| 1. |
- Kroik, Lena, 1962-
(författare)
-
Samer och livets slut : kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduktion och syfte: Det finns kunskapsluckor när det gäller vård i livets slut bland samer i Sverige idag. I takt med en åldrande befolkning ökar antalet kroniska sjukdomar som leder till ett stigande behov av stödjande insatser vid vård i livets slut. Många samer bor i glesbygd med stora geografiska avstånd och det kan vara en utmaning att få vård i livets slut av god kvalitet. För att kunna utforma vård i livets slut som är både kulturellt säker och personcentrerad, behövs kunskap om kulturella uttryck och traditioner som bland annat bygger på människors erfarenheter. Kastenbaums modell av ett så kallat dödssystem, och ett salutogent perspektiv enligt Antonovsky, har bidragit till tolkningen av resultaten. Det övergripande syftet med denna avhandling är att studera önskemål, prioriteringar, värderingar och behov såväl som uttryck bland samer relaterade till livets slut och omhändertagandet därefter.Metoder: De fyra delstudier som denna avhandling omfattar har kvalitativ design av olika slag. Individuella intervjuer, fokusgruppsdiskussioner både vid rundabordssamtal och go-along diskussioner utomhus i fjällmiljö samt intervjuer i samband med användning av samtalsverktyget DöBra-kortleken, har genomförts. Totalt 82 personer, i åldrarna 25–84 år har deltagit, huvudsakligen samer. Deltagarna har kommit från olika geografiska orter och språkområden, från både glesbygd och tätort, och har varierande yrkeserfarenheter och utbildning. Både män och kvinnor var representerade. Data har analyserats i delstudie 1, 3 och 4 med Interpretive Description, Directed Content Analysis och Framework Analysis. Narrativ analys har använts med data från go-along diskussionerna.Resultat: Markörer som stödjer en bibehållen samisk identitet som storfamiljen, språk och traditionell mat, framstod som särskilt viktiga i livet slut (I, II). Säsongsförändringar och förhållandet till naturen präglade det samiska dödssystemet och länkade samman människor, platser och tider så att de blev nästan oskiljaktiga (I, II). Genom traditionell kunskap blev materiella och immateriella värden förmedlade via berättande, där landskapet bidrog till utformningen av berättelsen (II). Samiskt specifika former för att uttrycka sina önskningar för sista tiden i livet, som exempelvis att låta ett renmärke gå i arv, underströk betydelsen av reflektion och diskussion om samiska värderingar och preferenser för det framtida slutet av livet (II). Ett samtalsverktyg, DöBra-kortleken, som stimulerade många av deltagarna att gärna berätta hur de tänkte och önskade sig sin eventuella vård i livets slut och sitt framtida döende, gav insikt om att samma kortpåstående kan tolkas olika av olika individer och därmed stödja personcentrerad vård. De valfria korten användes oftast i samband med att tydliggöra önskningar vilka hörde samman med att bibehålla en samisk identitet och kultur (III). Erfarenheter av vård i livets slut visade att stöd från bådeVIinformella och formella system skulle kunna bidra till en känsla av sammanhang på kollektiv nivå (IV). Den samiska storfamiljen visade sig i sammanhang kring livets slut inkludera ett brett nätverk med långa förgreningar. Detta nätverk fungerar som ett socialt organisatoriskt system och en form av stöd där de involverade har tydliga roller och ansvar. Genom detta nätverk kan ett stort antal resurser aktiveras. Detta utökade system med människor, som överbryggar det samiska och majoritetssamhället, spelar en central roll när det gäller att koppla ihop det som ofta kallas ett ”informellt” vårdsystem med de formella vård- och omsorgssystemen. Relativt få men ändå märkbara brister, som avsaknad av stöd från en storfamilj, bristande stöd från de formella vård- och omsorgssystemen, samt få sammanhang där samiska språk kan användas, nämndes som tärande vid livets slut.Diskussion: Som grund för att vidare utveckla vård i livets slut för samer kan förståelsen av ett samiskt dödssystem vara en av de bärande delarna. Där ingår kännedom om traditioner och traditionell kunskap. Att utveckla interaktion med och stöd från formella system för att komplettera det samiska samhället i svåra situationer, som livets slut, kan ses som utmaningar men också innebära möjligheter. Att ta vara på personer som kan fungera som länkar mellan majoritetssamhället och det samiska samhället utgör ett exempel. Sammantaget kan medvetandegörande och kulturell ödmjukhet bidra till kulturellt tryggare vård för samer i livets slut.
|
|
| 2. |
- Rämgård, Margareta, et al.
(författare)
-
Det sociala sammanhanget : om Finsam MittSkånes arbete mot utanförskap
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Finsam MittSkåne (där kommunerna Eslöv, Hörby och Höör ingår) har mellan åren 2012–2017 initierat och drivit ett flertal stora samverkansinsatser. I denna bok beskrivs tre av dessa insatser. Det som dessa tre insatser haft gemensamt är dels att de syftat till att öka graden av självförsörjning bland deltagarna, dels att de alla utgått från ett salutogent perspektiv. I detta perspektiv har det sociala sammanhanget och känslan av sammanhang haft särskilt stor betydelse. Malmö universitet har under flera år haft olika uppdrag för Finsam MittSkåne att studera, kartlägga och följa upp dessa insatser. Denna bok sammanfattar de erfarenheter som de olika rapporterna beskriver, men den ger även en djupare teoretisk bakgrund som inte beskrivits i rapporterna.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Rämgård, Margareta, et al.
(författare)
-
Platsens betydelse för vården
- 2017
-
Ingår i: Omvårdnad & Äldre. - : Studentlitteratur AB. - 9789144102795 ; , s. 567-580
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Rämgård, Margareta, et al.
(författare)
-
Vården som system
- 2017
-
Ingår i: Omvårdnad & äldre. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144102795 ; , s. 553-564
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Wijk, Helle, et al.
(författare)
-
Ledarskap och Teamarbete
- 2017
-
Ingår i: Omvårdnad & Äldre. - : Studentlitteratur AB. - 9789144102795 ; , s. 581-590
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Lill, Linda, et al.
(författare)
-
Intersektionalitet i vården
- 2016
-
Ingår i: Praktiska grunder för omvårdnad. - : Liber. - 9789147114122 ; , s. 465-478
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med följande kapitel är att introducera begreppet intersektionalitet och att med utgångspunkt i ett antal beskrivande fall illustrera betydelsen av ett intersektionellt perspektiv i möten inom vården. Intersektionalitet är ett sätt att förstå världen utifrån hur föreställningar om klass, genus och etnicitet får betydelse för möten mellan människor. Globalisering och förändrad könsuppdelning i samhälle och familj gör att vi ständigt måste reflektera över hur överlappningen av olika faktorer påverkar orättvisor, hälsa och ohälsa.
|
|
| 8. |
- Rämgård, Margareta
(författare)
-
INSATS MITHRA : ger stöd och möjlighet att närma sig arbetsmarknaden för den som varit utsatt för våld i nära relationer
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Insatsen MITRA i Hörby Kommun startades av Finsam MittSkåne för att det finns ett behov av riktade stödinsatser till personer som varit utsatta för våld i nära relationer. MITRA betyder skydd och vänskap och har sitt namn efter en beskyddande gudinna. Insatsen riktar sig mot de personer som varit utsatta för relationsrelaterat våld efter det akuta skedet när utredningsprocesser, krisbearbetning och missbruk är avslutade. Avsikten med insatsen är således inte att utreda själva våldshandlingen utan snarare att öka social inkludering och möjliggöra för personer som varit utsatta för våld i nära relationer att bli självförsörjande. Det övergripande syftet med insatsen är att deltagare genom MITRA skall närma sig arbetsmarknaden genom arbetsträning, praktik eller studier. Deltagarens delaktighet och det salutogena arbetssättet står i fokus i insatsen eftersom den riktas mot ett promotivt förebyggande arbete där deltagarnas egna resurser skall stärkas och tas tillvara. Samtidigt skall myndigheter och hälso- och sjukvård erbjuda olika former av stöd. Genom att detta arbete sker i samverkan med lokala myndigheter och hälso- och sjukvård i Hörby förväntas kommunen åter bli en trygg plats för dessa personer.
|
|
| 9. |
- Rämgård, Margareta
(författare)
-
Kulturbegreppet och personal i äldreomsorgen
- 2016
-
Ingår i: Omsorg. - : Fagbokforlaget. - 0800-7489. ; :3, s. 17-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln problematiserar först olika perspektiv på kulturell identitet i relation till personalens berättelser om att vårda i livets slut i den kommunala äldreomsorgen. Därefter presenteras ett tredje kulturgeografiskt perspektiv som kan berika en multikulturell ansats i den palliativa vården
|
|
| 10. |
|
|
