| 1. |
- Andersson, Peter, 1974, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2014
-
Ingår i: Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden, red. Andersson, Holmberg, Lyngfelt, Nordenstam, Widhe. - Göteborg : Nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI).
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ekholm, Christer, 1966
(författare)
-
Den undervisa(n)de Ulysses
- 2014
-
Ingår i: En dag i Dublin. Om James Joyces Ulysses, red. Åsa Arping och Mats Jansson. - Göteborg : Litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. - 9789188348586 ; , s. 209-215
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Johansson, Maritha, 1972-
(författare)
-
Att tolka en skönlitterär text : Mikro- och makrotolkningar hos svenska och franska gymnasieelever
- 2014
-
Ingår i: Mångfaldens möjligheter. - Göteborg : Förlag Göteborgs Universitet. - 9789187850561 ; , s. 237-256
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Abstract för boken:Dagens samhälle karakteriseras av föränderlighet, rörlighet och ökad mångfald. Det innebär stora utmaningar och delvis nya förutsättningar, inte bara för samhälle och arbetsliv, utan också för utbildning och forskning inom flera olika områden. Den här antologin belyser mångfaldens möjligheter för språk- och litteraturdidaktik i Norden. De sjutton artiklarna i volymen, sprungna ur Den fjärde nordiska konferensen i modersmålsdidaktik och Den elfte konferensen för svenska med didaktisk inriktning, betonar såväl intersektionella perspektiv som metodologisk mångfald. Det handlar om vad som för olika elever får betydelse i deras möten med skolans språk- och litteraturundervisning (”klassrummens mångfald”) samt hur de använder sig av olika slags texter, semiotiska resurser och digitala verktyg för att skapa mening (”texternas mångfald”). Därutöver behandlas hur olika vetenskapliga perspektiv kan berika och utveckla fältet (”mångfald i synsätt”). Boken Mångfaldens möjligheter riktar sig till verksamma lärare och forskare inom fältet litteratur- och språkdidaktik.
|
|
| 7. |
- Lutas, Liviu, 1969-, et al.
(författare)
-
Teori i litteraturundervisning på gymnasiet – tre klassrumsexempel
- 2014
-
Ingår i: Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang<em> </em>. - Lund : Lund University Open Access. - 9789174738629 - 9789174738636 ; , s. 127-143
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Mångfaldens möjligheter : litteratur- och språkdidaktik i Norden : Elfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Göteborg, 5-6 december 2013
- 2014
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att göra olikheter till en poäng var utgångspunkten för 2013 års konferens. Det var därför som vi gick ut med uppmaningen att se och forska utifrån olika perspektiv i vår inbjudan till konferensen; vi önskade såväl metodologisk mångfald som intersektionella perspektiv för att utveckla den ämnesdidaktiska forskning som rör skolämnena svenska, norska, danska och finländska. Konferensen, som ägde rum den 5 och 6 december 2013 i Göteborg utgjorde den fjärde nordiska konferensen i modersmålsdidaktik (NNMF 4) och den elfte konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI 11).Uppmaningen gav resultat. De svenska, norska, danska och finska forskningsbidragen som efter extern granskning och urval publiceras i Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden visar något av den bredd som finns inom språk- och litteraturdidaktisk forskning i Norden. Mångfaldstematiken framträder tydligast i den avdelning av volymen som fått rubriken ”Klassrummens mångfald”. Vad som här fokuseras är inte oväntat mångfalden av olika språk bland eleverna i Norden. De nordiska länderna har naturligtvis aldrig varit språkligt homogena områden, men det finns idag, inom såväl politik, pedagogisk profession som vetenskap, en bred samstämmighet om att undervisningen ska ta hänsyn till att en stor del av eleverna har andramodersmål än majoritetsspråket.Att undvika alla former av homogenisering när elever diskuteras framstår som centralt i sammanhanget. Flera av författarna riktar därför på mikronivå intresset mot vad som för enskilda elever får betydelse i deras möten med skolans språk- och litteraturundervisning. Detta kunskapsintresse låter sig väl förenas med undersökningar av den mångfald av texter, semiotiska resurser och digitala verktyg som elever med olika modersmål använder sig av för att skapa mening. Just den här dimensionen av mångfald understryks framförallt av de artiklarna i volymens inledande del, ”Texternas mångfald”.I volymens sista del, ”Mångfald i synsätt”, har några artiklar samlats som tillsammans lyfter fram den mångfald av olika forskningsperspektiv som ryms inom fältet svenska, norska och danska med didaktisk inriktning. Detta ska ses som en programförklaring: vi vill inte argumentera för samling kring ett enda forskningsparadigm utan istället uppmuntra till att fältets olika vetenskapstraditioner utvecklas såväl teoretiskt som metodologiskt. Ännu finns mycket kvar att utveckla genom en mångfald av samarbeten.
|
|
| 10. |
- Nordberg, Olle, 1972-
(författare)
-
Nöjesläsare och analytiska texttolkare : Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- AbstractNordberg, Olle (2014) Nöjesläsare och analytiska texttolkare. Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar. Uppsala University, Sweden This thesis discusses the literary reading of Swedish teenagers in the digital era, with a focus on literary competence and attitudes. The results are based on two empirical studies, which in some ways are related to each other. The first study compares teenagers’ reading in 2000 and 2012. Swedish 18 year-olds were given an essay test that originally took place as a national test in 2000. In the test assignmentthe student is asked to discuss his/her own reading. A comparison has been made between results from each year and changes in young people’s relationship with fiction has been analyzed during a time period when the IT and multi-media habits of teenagers were radically shifting. In the following study, the same group of students, from 2012, read a short story by the Swedish author Werner Aspenström. They processed the text by answering different kinds of questions about their reading including emotional reactions, interpretations and associations. They also answered questions about themselves as readers of fiction and media consumers. The first study indicates that there has been a change in the view of literary fiction so that the reading of fiction today is seen by young people as mere entertainment. To see the reading of fiction as a way of understanding reality better and developing one’s personality is clearly more common among the test results from the year 2000. This tendency can also be observed in the fictional works that students refer to as strong reading experiences. Young people from the 2012 test emphasize fantasy to a greater extent than was the case 12 years earlier. In that earlier group there was a larger number of classics and renowned writers mentioned. Overall, the reading experiences are described as entertainment in a rather shallow and subjective way by the 2012-students. Their literary competence appears to be low. However, in the second study it became clear that these teenagers actually possess a rather advanced literary competence. The results from the interpretative parts of the survey are generally good, even though students state that they read very little fiction compared to other forms of media consumption. It is clear that the students can shift between different kinds of reading, and that they can be competent readers even if they do not regard themselves in that way. Another seemingly contradictory conclusion from the study is that the teenagers can express a really positive attitude to books and the reading of fiction, but at the same time state that they very seldom read. The results show, however, that they clearly do not connect their reading from screens with their traditional book reading. All the reading done while working on school projects and so on simply does not count as “reading”. In addition to this it can be said that the traditional division between fact and fiction is not something that these young readers set store by. Time-hallowed lynchpins in the complex field of literary reading appear to have become obsolete. In the concluding part of the study the need for new perspectives and empirical ways of understanding the reading of young people is underlined. The results are presented as a possible starting point for a morecomprehensive discussion, not only in the area of empirical reading studies, but also in the fields of literary teaching and literary didactics.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Bergman, Lotta, et al.
(författare)
-
Läsningens scener
- 2013
-
Ingår i: Läsning. - : Makadam Förlag. - 9789170611278 ; , s. 122-134
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna artikel görs en analys av vilka olika scener för läsning som ett författarbesök i skolan kan ge upphov till. Vidare undersöks författarbesöket som en helhet och social praktik där elevernas arbete med den aktuella skönlitteraturen såväl före som efter själva besöket kartläggs.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Castro, Andrea, 1964
(författare)
-
¿Por qué la literatura?
- 2013
-
Ingår i: Historia de las literaturas hispánicas. Aproximaciones críticas. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144072166 ; , s. 17-33
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
-
Läsning!
- 2013. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 19. |
- Martinsson, Bengt-Göran, 1959-
(författare)
-
Tradition och bildning i modern litteraturundervisning : En modell för modernisering, medial transformering och globalisering
- 2013. - 1
-
Ingår i: Resor i tid och rum. - Göteborg & Stockholm : Makadam Förlag. - 9789170611285 ; , s. 267-281
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Sundqvist, Pia, 1965-
(författare)
-
Categorization of Digital Games in English LanguageLearning Studies : Introducing the SSI Model
- 2013
-
Ingår i: 20 Years of EUROCALL: Learning from the Past, Looking to the Future. - Dublin, Ireland; Voillans, France : Research-publishing.net. - 9781908416124 ; , s. 231-237
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The main aim of the present paper is to introduce a model for digital game categorization suitable for use in English language learning studies: the Scale of Social Interaction (SSI) Model (original idea published as Sundqvist, 2013). Based on sociocultural theory (Vygotsky, 1978), the SSI Model proposes a classification of commercial off-the-shelf digital games into three categories: singleplayer, multiplayer, and massively multiplayer online games (MMOs). The potential for naturalistic learning (Benson, 2011) of English is hypothesized to be greater the larger the scale of the in-game social interaction. In other words, the larger the scale of social interaction offered by particular games, the higher the chances of encountering co-players of different nationalities, making the need for a shared language (i.e., English) for in-game interactions obvious. Subsequently, the more authentic English interactions there are, the higher the chances for naturalistic language learning to occur. In the SSI Model, the scale of social interaction is viewed as a continuum, from small scale (singleplayer games) to large scale (MMOs). Thus, from the perspective of language learning, the model suggests that MMOs are more beneficial than multiplayer games which, in turn, are more beneficial than singleplayer games. A secondary aim is to present some preliminary findings regarding the validation of the SSI Model based on data collected from Swedish learners (9th grade) in an ongoing 3-year study about the relation between out-of school digital gameplay and vocabulary acquisition. The results reveal that it is more common that learners who play games frequently play multiplayer games and/or MMOs than singleplayer games. Further, the results provide partial evidence of the validity of the SSI Model in that the learners who are categorized as playing multiplayer games and MMOs score higher on two vocabulary tests than the learners categorized as playing singleplayer games.
|
|
| 23. |
-
Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Stockholm 18–19 oktober 2012 : Genre
- 2013
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI) hölls på Stockholms universitet i oktober 2012. Som värdar för konferensen stod Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Institutionen för nordiska språk samt Institutionen för språkdidaktik. Konferensens tema var Genre och omfattade litteraturvetenskapliga, litteraturdidaktiska, språkvetenskapliga och språkdidaktiska perspektiv. Programmet uppmärksammade också att årets konferens var den tionde konferensen i svenska med didaktisk inriktning sedan konferensserien inleddes 2003 i Växjö. Den första konferensen var i första hand ett forum där de nya doktoranderna i Nationella forskarskolan i svenska med didaktisk inriktning presenterade sina forskningsprojekt. Forskningsfältet har vuxit och vidgats sedan dess. Den tionde konferensen samlade 135 deltagare huvudsakligen från Sverige men även från våra grannländer. Programmet innehöll fyra plenarföredrag och 33 sektionsföredrag. Ett urval av de inskickade abstracten antogs efter att ha genomgått en anonym granskningsprocess.Två av de inbjudna plenarföreläsarna belyste konferensens tema. John Polias från The Hong Kong Polytechnic University inledde konferensen med ett föredrag om tilllämpning av genrepedagogik: Perspectives from the classroom on genre and genrebased pedagogy and specifically the temporal explanation genre i science classrooms. Konferensens andra dag inleddes av Christian Mehrstam från Högskolan Väst som i ett genreteoretiskt perspektiv diskuterade läroplansskrivningar och studenters litteraturtolkning i sitt plenarföredrag Klassifikation, analys eller kulturell omförhandling? Den enskilda läspraktikens förhållande till genre.De två återstående plenarföredragen utgick från jubileumstemat. Caroline Liberg, Uppsala universitet, blickade tillbaka på hur forskningen inom svenska med didaktisk inriktning har utvecklats de senaste tio åren i föredraget Plogen i forskningsfältet: Nätverket Svenska med didaktisk inriktning. Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet, avslutade konferensen med föredraget Multimodalitet, medier och metoder – utmaningar och möjligheter för SMDI som forskningsfält. Hon behandlade möjligheter och utmaningar som fältet står inför.I denna konferensvolym återfinns artiklar från två av plenarföreläsarna, Christian Mehrstam och Christina Olin-Scheller. En version av Caroline Libergs anförande är publicerad i Svensklärarföreningens årsskrift 2012. Tretton av sektionsföredragshållarna har valt att återge sina bidrag i artikelform.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Persson, Magnus
(författare)
-
Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här boken görs en kritisk granskning av vilka förestälningar som förknippas med litteratur och läsning i vår tid. Syftet är att inbjuda till fördjupad reflektion över litteraturens värderingsfrågor, och att i förlängningen uppmuntra till nya kreativa svar på frågan vad läsning ska vara bra för.
|
|
| 26. |
-
Ämnesdidaktisk komparation : Länder, ämnen, teorier, metoder, frågor och resultat
- 2012. - 1
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den tredje nordiska ämnesdidaktiska konferensen, NOFA 3, genomfördes 11 – 13 maj 2011 på Karlstads universitet. Temat för konferensen var ämnesdidaktisk komparation av olika slag: länder, ämnen, teorier,metoder, frågor och resultat. Konferensen organiserades som ettsamarbete mellan tre ämnesdidaktiska forskningsmiljöer vid Karlstadsuniversitet: CSL (Centrum för språk och litteraturdidaktik), CSD (Centrum förde samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik) och SMEER (Science, Mathematics,Engineering Educational Research). Ledande forskare från Danmark, Finland, Norge och Sverige samlades i Karlstad. Av de 256 deltagarnas 120 presentationer har 13 artiklar efter peer-review granskning valts ut för denna bokpublikation. Artiklarna representerar både bredd och djup av aktuell ämnesdidaktisk forskning i ett nordiskt perspektiv och vänder sig till forskare, lärarutbildare och lärare inom skolväsendet.
|
|
| 27. |
- Persson, Magnus
(författare)
-
Den kritiska positionen
- 2011
-
Ingår i: Deltagarkultur - i teori och praktik. - : Malmö högskola. ; , s. 88-101
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln är en analys och problematisering av begreppet kritisk läsning, särskilt i förhållande till ämnet litteraturvetenskap.
|
|
| 28. |
- Sundqvist, Pia, 1965-
(författare)
-
A possible path to progress : Out-of-school English English language learners in Sweden
- 2011
-
Ingår i: Beyond the language classroom. - Basingstoke : Palgrave Macmillan. - 9780230272439 ; , s. 106-118
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The purpose of the present chapter is to present the results of a longitudinal study on the effects of extramural English (EE) on oral proficiency (OP) and vocabulary among Swedish learners of English (N=80, aged 15-16). EE is defined as linguistic activities that learners do or are involved in outside the classroom in their spare time; it was measured with the help of a questionnaire and two language diaries which included seven predetermined EE activities (reading books, reading newspapers/magazines, watching TV, watching films, surfing the Internet, playing video games, listening to music) and a final open category. The time spent on each activity as well as the total time of EE was determined in order to show whether some activities can be considered more important than others for OP and vocabulary. With the help of statistical analyses, it was possible to determine that the two reading activities were of highest relative importance for OP, whereas playing video games and surfing the Internet were important for vocabulary. Correlations between EE and OP/vocabulary were statistically significant. This evidence-based argument for the value of out-of-class learning is supported by qualitative data from learner interviews and studies of learners use of infrequent vocabulary in speech. Speech samples from learners with varying EE habits and levels of OP are presented. Significant gender differences are also discussed. Finally, the results show that whereas OP clearly correlated with socio-economic and motivational factors, this was not the case for amount and type of EE. Thus, EE was valuable in its own right. Learner autonomy theory (Holec, 1981) and the interaction approach (Gass & Mackey, 2006) serve as the theoretical framework. A mixed methods research design was adopted where both quantitative and qualitative methods were used in a separate and parallel manner. The results were integrated in the interpretation phase.The main finding of the chapter is that learners who spend time on EE, in particular if they devote time to reading, video games, and the Internet, seem to improve their English by doing so.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
-
Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid : Bidrag från femte rikskonferensen iämnesdidaktik vidLinköpings universitet 26-27 maj 2010
- 2011. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under temat ”Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid” samlades i Linköping den 26 – 27 maj 2010 ett 90-tal forskare, forskarstuderande och lärare för att delta i den femte nationella rikskonferensen i ämnesdidaktik. Arrangör var det nationella nätverket för ämnesdidaktik och Linköpings universitet. De nationella konferenserna har gått från att vara årliga till att hållas vartannat år. Från 2007, med början i Oslo, varvas nämligen de nationella konferenserna med nordiska konferenser.Kännetecknande för dessa konferenser, både de nationella och de nordiska, är att de utgör en mötesplats över didaktiska ämnesgränser utan att man för den skull tvingas söka sig till det allmändidaktiska fältet för att finna gemenskap. De olika ämnesdidaktiska inriktningarna skapar en vetenskaplig bredd som är befruktande och inspirerande samt borgar för att en så kallad kritisk massa av aktiva forskare kontinuerligt kommunicerar och granskar vetenskapliga resultat och problemformuleringar på fältet.Att det trots den ämnesmässiga bredden finns gemensamma frågeställningar för fältet visades i den inledande plenarföreläsningen. MayBrith Ohman-Nielsen, professor i historia och historiedidaktik vid Universitetet i Agder, Kristiansand och gästprofessor vid Karlstad Universitet, diskuterade i denna begreppet ämnesdidaktik och några av de definitioner och metaforer som finns för förhållandet mellan ämnesinnehåll och didaktik.Anna-Lena Göransson går i det första bidraget utanför det traditionella skolfältet och ger oss i artikeln Att riva en brandvägg en inblick i läsning och lärande i yrkesmiljöer. Brandmän möter i sitt dagliga värvtryckta läromedel i form av häften och böcker som produceras av Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). De är inte alltid välkommen läsning bland brandmännen och betraktas ofta som en pålaga uppifrån och inte som nödvändig fortbildning. Men hur sker lärandet i en så praktisk och handfast praktik som brandmannayrket? Finns det sätt att göra läsning och lärande angeläget i den professionella vardagen? Göransson visar hur abstrakt teoretisk kunskap medierad via tryckt text, kan rekontextualiseras genom samtal och diskussioner, så att läromedlet får avsedd funktion, nämligen att utveckla brandmäns professionella kunnande. Om det går att förena praktisk kunskap med teoretiskt lärande genom läroböcker är en huvudfråga i Göranssons artikel.I Kampen om Samhällskunskapsboken beskriver och analyserarAnna Johnsson Harrie granskningen av läromedel i samhällskunskap. Hon ger en bild av en tid då staten styrde, inte enbart genom läroplaner och kursplaner, utan även med de utsedda läromedelsgranskare som påverkade ämnets faktiska innehåll. Genom att följa ett läromedel, Moment: häfte 14, och hur det i ett övergångsskede passerar mellan två olika läromedelsgranskningssystem, visar hon på de möjligheter granskningsnämndens ledamöter hade att påverka innehållet i läromedlet och därmed också innehållet i skolan. Hon problematiserar det faktum att granskningsnämndens ledamöter inte alltid gav avslag på läromedel med stöd i kursplanen utan att deras egna politiska preferenser kunde styra. Vem styr och hur styrs ämnesinnehållet i dagens skola? kan man fråga utifrån Johnsson Harries bidrag?I Viveka Lindberg och Ragnhild Löfgrens, studie Prov, vitsord och bedömning som aspekter av kemilärares bedömningspraktik möterläsaren fyra finlandssvenska bedömningspraktiker i kemi. Vi får ta del av lärarnas konstruktion av kemiprov och på vilket sätt de sedan bedöms. Bedömning är alltid en aktuell ämnesdidaktisk fråga och Lindberg & Löfgren problematiserar frågan om provens relevans som rättvist bedömningsverktyg. Har kursplanen och dess uttryck för kunskap i kemi någon återverkan på hur proven konstrueras och bedöms eller är provkonstruktion och bedömning av prov endast exempel på en vardaglig och traditionsbunden normativ praxis?Ragnhild Löfgren, Jan Schoultz, Glenn Hultman och Lars-Erik Björklund skriver om lärares dialog vid laborationer i kemi. I deras bidrag Kommunicera naturvetenskap i skolan – exempel från årskurs 3 handlar det om kommunikation och interaktion mellan lärare och elever. Löfgren m.fl. prövar ett analysverktyg för att studera dialog- eller interaktionstyper i klassrummet. Har samtalet om ämnet någon betydelse och vilka olika typer av elev- lärar-interaktion kan finnas? Samtalet är enligt författarna kontextbundet till respektive ämnes diskurs. Inom naturvetenskap utgörs diskursen främst av beskrivningar, generaliseringar och förklaringar, med andra ord hur läraren får eleverna att tillägna sig och använda naturvetenskapliga begrepp. De visar på mönster i interaktionen mellan lärare och elev och genom framför allt sociokulturella teorier om lärande analyserar de vilken typ av interaktion som bäst främjar begreppsutveckling.Vad kommer elever ihåg av olika undervisningssituationer i skolan? Varför minns de just dessa? I Ola Magntorns bidrag Läsa naturen – om minnesvärda episoder i undervisningen kommer läsaren rakt in i enklassrumsnära skolverklighet när en grupp barn på lågstadiet får berätta om vad de minns av ett tematiskt undervisningsförlopp i biologi som inkluderade studiebesök, insamling av vattenprover från en närliggande å, uppbyggnad av ett slutet ekosystem, lekar och kreativt skapande av den biologiska mångfalden i konstnärlig form. Magntorn studerar det som kallas episodiskt minne och i hans studie, som är en delstudie i ett större projekt, avslöjas vilken typ av handlingar och lärande som eleverna minns bäst 18 månader efter att undervisningen genomförts.I alla svenskklassrum pågår läsning och skrivande som en naturlig del av ämnets innehåll. I det klassrum som presenteras i Gunilla Molloys bidrag Vilket århundrade undervisar du i? är undervisning kring läsning av klassisk skönlitteratur, särskilt Selma Lagerlöfs roman Kejsaren av Portugallien, i centrum. Eleverna kan med hjälp av en kunnig lärare få ut mycket av sin läsning, men hur är det med skrivandet? Har lärare i svenska så breda kunskaper att det omfattar ämnesdidaktiska kunskaper avseende både litteratur och skrivande? Molloy pekar på behovet av fortbildning för lärare som har ambitionen att bli den ”breda svenskläraren” som behärskar både litteratur, litteraturdidaktik, textanalys, skrivdidaktik och konsten att få elever att utmana sin kreativitet både som läsare och skribenter.Ingrid Mossberg Schüllerkvist diskuterar i Ämnesdidaktisk forskning om universitetsundervisning statusen för det som kan kallas forskning om högskolepedagogik. Hon problematiserar förhållandet att det saknas ämnesdidaktisk forskning om lärandemiljöer på universitet och högskola. Vidare frågas om var inom forskningen vi kan hitta diskussioner om vad akademiska lärare behöver veta för att utveckla undervisningen och för att göra den mer studentcentrerad? På vilka arenor kan de högskoledidaktiska frågorna väckas? Mossberg Schüllerkvist efterlyser en aktiv diskussion och forskning om lärandemål, examinationsformer och den så kallade bologniseringen av högskolan.Blir det samma kurs som ges eleverna beroende på om de ges på två olika program, ett teoretiskt studieförberedande och ett praktiskt yrkesförberedande? De har samma kursplan, lika många undervisningstimmar och ges i samma årskurs, men vilken betydelse har programmets kontext? Christina Odenstad rapporterar i En kurs i läroplanen, två i praktiken? Skriftliga prov och bedömning i ämnet samhällskunskap på studie och yrkesförberedande program om sin granskning av 95 prov och 1239 frågor i ämnet samhällskunskap. Det föreligger överlag stora skillnader mellan studieförberedande och yrkesförberedande program konstaterar Odenstad i sin artikel. Faktafrågor och en inriktning av innehåll mot vardagen är ämnets innehåll för yrkesprogrammen, medan analys, diskussion och mer samhälls- och globalt inriktade frågor utgör de studieförberedande programmens ämnesinnehåll. Den didaktiska frågan ”ämnet samhällskunskap – vad, hur och för vem?” aktualiseras med stor tydlighet.Vad innebär det att kunna historia? undrar Johan Samuelsson i sitt bidrag Bedömning och ämneskunskap: exemplet historia på mellanstadiet. Samuelsson har studerat en bedömningspraktik i historia i en årskurs 5. Han menar att det saknas verktyg för att beskriva vad eleverna kan. Historieämnet framgår ämnesmässigt svagt och när det framträder fungerar det som ett ”att veta att –ämne”. Samuelsson efterlyser en problematisering av kunskapsområdet historia. Hur uttrycks egentligen historiekunskap?Även Martin Stolare har undersökt historieundervisningen i skolan och skriver i Att fånga historieundervisning: ett förslag till analysmodell, att det finns ett tomrum i den svenska historiedidaktiska forskningen. Hur ska lärare inför den nya ämnesplanen i historia förhålla sig till historieämnet nu när det ska fungera som ett eget ämne i grundskolan och inte som en del av SO-ämnet? Stolare går igenom olika historiedidaktiska synsätt och frågar sig vilket synsätt som kan vara mest fruktbart. Stolare presenterar en modell som försöker fånga historieämnets urvalsdimensioner. Kan det utvecklas en gemensam förståelse av vad historia i skolan kan vara?Vad gör elever i träslöjden i skolans årskurs 5 och vad gör deltagare i så kallad fritidsslöjd? Detta beskriver och analyserar Marcus Samuelsson i Att skapa och finna mening med slöjd – problematisering av meningserbjudanden i slöjdpraktiker. Samuelsson har granskat så kallade meningserbjudanden eller affordances i dessa praktiker och finner uppenbara skillnader dem emellan. Det handlar bland annat om mer begränsade men
|
|
| 31. |
-
Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten
- 2010
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Sjunde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning samt Första nordiska konferensen i modersmålsdidaktik hölls i Malmö 18-20 november 2009 under temat Att bygga broar – kulturella, språkliga och mediala möten. Här presenteras artiklar från de fyra plenarföreläsarna samt elva av sektionsföredragen. Texterna är på svenska, danska, norska och engelska och griper i enlighet med temat in i språk- och litteraturdidaktiska ögonblick över nära nog hela forskningsfältet i svenska med didaktisk inriktning.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Mehrstam, Christian, 1973
(författare)
-
Under pälsen: Främmandegöringspedagogik och antropomorfa serier
- 2010
-
Ingår i: Att bygga broar: Sjunde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Malmö den 18-20 november 2009. - Malmö : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. - 1651-9132. - 9197472204 ; , s. 122-131
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
