning sätter vi redaktörer in antologins texter i ett litteraturdidaktiskt sammanhang med förankring i samtidens utbildningslandskap.
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Persson, Magnus
(författare)
-
Den passionerade läsaren i litteraturen : två exempel och några didaktiska reflektioner
- 2018
-
Ingår i: Svenslärarföreningens årsskrift 2017: Svenska – ett estetiskt ämne. - : Svensklärarföreningen. - 9789127454286 ; , s. 89-106
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den passionerade läsaren har såväl historiskt som idag varit en ambivalent figur laddad med både förhoppningar och farhågor. Hon har framställts som ett eftersträvansvärt ideal men också som ett varnande exempel (Don Quijote och Madame Bovary är naturligtvis två emblematiska exempel på det sistnämnda). Idag pågår en intensiv debatt om läsningens kris. Det påpekas att människor (särskilt unga) läser för lite, för dåligt, och ofta läser de också fel sorts texter genom fel medium. Detta har lett till massiva läsfrämjande insatser från stat, civilsamhälle och marknad. Den passionerade läsaren tycks saknad. Parallellt med detta praktiseras faktiskt den passionerade läsningen intensivt i de samtida litterära offentligheterna. Läsecirklar (såväl privata som på internet och i radio och TV), litteraturfestivaler, ”Hela staden läser-satsningar” och ett otal andra både små- och storskaliga evenemang vittnar om starka känslomässiga band till litteraturen. Men frågan är vad som egentligen kännetecknar själva den passionerade läsupplevelsen. Om detta vet vi ganska lite. Jag närmar mig i denna essä frågan genom att undersöka hur den passionerade läsningen skildras i skönlitteraturen själv. De två huvudexemplen är helt samtida: den experimentella romanen Handlingen (2011) av Sara Mannheimer och den populärlitterära Läsarna i Broken Wheel rekommenderar (2013) av Katarina Bivald. Läslust visar sig i dessa romaner rymma mycket oväntade aspekter. Syftet är att i någon liten mån kunna beskriva det motsägelsefulla och mångfaldiga i (representationerna av) den passionerade läsningen. Finns här rentav några lärdomar att dra för läsfrämjande insatser, exempelvis i skolan?
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Johansson, Maritha, 1972-
(författare)
-
En litteraturundervisning som utmanar
- 2017
-
Ingår i: Svenska ett kritiskt ämne. - Malmö : Svensklärarföreningen. - 9789127449138 ; , s. 66-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 45. |
- Skillermark, Stina-Karin
(författare)
-
"Antikens Grekland var ganska länge sedan" : en studie av utbildningsradions program om antiken under perioden 1960 - 2010
- 2017
-
Ingår i: Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Textkulturer. - Karlstad : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning och författarna.. - 9789170638251 - 9789170639203 ; , s. 65-84
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln ”Antikens Grekland var ganska länge sedan.” En studie av utbildningsradions program om antiken under perioden 1960 - 2010 behandlar fyra utbildningsprogram om den litterära epoken antiken för gymnasieskolan. Programmen, Homeros Grekland (1960), Antiken (1968), Det grekiska dramat (1998) samt Hej litteraturen! Antiken (2010) analyseras i studien utifrån en så kallad modelläsning med den tänkta mottagaren i centrum. Undersökningen visar bland annat hur programmen utifrån ett relativt likartat litterärt stoff lyfter fram olika teman. Det som skiljer programmen åt är hur de beskriver, presenterar och motiverar epoken antiken. Exempelvis motiveras studier av epoken med hjälp av det allmänmänskliga, vilket sker antingen genom hänvisningar till det kollektivt allmänmänskliga eller genom en enskild persons individuella uppfattning om de mänskliga beröringspunkter som finns mellan olika tider och kulturer. Epoken värderas antingen direkt eller indirekt i programmen, eller överlåts till den tänkta mottagaren att själv ta ställning till epokens relevans.Utifrån analysen kan en skiljelinje mellan de program som är producerade på 1900-talet och det som är producerat på 2000-talet dras. Det sist producerade programmet Hej litteraturen! Antiken skiljer sig från övriga då det genom olika framställningsformer och utgångspunkter inspirerar och uppmanar den tänkta mottagaren till att tänka självständigt och dra egna slutsatser. I de tre första programmen tycks den tänkta mottagaren socialiseras in i ett sätt att läsa och tolka litteraturhistoria som tradition och något allmänmänskligt. Den tänkta mottagaren i Hej litteraturen! Antiken socialiseras utöver detta till ett kritiskt och självständigt tänkande samt ett kritiskt förhållningssätt till kunskap.
|
|
| 46. |
- Wessbo, Simon, 1980-
(författare)
-
Att läsa Hjalmar Söderbergs ”Pälsen” eller se den som film : analyser av elevers intrigreception
- 2017
-
Ingår i: Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Textkulturer. - Karlstad : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning och författarna. - 9789170638251 - 9789170639203 ; , s. 139-156
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln redovisas resultat från en empirisk läsarundersökning där gymnasieelever som går sitt tredje år får skriva om fiktion utifrån två förutsättningar – utifrån läsningen av en novell och att ha sett en film. Motivet till detta finns dels i ett praktiknära problem i undervisningen, dels i forskningen som även bör undersöka receptionen mellan två vanligt förekommande medier i undervisningen såväl som under elevernas fritid. I artikeln undersöks elevernas skrivna responser och hur de anknyter till centrala händelser, så kallade kärnfunktioner, i intrigen. Resultaten visar skillnader mellan filmgruppens och novellgruppens svar. Eleverna som sett film anknyter i högre grad till intrigen, än de elever som läst en novell. Skillnaderna visar sig även i det sätt som eleverna anknyter till fiktionen. Eleverna som läst novell gör en kortfattad och distanserad läsning av fiktionen, medan eleverna som sett film rör sig in i karaktärernas själsliv och lägger till information och motiv till skeendet.
|
|
| 47. |
- Holmberg, Per, 1964, et al.
(författare)
-
Svenska med didaktisk inriktning. Ett forskningsområde i rörelse
- 2016
-
Ingår i: Framtida berättelser. Perspektiv på nordisk modersmålsdidaktisk forskning och praktik. - Vasa : Åbo akademi. - 2343-2373. - 9789521234828 ; , s. 47-62
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln presenterar en metastudie över det mångvetenskapliga forskningsområdet Svenska med didaktisk inriktning utifrån en analys av avhandlingsabstract 2000-2014.
|
|
| 48. |
- Mörte Alling, Annika, et al.
(författare)
-
Känslors plats i undervisningen om skönlitteratur : exempel från textkurser inom ämnet franska
- 2016
-
Ingår i: Högskolepedagogik i humanistisk och teologisk utbildning : Proceedings från Humanistiska och teologiska fakulteternas pedagogiska inspirationskoferens 2014 - Proceedings från Humanistiska och teologiska fakulteternas pedagogiska inspirationskoferens 2014. - 9789188473158 - 9789188473158 ; , s. 43-60
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Känslors roll i vår relation till skönlitteratur är ett snabbt växande forskningsfält alltsedan « the affective turn » i början av 2000-talet, bl.a. tack vare forskare som Suzanne Keen (2007), Martha Nussbaum (2001), Jenefer Robinson (2005) och Jean-François Vernay (2013), även om man fortfarande inte vet mycket om verkliga läsares känslor. Ändå har affekter, emotioner och känslor inte alls en självklar plats i vår undervisning om litteratur, inte heller inom akademin generellt. Vetenskap bör vara objektiv. Mycket stoff måste få plats i våra kurser. Vi har ofta få undervisningstimmar till vårt förfogande. Ont om tid finns till diskussioner om vad litteraturen betyder för oss rent känslomässigt och hur vi kan ha nytta av den i våra liv. Ändå är det paradoxalt nog just detta känslomässiga, existentiella förhållande till litteraturen som är huvudsaken. Vi vill läsa och behöver litteratur just därför att den engagerar och berikar oss känslomässigt. I denna studie vill jag dels diskutera värdet av att integrera känslomässiga erfarenheter av skönlitteratur i undervisningen, dels ge några förslag på hur det kan göras rent praktiskt, utan att den vetenskapliga grunden hotas och utan att det ska vara omöjligt att bedöma studenterna. En nyutkommen samling artiklar inom fransk litteraturdidaktik kommer att utgöra ett stöd (Baroni, Rodriguez:2014).
|
|
| 49. |
- Skillermark, Stina-Karin
(författare)
-
Utbildningsradion berättar om den litterära epoken antiken : en komparativ studie av två UR-program från år 1998 och år 2010
- 2016
-
Ingår i: Framtida berättelser. - : Vasa: Åbo Akademi, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. - 9789521234828 - 9789521234835 ; , s. 163-184
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln beskriver och jämför två utbildningsprogram för gymnasieskolan om den litterära epoken antiken: Det grekiska dramat (1998) och Hej litteraturen! Antiken (2010). Bland annat konstateras i artikeln att Det grekiska dramat förmedlar en tradition och ett kulturarv. Hej litteraturen! Antiken förmedlar visserligen också en tradition, men både ifrågasätter den och förklarar sin samtid med hjälp av den.
|
|
| 50. |
- Sundqvist, Pia, 1965-
(författare)
-
Gaming and young language learners
- 2016
-
Ingår i: The Routledge handbook of language learning and technology. - Oxon and New York : Routledge. - 9780415837873 ; , s. 446-458
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
