SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "mat:dok lärosäte:mah år:(2010) "

Sökning: mat:dok lärosäte:mah år:(2010)

  • Resultat 1-23 av 23
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Amhag, Lisbeth (författare)
  • Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Avhandlingen handlar om kvaliteten i studenters nätbaserade argumentering och responsgivning. Handlar det om vardagssamtal eller vetenskapliga diskussioner? Syftet är att undersöka om och i så fall hur studenters skriftliga, asynkrona dialoger bidrar till utveckling av kollektivt och individuellt lärande i en nätbaserad akademisk kontext. Det vill säga urskilja, identifiera och beskriva på vilket sätt och i vilken utsträckning studenter använder egna och andras texters meningsinnehåll i argument och responser för lärande i samspel med andra studenter. Syftet är också att finna struktur och mönster på hur argumentering och responsgivning kan formas, förhandlas och befästas i en nätbaserad, akademisk kontext. Datainsamlingen består av 70 studenters (41 kvinnor och 29 män) skriftliga, individuella svar på åtta kursuppgifter, gruppvisa asynkrona argumentering, responsgivning och diskussioner under fyra högskolekurser (60 hp) på distans i Lärarutbildning 90 högskolepoäng. Totalt innefattar studierna 2 430 ”frusna dialoger”. Metodmässigt tillfördes Bakhtins teoretiska ramverk om dialoger till sociokulturell teori och Toulmins praktiska argumentmodell. Nära hälften av dem (42 %) är deskriptivt kategoriserade (N=1 012) utifrån reviderade modeller av Veerman och Veldhuis-Diermanse och Toulmins argumentmodell. Knappt en tredjedel av dem (29 %) är selektivt analyserade (N=707) utifrån Bakhtins teorier om dialoger och Rommetveit’s begrepp meningspotential, med fokus på dialogens potential, röster och argumentmönster och relationerna dem emellan som medierande redskap för både ett kollektivt och individuellt lärande. CSCL perspektivet (Computer-Supported Collaborative Learning) relateras till både sociokulturell teori och Bakhtins teorier om dialoger utifrån att lärandet är situerat och inte enbart utvecklas individuellt utan också i samarbete med andra i en bestämd situation, vilket får betydelse för lärandets karaktär och resultat. Resultaten som framträder är att studenterna i olika grad successivt utvecklar en förmåga att använda sig av meningsinnehållet i dialogerna som ett aktivt redskap för att utveckla ny förståelse eller nya perspektiv, individuellt som kollektivt. Det som också visar sig är att mening, dialog och interaktion hör ihop och är de medverkande krafterna i nätbaserad undervisning. Det som också tydliggörs är att det är en aktiv och kreativ lärprocess som utvecklas över tid, när studenter som medaktör använder sina teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter tillsammans med andra, mot nya sätt att tänka och handla. Olika dialogiska argumentmönster utvecklas. Det sker ett perspektivbyte "mellan `jag´ och andra" genom att studenterna blir medförfattare med egna och andras ord och röster. Mening blir dels ett resultat av spänningen i skillnaden mellan "jag" och andra och dels som samarbetsförmåga av de kollaborativa arbetssätten.
2.
  • Berthelsen, Hanne (författare)
  • Work-related support, community and trust - Dentistry in Sweden and Denmark
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Tandlæger omgås mange mennesker i løbet af deres arbejdsdag, såvel patienter, pårørende som arbejdskammerater. Denne afhandling har fokus på de dele af arbejdet, som har med de med-menneskelige kontakter at gøre. Der sker store forandringer i vilkårene for sundhedssektoren i disse år, med særlig bevågenhed i forhold til økonomisk effektivitet og styrkelse af borgernes rettigheder. En række tiltag bidrager til at understøtte en udvikling i retning af mere markedslignende forhold. Indenfor tandplejen i Sverige og Danmark ses øgede krav om gennemsigtighed f.eks. i form af prislister, service deklarationer og kvalitetssikring. Desuden oprettes fritvalgsordninger på et stigende antal områder i sundhedssektoren. I en tid med gennemgribende forandringer i vilkårene for tandplejen er det særligt vigtigt at samle viden om, hvad tandlægerne opfatter som centralt for deres arbejde og om forhold, der bidrager til arbejdsglæde. Sådanne idealer kan have betydning for at sikre og fremme et positivt arbejdsmiljø som en del af fremtidig planlægning af tandplejen. Formålet med afhandlingen har dels været at opnå dybere kundskab om, hvad tandlæger oplever som Det Gode Arbejde og dels at analysere sammenhænge mellem faktorer i arbejdet og sociale relationer tandlæger imellem. I afhandlingen indgår fire artikler, som baseres på data fra tre delstudier. I materialet indgår forskellige grupper af danske og svenske alment praktiserende tandlæger fra privat såvel som offentlig tandpleje. Ni tandlæger blev interviewet om deres arbejdsliv med særlig fokus på det, der giver arbejdsglæde samt positive og berigende oplevelser i arbejdet (artikel 1). På tværs af de interviewede tandlæger kunne der udledes en fælles kerne i Det Gode Arbejde, nemlig relationen med patienterne og mulighederne for at udføre håndværk af god kvalitet. Oplevelsen af at gøre en forskel ved at gøre noget godt for andre mennesker viste sig at være en vigtig del af Det Gode Arbejde. Længerevarende relationer med patienterne fremhævedes at bidrage til mulighederne for at opnå tillidsfulde relationer, følge patienternes fremskridt og se de mere langsigtede resultater af ens eget arbejde. Det var ikke bare tilfredsstillelsen her og nu ved at udføre god kvalitet, der blev opfattet som vigtig, men også at patienterne tager hånd om og vedligeholder resultatet. Det oplevedes som en anerkendelse, der sammen med en tillidsbaseret relation, giver tandlægen en indre tilfredshed. Samarbejdsrelationerne på arbejdspladsen, samt de værdier og forhold, der karakteriserede klinikken, blev opfattet som en ramme om arbejdet. Tandlægerne forklarede, at rammerne påvirker mulighederne for at opnå de berigende aspekter fra patientarbejdet og der igennem påvirkes deres arbejdsglæde også. Det er derfor naturligt, at professionel frihed i form af indflydelse på rammerne blev fremhævet som særlig vigtig. En atmosfære på klinikken, der er præget af fællesskab, tillid til hinanden og støtte i arbejdet, oplevedes også at bidrage direkte samt indirekte til arbejdsglæden. Fællesskab, tillid og social støtte i arbejdet blev studeret nærmere i de efterfølgende tre delstudier. Artikel II bygger på en spørgeskemaundersøgelse, hvor 222 privat praktiserende danske tandlæger deltog. I artikel III og IV indgår materiale fra en spørgeskemaundersøgelse med deltagelse af 1835 alment praktiserende tandlæger fra den offentlige og private sektor i Sverige og Danmark. Resultaterne i artikel II og IV viste, at de fleste af tandlægerne havde en kollega, som de ville kunne diskutere en eventuel klagesag med. Generelt oplevede tandlægerne dog højere grad af støtte i forbindelse med håndværksmæssige udfordringer end omkring emner som personlig trivsel og problematiske patientrelationer. Analyser i artikel II godtgjorde, at personlige faktorer såvel som arbejdsrelaterede forhold var relateret til graden af social støtte i arbejdet. I artikel III blev en ny skala udviklet og benævnt Tillidsfuldt Fællesskab. Desuden blev praktiske og emotionelle aspekter samlet i en skala for oplevet Kollegial Støtte i arbejdet. Begge skalaer blev vurderet og viste sig at fungere godt, samt at være pålidelige på tværs af nationalitet, sektor og køn blandt tandlægerne. Ud fra fundene i de første tre studier og de forandringer, som præger udviklingen i sundhedssektoren, kunne der opstilles en række hypoteser for forhold, der kunne formodes at have betydning for Tillidsfuldt Fællesskab og Kollegial Støtte i arbejdet som tandlæge. Relationer mellem henholdsvis faktorer, som beskriver personlige karakteristika, arbejdsforhold, ledelses forhold samt værdier på klinikken og de to nye skalaer blev analyseret nærmere i artikel IV. For Kollegial Støtte viste det sig i regressionsmodeller (artikel IV), at kvindelige tandlæger og gifte/samlevende oplevede højere grad af støtte end mænd og enlige. Det samme var tilfældet for tandlæger med hyppig netværkskontakt udenfor klinikken og tilknyttet en klinik med flere tandlæger, og hvor den daglige leder har en formel lederuddannelse samt, hvor klinikkens værdier er i god overensstemmelse med professionens. Derimod viste det sig, at lederne selv og tandlæger med længere tid i faget rapporterede mindre Kollegial Støtte. For Tillidsfuldt Fællesskab var mønstret noget enklere (artikel IV). Tandlæger, som havde indflydelse i arbejdet, hyppige fælles pauser på klinikken og arbejdede på en klinik, hvor værdierne i høj grad stemte overens med professionens værdier, anførte også i højere grad at opleve sig som del i et Tillidsfuldt Fællesskab. Jo mere Kollegial Støtte og især jo mere Tillidsfuldt Fællesskab tandlægerne oplevede, desto bedre selvvurderet helbred samt desto større arbejdsglæde og jobtilfredshed havde de også. Det var muligt at udlede en fælles kerne i arbejdet som tandlæge på tværs af nationalitet og sektor og et fælles ideal i betydningen af rammer som atmosfæren på klinikken og kollegiale relationer (artikel I). Imidlertid viste det sig, at der var store forskelle i gennemsnittet af Kollegial Støtte og Tillidsfuldt Fællesskab afhængigt af sektor og om arbejdsstedet lå i Danmark eller Sverige. F.eks. oplevede tandlæger fra offentlig tandpleje mere Kollegial Støtte end tandlæger fra den private sektor. I Sverige rapporterede privatpraktiserende signifikant højere gennemsnit for Tillidsfuldt Fællesskab end deres kolleger fra offentlige klinikker, mens en tilsvarende forskel ikke var tilfældet i Danmark. Analyserne viste, at sådanne forskelle bl.a. kan forklares ud fra organisatoriske forskelle som klinikstørrelse, mulighed for indflydelse i jobbet og værdigrundlag på klinikken. Desuden bidrog også forhold som lederuddannelse og kønssammensætning til at forklare forskelle i gennemsnittet for Kollegial Støtte mellem de forskellige organisationsformer. Dermed er der skabt en viden om en række forhold i arbejdsmiljøet, som kan have betydning for relationerne og dermed også relaterer sig direkte til arbejdsglæden blandt tandlæger. Sammenfattende peger afhandlingens resultater på vigtigheden af at inddrage den professionelle og relationelle karakter af arbejdet i organisering og ledelse af fremtidens tandpleje.
3.
  • Brogårdh-Roth, Susanne (författare)
  • The preterm child in dentistry. Behavioural aspects and oral health
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Allt fler för tidigt födda barn överlever tack vare en avancerad intensivvård, vilket innebär att tandvården möter en ny grupp av patienter som är födda 3 till 4 månader för tidigt. Många av dessa barn riskerar att få bestående fysiska och psykiska problem. Det finns mycket få studier som utvärderat oral hälsa hos för tidigt födda barn eller hur de klarar sin tandvård. Avhandlingens övergripande mål har varit att analysera olika aspekter av tandvårdsbeteende och oral hälsa hos för tidigt födda barn. Samtliga barn födda före graviditetsvecka 32 i Malmö Lunds sjukvårdsdistrikt ingick i studierna. I delarbete I-III följdes en grupp för tidigt födda barn och matchade fullgångna kontrollbarn från förskoleålder till tonår. Delarbete IV inkluderade en ny grupp 10-12 år gamla för tidigt födda barn och kontrollbarn. I delarbete 1 studerades tandvårdsjournaler för 187 tidigt födda barn och 187 fullgångna kontrollbarn vid 3 och 6 år samt under förskoleperioden (3-6 år). Uppgifter om psykologiska behandlingsproblem och karies registrerades. Behandlingsproblem var vanligare bland de för tidigt födda barnen, medan det inte förelåg några skillnader mellan grupperna avseende karies. I delarbete II intervjuades föräldrar till 153 för tidigt födda barn och 153 matchade fullgångna kontrollbarn vid två olika tillfällen med 2 års mellanrum (förskoleålder, tidig skolålder). Syftet var att studera föräldrars syn på barnens tandvård, tandhälsa och tandvårdsvanor. Föräldrarna till de för tidigt födda barnen rapporterade mer behandlingsproblem i förskoleåldern, men inte i skolåldern. De rapporterade också mer medicinska problem än föräldrarna till kontrollbarnen. I delarbete III, när barnen var 12-14 år gamla, deltog 109 för tidigt födda barn och 108 fullgångna kontrollbarn i en enkätstudie. Syftet var att studera upplevelser av tandvård samt förekomst av tandvårdsrädsla, tandvårdsvanor och allmän hälsa. Studien visade inga skillnader mellan grupperna avseende tandvårdsrädsla eller andra faktorer kopplade till tänder och tandvård. De för tidigt födda ungdomarna rapporterade mer flitig användning av tandtråd och extra fluor och hade mer allmänna hälsoproblem än kontrollerna. I delarbete IV undersöktes kliniskt 82 10-12 år gamla för tidigt födda barn och 82 matchade kontroller avseende emaljavvikelser (MIH), förekomst av plack, gingivit, karies samt psykologiska behandlingsproblem. Studien visade att för tidigt födda barn hade högre förekomst av MIH, hade mer plack och gingivit samt uppvisade mer psykologiska behandlingsproblem jämfört med de fullgångna kontrollbarnen. Tidig födsel och låg födelsevikt ökade risken för MIH. När det gäller kariesförekomst sågs inga skillnader mellan grupperna. Konklusion och klinisk betydelse Sammanfattningsvis tyder studierna på att för tidig födsel innebär en större risk för problem av psykologisk art i tandvården och större risk för oral ohälsa. Det är också vanligare med medicinska problem, vilket tycks följa barnen upp i tonåren. Som en följd av detta behöver tandvården tidigt identifiera de för tidigt födda barnen för att utforma rutiner kring prevention och behandling samt för att individualisera det psykologiska omhändertagandet. Vidare krävs ett utökat samarbete mellan tandvården och barnhälsovården för att försäkra sig om en god oral hälsa hos för tidigt födda barn.
4.
  • Carlson, Elisabeth (författare)
  • Sjuksköterskan som handledare. Innehåll i och förutsättningar för sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning - en etnografisk studie
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Under de tre senaste decennierna har det skett stora förändringar i sjuksköterskeutbildningarna internationellt såväl som nationellt. De snabba samhälleliga förändringarna och dess effekter på hälso- och sjukvården kommer att kräva andra kompetenser i en förändrad sjuksköterskeroll. Detta innebär att studenter behöver förberedas för det livslånga lärandet där en grundutbildning inte skall vara detaljstyrd utan inriktad på att stödja studenternas utveckling av kritiskt tänkande, förmåga till självständigt arbete och problemlösningsförmåga. Verksamhetsförlagd utbildning (vfu) där kliniskt verksamma sjuksköterskor handleder studenterna är en viktig del i denna lärprocess. Handledande sjuksköterskor förväntas därmed skapa en lärandemiljö där studenterna ges möjlighet att integrera teoretisk och praktisk kunskap för att utveckla sin yrkeskompetens. Sjuksköterskor handleder även i interprofessionella utbildningsmiljöer där studenter från olika utbildningsprogram möts för att arbeta och lära tillsammans. Sjuksköterskans handledande funktion och förutsättningarna för hur handledarskapet kan genomföras blir därför central för att säkerställa en hög akademisk nivå genom hela sjuksköterskeutbildningen. Studiens övergripande syfte var att beskriva innehåll i och förutsättningar för sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning. Avhandlingen presenterar resultaten från en etnografisk studie där datainsamling har skett genom observation av handledande sjuksköterskor på två vårdavdelningar samt vid en klinisk utbildningsavdelning. För att få en fördjupad förståelse av sjuksköterskornas handledande funktion har även intervjuer genomförts individuellt såväl som i grupp. Resultaten visade att handledning är relation mellan handledare och student som bygger på trygghet och tillit. I handledningssituationer använder sjuksköterskor sig av flera olika pedagogiska tekniker av såväl kognitiv som perceptuell karaktär. Det innehåll som förmedlas är till stor del av medicinsk och teknisk karaktär. Men sjuksköterskorna poängterar även omvårdnadsaspekten där patienten är i centrum och beskriver hur de stöttar studenten att se professionens möjligheter och begränsningar. Sjuksköterskorna bidrar på så sätt till att studenterna kan utveckla sin kommande yrkesidentitet. Vid den kliniska utbildningsavdelningen fokuseras handledningen på samarbete över yrkesgränser. Handledarnas uppgift blir här att stötta studenternas möjlighet till självständigt arbete genom att fokusera på hur studenterna samarbetar i team. Organisatoriska rutiner, kollegialt stöd och ett väl fungerande samarbete mellan vårdverksamhet och lärosäte beskrevs som centrala för att handledningen ska kunna utföras på ett sätt som stöttar studenternas lärande. Den faktor som framförallt upplevdes som ett hinder för de handledande sjuksköterskorna var att tid för handledarskapet inte var specifikt avsatt. Handledning av studenter fick därför pågå parallellt med ordinarie arbetsuppgifter. Vid den kliniska utbildningsavdelningen där handledarskapet utgjorde den primära arbetsuppgiften upplevdes tiden följaktligen inte som samma hinder. Avhandlingen har visat på komplexiteten i sjuksköterskans handledande funktion. Den handledande sjuksköterskan skall kunna handleda yrkesspecifikt såväl som teamorienterat. Handledning av studenter i en akademisk utbildning kräver dels pedagogiskt kompetenta handledare dels att handledningen organiseras på sådant sätt att tid avsätts till sjuksköterskornas handledande funktion. Detta kräver fortsatt samverkan mellan verksamheter och lärosäten för att säkerställa en sjuksköterskeutbildning som uppfyller kraven för en god akademisk utbildning i alla led.
5.
6.
  • Christensen, Jonas (författare)
  • A profession in change : : a development ecology perspective
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in French Un Etat-providence se compose d’une variété d’organisations clientes dans lequel, parmi d’autres professions, les universitaires et les travailleurs sociaux sont actifs. Le travail social comme une profession s’est développé dans un contexte de bien-être où les changements à différents niveaux de l’individu, de l’organisation et la société pose de nouveaux défis pour la profession. Quand une société subit une transformation totale, cela affecte aussi l’enseignement supérieur, surtout quand il s’agit de faire face aux besoins de nouvelles compétences dans un domaine tel que l’économie et la gestion. Un changement dans une profession peut également être considéré à différents niveaux et dans divers environnements contextuels. La thèse aborde la question générale: Dans la transformation de différents milieux sociaux et organisationnels, quels sont les facteurs qui peuvent influer sur l’acquisition des connaissances de métiers et sur les processus d’apprentissage? Le cadre théorique de référence est fourni par un modèle modifié de Bronfenbrenner, Ecologie Développement. Cette théorie met l’accent sur la force motrice de l’individu et sa capacité à influencer leur environnement spécifique. Cette étude a pour point de départ est l’individu et l’individu par rapport à leur contexte environnant, à différents niveaux. La thèse apporte une contribution en améliorant la connaissance de la façon dont l’Ecologie Développement peut être considérée dans un contexte de bien-être en utilisant des objets d’étude dans les domaines de l’éducation et une profession. La collecte de données a principalement prit la forme d’interviews. D’autres sources ont été ajoutées aux interviews, une analyse des documents clés, des conférences et des séminaires où il y avait une interaction avec les élèves comme des sources additionnelles et empiriques dans des contextes différents, avec des visites d’étude. La thèse est basée sur les trois publications originales suivantes: études de Gestion et d’Economie en Lituanie - la création d’une discipline universitaire, l’Ecologie Développement dans le Travail Social allemand et Amélioration Proposée du Modèle Ecologie Développement de Bronfenbrenner. L’étude montre comment le modèle Ecologie Développement dans une forme modifiée et développée peut contribuer de manière constructive à la compréhension d’une profession en pleine mutation. En outre, l’étude montre comment le modèle Développement Ecologie peut être utilisé dans deux différents contextes sociaux et organisationnels. Il montre également comment l’indépendance professionnelle est subordonnée vu certains cadres organisationnels et sociétaux. Enfin, l’étude révèle que l’esprit d’entreprise et l’apprentissage sont étroitement liés les uns aux autres et l’acquisition des connaissances concerne des rencontres à différents niveaux où l’interaction entre l’individu et ses forces motrices internes est indispensable - à savoir, de souligner que les forces motrices internes appartiennent à l’individu concerné (une personne).
7.
  • Fröjd, Victoria (författare)
  • On Ca2+ incorporation and nanoporosity of titanium surfaces and the effect on implant performance
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Dentala implantat är en väletablerad behandling för att ersätta förlorade tänder med långsiktigt goda resultat. Det finns en uppsjö av implantat med olika ytor på marknaden och bakom dessa ligger stora forskningssatsningar. Aktuell forskning syftar till att leda fram till nya ytor med fördelaktiga egenskaper jämfört med dagens ytor avseende inläkningen i benet och kontakten med den orala slemhinnan, för att även kunna behandla patienter med sämre läkförmåga samt för att förkorta behandlingstiden för samtliga patienter. Forskning syftar dessutom till att kartlägga mekanismerna för osseointegration och till att förstå inläkningen av implantat på en molekylär och cellulär nivå. En moderat rå yta är vanligen förekommande på kommersiella implantat då djurstudier har visat att en råare yta stimulerar benceller i större utsträckning, har mer ben i kontakt samt retineras hårdare av benet vid urvridningsförsök i större utsträckning än en slät yta. Ytorna är även i flertalet fall kemiskt modifierade och framförallt en modifierad kemi har föreslagits ge en yta egenskaper av en bioaktiv natur. Bioaktivitet är ett frekvent använt uttryck vilket kan spegla en kemisk bindning mellan exempelvis en implantatyta och omgivande vävnader (vilket idag ej har kunnat påvisas) eller en effekt på omgivande vävnader (exempelvis attraktion av specifika proteiner eller benceller). Ytegenskaperna syftar, sammanfattningsvis, till att påskynda läkningsprocessen och eventuellt förbättra inläkningen av implantaten. Något att alltid ha i åtanke vid patientrelaterad forskning eller behandling är eventuella konsekvenser med en negativ influens på patienten. I fallet med dentala implantat är en konsekvens bennedbrytning kring implantaten och därmed en större blottlagd implantatyta exponerad för munhålans bakterierika miljö. Biofilmer etableras i stort sett direkt på ytor om möjligt, då det finns flera fördelar för majoriteten av bakterier att leva i en biofilm. Friska tillstånd är starkt kopplade till en mikrobiologisk balans, det vill säga att det inte är en dominans av bakterier med sjukdomsorsakande egenskaper. Då balansen av någon anledning rubbas, förslagsvis på grund av en okontrollerbart stor mängd bakterier, stimulering av bakterier att utveckla sjukdomsframkallande egenskaper eller ett nedsatt försvar hos värden, kan biofilmer orsaka sjukdomstillstånd. Att en implantatyta inte ökar risken för att biofilmer med sjukdomsframkallande karaktär etableras på ytan är viktigt och bör utredas. Det är idag inte säkerställt vilka eller överhuvudtaget om det finns ytegenskaper med positiva eller negativa effekter på biofilmsetableringen. Ökad ytenergi och framförallt ökad ytråhet har dock kopplats till en ökad bakterievidhäftning. Den aktuella avhandlingen har syftat till att utreda hur kalciumjoner i ett förtjockat titanoxidlager påverkar inläkningen i ben genom att installera implantat i kaninben och sedan utvärdera dessa genom histologiska snitt samt genom biomekanisk urvridning. Resultaten blev att kalciummodifieringar ledde till mer benkontakt med ytan samt en starkare retention vid urvridning. Det var heller ingen skillnad i retention mellan släta kalciummodifierade implantat och moderat råa implantat. Inom avhandlingen har även effekten av nanoporositet för inläkning i munslemhinna studerats genom en experimentell studie i människa. En klinisk uppskattning framhöll fördelar för den nanoporösa ytan jämfört med den ickemodifierade kontrollytan och histologiskt hade den nanoporösa ytan mer vävnad i kontakt. För att utvärdera olika ytor avseende bakterievidhäftning och biofilmbildning sattes bakterielösningar till ytorna och sedan fick dessa fästa till ytan under två eller 14 timmar. Även filtersteriliserad saliv och helsaliv från en frisk individ användes i studierna. Resultatet blev att en ökad ytråhet tenderade till att öka bakterievidhäftningen och biofilmbildningen på ytan samt att en större mängd bakterier fanns kvar på moderat råa ytor jämför med släta efter rengöring. Sammanfattningsvis kan möjligen en specifik ytkemi kompensera för en minimal ytråhet, vilket eventuellt minskar risken för etablering av sjukdomsframkallande biofilmer på ytorna om dessa exponeras i munhålan. Nanoporösa ytor har möjligen en positiv influens på anslutningen av mjukvävnad mot implantatytan, vilket är av betydelse för en god estetik samt för skydd mot utbredningen av biofilmer.
8.
  • Gustafson, Niklas, 1966- (författare)
  • Lärare i en ny tid Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Den svenska grundskolan har under de två senaste årtiondena genomgått omfattande reform- och förändringsprocesser. Från en strukturell nivå har dessa drivit fram en ny tid med ett i grunden förändrat uppdrag för skolan och dess lärare. I denna avhandling antas emellertid att lärare som aktörer kan forma förändringar och strukturer. Avhandlingen har författats inom ramen för ett flerårigt interaktivt forskningsprojekt med lärare från tre grundskolor. Utifrån skapad data i projektet om hur nya och förändrade grupper och arbetsgrupper i lärares arbete leder till ett vidgat uppdrag, fokuserar studien lärarnas förhandlingar av professionella identiteter kring arbetets helhet. Etienne Wengers (1998) sociala teori om identitet, med rubriken ”Communities of Practice”, används för att fördjupa förståelsen av data. Det övergripande syftet med avhandlingen är att inom ramen för ett interaktivt forskningsprojekt beskriva och analysera hur lärare förhandlar professionella identiteter i grundskolan. Ett delsyfte är att beskriva och analysera lärarnas lärande och kunskapsutveckling i projektet. Den centrala forskningsfrågan är: Hur och kring vad förhandlar lärarna professionella identiteter i olika praktikgemenskaper? Genom att använda den interaktiva forskningsansatsen har en strävan varit att utveckla demokratiska dialog- och lärandeprocesser med de deltagande lärarna. En ambition är att öka kunskaperna om lärare som medforskare i forskningsprojekt och som forskande lärare i arbetet i skolan. Det interaktiva projektets mötesplatser var informella samtal, lärande dialoger, enskilda intervjuer och fokusgrupper. Studiens resultat visar att lärarna förhandlar professionella identiteter i ett rör(l)igt expanderande multimedlemskap i praktikgemenskaper. Som mäklare av information och kunskaper mellan och inom praktikgemenskaper i skolan, och utifrån olika identitetspositioner, förhandlar lärarna överlappande identiteter. Medlemskap i gemenskaper för enbart vuxna får allt större utrymme i relation till lärararbetets helhet. Studiens huvudsakliga slutsats är att lärare i den nya tiden förhandlar identiteter i ett spänningsförhållande mellan fragmentisering respektive sammanvävning av arbetets komplexa helhet genom sitt multimedlemskap i praktikgemenskaper. I avhandlingen föreslås komplexitetsmedvetenhet vara grundläggande, och att en sådan insikt kan förbättras av lärarna genom att utveckla sig själva som mäklare och sina förtingliganden av gränsobjekt inom ett komplext multimedlemskap. Analys av data visar att lärarna i det interaktiva projektet haft möjligheter att vidareutveckla kompetenser för förhandlingar av identiteter som forskande lärare i arbetet i skolan. Data från projektet analyseras dessutom i ett sammanhang av globaliserade och mångskiftande strukturella samhällsförändringar såsom decentraliseringar, ekonomiska omvandlingar, kulturella standardiseringar, det individualiserade kunskapssamhället samt det reflekterande samhället. En slutsats är att lärarna tycks operera inom ett alltmer globaliserat lärararbete och vara på väg mot identiteter som globaliserade lärare.
9.
  • Hagström, Birthe (författare)
  • Kompletterande anknytningsperson på förskola
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in SwedishBarn till föräldrar med psykisk ohälsa är en eftersatt grupp. Syftet med denna studie är att studera pedagogers utveckling som kompletterande anknytningsperson i relation till en tre-årig fortbildning.Fortbildnigen ägde rum samtidigt som pedagogerna arbetade och innehöll teorier om barns utveckling, nämligen anknytningsteori, affektteori samt Sterns teori om barns självutveckling. En narrativ metod användes och narrativen analyserades i relation till fortbildningens innehåll, teorier om pedagogers lärande och teorier om tidig utveckling.Resultatet diskuteras utifrån pedagogers arbete med utsatta barn i förskolan, lärarutbildningens innehåll och fortbildning samt samverkan.
10.
  • Horck, Jan (författare)
  • Meeting diversities in maritime education. A blend from World Maritime University
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • To address a diversified student complement in academic studies is becoming more and more frequent in maritime education and training. Diversity challenges are also the reality onboard ships that muster a multicultural crew complement. This thesis aims at creating awareness on dilemmas and challenges that students and faculty meet when working in a multicultural environment. In order not to have students academically suffering from environments that they are not used to, there are several issues identified, generated and discussed. If these issues are not adhered to, perhaps the students’ academic performance would not accurately reflect the students’ capability to absorb new knowledge. In extension: from cultural awareness and better communication will follow reduced mistakes and increased safety onboard ships. The empirical data in this study is generated from conversations with the faculty of World Maritime University. The theory in this thesis is Bronfenbrenner’s ecology of human development and two strategies or methods have been used to analyse the conversations: phenomenography and discourse psychology. A conclusion drawn from the conversations is that when students and professors have a diversified background the pedagogy has to be different compared to addressing a culturally homogenous class complement. When also women commence to take up studies in maritime subjects, an education traditionally male dominated, it presents new challenges for the facilitators of information and knowledge. The conditions that the faculty and students meet in such constellations, most probably, can have an impact on behaviour, performance and study results. One important solution to above dilemmas is found to be offering faculty and students courses in cultural awareness. This would be a recommendation to any worldwide maritime education and training institution ready to serve the shipping industry. Another conclusion is to have faculty and students to attend courses in pedagogy (andragogy). These two major conclusions would contribute to an uplift to achieve an even better effect from students’/professors’ encounter in the class room.
11.
  • Jönsson, Lena Margaretha (författare)
  • Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Det övergripande syftet med denna avhandling är att visa hur elever i sina bilder berättar om hur det är att vara elev i skolan idag, och att visa reflektioner och samtal som bilderna ger upphov till hos lärare och lärarstudenter. En utgångspunkt har varit att bilder bär på kunskap, mening och betydelse som inte alltid kommer fram i det talade och skrivna språket. Avhandlingen består av två delstudier. Den första delen handlar om studiens huvudfråga.. Hur är det att vara elev i skolan idag. Datamaterialet består av ca 450 bilder gjorda av elever i olika åldrar, från olika delar av landet. Den andra delstudien består av individuella reflektioner och gruppsamtal av 98 lärare och 60 studenter rörande 65 bilder av samlingen. Några av bilderna har analyserats genom bildsemiotisk teori. Ett sociokulturellt perspektiv användes för analys av reflektionerna och samtalen. Teorier om reflektion och samtal användes såväl som teorier om ramar och möjligheter för reflektion in en skolkontext. När lärarna fick möjlighet att reflektera om och diskutera elevernas bilder blev många lärare initialt förvånade av vad som verkligen visades i bilderna. Jämfört med lärarna var lärarstudenterna inte lika förvånade över vad som berättades i bilderna kanske beroende på att de vanligtvis är närmre eleverna i ålder. Både lärare och lärarstudenterna relaterade till sina egna erfarenheter i sina gruppsamtal. Samtalen kategoriserade beroende på fokus och hur lärarna och lärarstudenterna positionerade sig i samtalen. Analyserna visar hur de flesta av lärarna och lärarstudenterna relaterar aspekter i bilderna från tiden då de själva var elever, men också från sina egna barns upplevelser av skolan. Skiftet av positioner från lärare till förälder eller från deras egen skoltid gav lärarna tillträde till att se på bilderna på olika sätt att se.
12.
  • Kiiskinen, Jenny, et al. (författare)
  • Att dansa i otakt med väljarna Socialdemokraternas och Moderaternas strategiska bemötande av Sverigedemokraterna
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Etablerade partiers strategiska bemötande av radikala högerpopulistiska partier (RHP-partier) står i fokus för avhandlingen. Syftet med avhandlingen är rekonstruktion och analys av innehållet i de etablerade partiernas strategiska bemötande av partier som anses utmana centrala principer inom den liberala demokratin, såsom pluralism och tolerans, och vars närvaro också anses skapa ett demokratiskt dilemma. Syftet har operationaliserats inom ramen för en svensk kontext med fokus på Socialdemokraternas och Moderaternas strategiska bemötande av ett svenskt RHP-parti i form av Sverigedemokraterna. Det metodologiska ramverket utgår från ett kvalitativt perspektiv med fokus på intervjuer med representanter för de två etablerade partierna och Sverigedemokraterna. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av PSO-teorin (Position, Salience and Owner-ship theory). Teorin visar hur de etablerade partiernas strategiska bemötande av RHP-partier kan relateras till l) den specifika sakfråga RHP-partiet politiserar och 2) till vilken grad RHP-partiet hotar de etablerade partierna i fråga om väljarstöd. Avhandlingens resultat visar att innehållet i de etablerade partiernas strategiska bemötande av Sverigedemokraterna har fOrändrats sedan valet 2006 och att den sakfråga som Sverigedemokraterna politiserat, flykting- och invandringsfrågan, är central för utformningen av de etablerade partiernas bemötande av partiet.
13.
  • Larsson, Pernilla (författare)
  • Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Det finns idag ett ökat medvetande om hur hälsa, ohälsa och vård påverkar livskvaliteten. Utveckling av olika hälsomått och livskvalitetsinstrument är ett växande forskningsområde där det är individens upplevelse i samband med ett visst tillstånd man undersöker. Sådana instrument har många användningsområden dels i direkta vårdsammanhang, dels i olika forskningsprojekt. Att uppnå förbättring avseende funktion, estetik och livskvalitet för patienterna, samt att kunna påvisa detta är betydelsefulla mål inom tandvården. Avhandlingen, som är baserad på fem delstudier, syftar till att utveckla metoder för att mäta oralt relaterad livskvalitet, orofacial funktion och orofacial estetik. Delstudie I. Ett av de mest välstuderade oralt relaterade livskvalitetsinstrumenten är Oral Health Impact Profile (OHIP) som innehåller 49 frågor, i 7 undergrupper. Med vetenskaplig översättningsmetodik utvecklades en svensk version, OHIP-S och denna testades på 145 patienter i fem kliniskt skilda grupper. Data presenteras som stödjer god reliabilitet och validitet. Delstudie II. Käkfunktions-skalan (JFLS) utvecklades och 132 patienter från fem diagnostiska grupper deltog. En expertgrupp identifierade 52 frågor avseende begränsad käkfunktion och med Rasch-metodologi värderades och reducerades antalet frågor. Instrumentet som omfattar 20 frågor uppvisar goda psykometriska egenskaper. Även en kortare version JFLS-8 kan användas som en övergripande skala. Delstudie III. Beskriver hur Orofaciala Estetik-skalan (OAS) utvecklades. Efter att det teoretiska begreppet Orofacial estetik definierats, intervjuades protetikpatienter utifrån foton av sig själva, vilket genererade 28 preliminära frågor. Efter att en fokusgrupp reducerat antalet frågor till 8 genomfördes ett pilottest, och därefter utarbetades det slutgiltiga instrumentet bestående av 8 frågor rörande utseende: Ansikte, Profil, Mun, Tandrad, Tandform, Tandfärg, Tandkött och Övergripande intryck. Exploratorisk faktoranalys stödjer OAS unidimensionalitet och instrumentet är översatt till engelska. Delstudie IV. De psykometriska egenskaperna hos OAS utvärderades på 119 patienter från fyra grupper (estetiska problem, funktionella problem och två ålders- och könsmatchade kontrollgrupper). God reliabilitet och validitet kunde påvisas för OAS. Delstudie V. Normativa värden för OAS erhölls från en större postal nationell enkätundersökning (N=3000). Av de 1406 individer som svarade på enkäten hade 1159 besvarat samtliga frågor. Signifikanta skillnader fanns för ålder, kön, självrapporterad oral och generell hälsa för OAS. Andelen individer som rapporterade att de var ”mycket nöjda”(10 poäng) varierade mellan 17 % (”färgen på tänderna”) och 30 % (”ansiktets utseende” och ”profil”). De utvecklade instrumenten förefaller lämpade för fortsatt forskning och som kliniska mätvariabler i populationer med funktionella och estetiska behov, såsom protetikpatienter.
14.
  • Leijon, Marie (författare)
  • Att spåra tecken på lärande. Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Denna studie handlar om mediereception som pedagogisk form och meningsskapande över tid. Jag är intresserad av att förstå komplexitet i meningsskapande processer som utgår från medieproduktioner. Syftet med avhandlingen är att undersöka vad mötet mellan en grupp lärarstudenter och deras texter kan erbjuda för möjligheter och begränsningar för meningsskapande över tid i en lärarutbildningskontext. Följande frågor ställs: Hur designas mötet mellan deltagarna och texterna i en receptionsform? Hur agerar deltagarna utifrån de resurser som erbjuds dem i receptionerna? Vilka teckensystem och semiotiska resurser används och hur används de? Hur förändras meningsskapandet över tid? Den teoretiska utgångspunkten för studien är ett designteoretiskt perspektiv där en performativ sida av lärande lyfts fram. Ett designteoretiskt bidrar med fokus på inramade teckenskapande meningsskapande aktiviteter och betonar deltagarnas skapande och produktion. Det knyter an till digitala mediers erbjudanden för lärandesituationer – aktuellt i studien med tanke på receptionen av deltagarnas ljud- och filmtexter. För att förstå komplexiteten i en meningsskapande situation och för att följa meningsskapande över tid, berikas det designteoretiska perspektivet med sociokulturella perspektiv, Bakhtins fokus på dialog och Goffmans dramaturgiska perspektiv. Utifrån ambitionen att studera meningsskapande över tid valdes videoobservation som metod. Deltagarnas interaktion analyserades multimodalt. Genom att studera meningsskapande över tid kan flera tecken på lärande spåras. Avhandlingen visar hur meningsskapande över tid är en komplex process som designas multimodalt. Studien bidrar även till att synliggöra hur meningsskapande kan ske och hur pedagogiska former som receptionerna kan förstås som lärsekvenser i sig. Att det i en formell utbildningssituation pågår samtidiga parallella lärprocesser där endast ett fåtal uppmärksammas, är betydelsefull kunskap för både studenter och lärare, särskilt vid en lärarutbildning. Avhandlingens resultat visar även att receptionen som pedagogisk form är betydelsefull för den mening som skapas. Att se sig själv och sitt resultat med andras ögon, att inta ett aktivt responderande förhållningssätt och att möta olika rösters perspektiv bidrar till skapande av mening. Att skapa ett verk som möter en publik, att i detta möte ha en design att återgå till och att under mötet forma en ny text visar sig vara kraftfulla aspekter av meningsskapande. Studien bidrar även till kunskap om ett mindre utforskat område – medieproduktion och mediereception vid lärarutbildningar. Att arbeta med medieformer som ljud och rörlig bild innebär att deltagarna har flera olika typer av texter med skilda erbjudanden att tillgå som resurser i sitt meningsskapande arbete. Deltagarna omskapar tecken inom samma teckensystem men rör sig också mellan olika teckensystem. Denna rörelse bidrar till att utveckla det meningsskapande arbetet. Min studie visar dessutom att deltagarna utnyttjar de olika medieformerna och flerstämmigheten för att utveckla kunskap i sitt ämne. Att arbeta med medier i lärprocesser berikar alltså meningsskapandet. I studien bjuds även in till ett omskapat användande av det designteoretiska perspektivets modell över en formell lärprocess. Sammanfattningsvis – studien har synliggjort meningsskapande över tid där olika former av lärande spåras, pekat på behovet av en vidgad blick och ökat lyssnande till tecken på lärande, tydliggjort receptioners betydelse för meningsskapande, förstått receptionerna som en lärprocess i sig och så slutligen lyft fram medieformernas berikande för meningsskapande.
15.
  • Londos, Mikael (författare)
  • Spelet på fältet : : relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This study deals with physical education (PE) in secondary school. The purpose of the study is to analyze the relationship between PE in secondary schools and leisure time sports. Questions were directed towards discovering what PE teachers recognise as valuable in their teaching, and how physical education is related to factors that characterize the field of sports. The teaching practice of Physical Education and Health Course A is described. Statements from interviews of sixteen PE teachers regarding educational objectives, content, rating and implementation serve as the empirical basis of this study. A cultural-sociological approach, inspired by Bourdieu, was used to interpret the statements. The results showed that the teachers’ main objectives in teaching PE were to challenge the students physically and to allow them to experience the fun of physical activity. Ball sports, such as football and floor ball, are often used to meet these objectives. The fact that the "weaker" students—those who are dominated by more athletic students—find ball sports to be boring was taken for granted. These students thereby are subjected to symbolic violence. The grading system aggravates the situation, as physical prowess is taken into account. In addition, social skills in sports are included in the teacher's assessment. The study found that teachers used students that play ball sports for club teams to create interest in their classes. These dominant students gained influence in the PE class, and had a say in both the content of the class and in how activities were conducted. How PE is implemented using the logic of the field of sports is discussed. The conclusion addresses why the content of PE classes often fails to match up with the values of the school system, and why PE teaching is influenced by the field of sports, especially competitive sports. The findings of this study bring up many important issues with pedagogical implications for PE programs and their development. Will PE classes continue to be shaped by the logic of the field of sports, or can the content of the classes be modified to integrate into the schools' logic? By paying careful attention to how power and symbolic violence work, it is possible to make the sports-oriented doxa visible and thereby catalyze change.
16.
  • Lozic, Vanja (författare)
  • I historiekanons skugga : : historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Sverige har i olika sammanhang beskrivits som ett land som präglas av så kallade mångkulturella sociala relationer. I avhandlingen I historiekanons skugga: Historieämnet och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle analyseras implikationer av framväxten av det så kallade mångkulturella samhället på historieämnet. Avhandlingens övergripande syfte är att skildra relationen mellan ungdomars etniska identifikationer och synen på historieämnet och därigenom bidra till problematisering av historieämnet i ett så kallat mångkulturellt samhälle. Utan insikter om dessa spörsmål är det svårt att diskutera ämnets legitimitet i skolan liksom historiedidaktiska val i det så kallade 2000-talets mångkulturella samhälle. Studien bygger på intervjuer med gymnasieelever, gymnasielärare och historieläroboksförfattare samt en analys av samhällskunskaps- och historieläroböcker. Som ett led i analysen besvaras följande frågor: Hur beskriver elever, lärare och läroboksförfattare historieämnets syfte i skolan? Hur skildras emigrationen från Sverige under andra hälften av 1800-talet och första decennier av 1900-talet och efterkrigstidens immigration till Sverige i ett urval av samhällskunskaps- och historieläroböcker publicerade mellan 1962 och 2007? Vilka diskursiva skillnader mellan beskrivningar av dessa två migrationer går det att observera? Hur tolkar eleverna sina (etniska) identifikationer och hur påverkar dessa deras syn på historieämnet? Hur ser unga människor, lärare och läroboksförfattare på en eventuell implementering av vissa mångkulturalistiska undervisningsmodeller i svensk historieundervisning?
17.
  • Nilsson, Elisabet M (författare)
  • Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Over the last decade, a great variety of visionary ideas and beliefs have been brought forward, regarding the potentials of using computer games as a tool for learning and mediation in educational settings. This thesis aims at contributing to research in this field, by empirically exploring what happens when students play and reflect on their computer game play in science education. Three empirical studies and a research review have been conducted. The first study was part of a design-based research project on mobile learning, and involved 17 students (aged 15−16) playing the mobile educational game Agent O. The two following studies involved 72 students (aged 13−15) playing the COTS game SimCity 4, in connection with the annual Swedish school competition Future City. Research questions aimed at clarifying, in a science learning context, what aspects of scientific practice are: (1) mediated through computer game play; (2) used and referred to by students, when reflecting upon their actions during computer game play. This work is not about science education. Instead, it studies actions mediated by computer games, and possible implications for science education. The focus is on mediated actions that occur during computer game play and their potential relevance to school science learning. Two tendencies are important as a background to the thesis. Firstly, the rapidly increased use of digital media among young people. Secondly, the challenge digital media pose for education, generally, and in this case science education, more particularly. The results suggest a number of ways in which computer game play can play a role in science education. Findings show that computer games may provide platforms for engagement in scientific practice, support authentic experiences, and constructively constrain students’ actions, by confronting them with simulated complexities. Computer game play is an activity of great variation, that can take many directions, and outcomes may therefore correspond to teachers’ expectations in some cases, while leading to quite different outcomes in others. It is noteworthy that during game play the students in these studies were primarily playing a game, not simulating a “real” world situation. They did not relate to occurrences outside the game world, unless they were specifically instructed to do so. Conclusions further indicate that instruction is a crucial factor, to benefit from potentials of computer game play in educational settings.
18.
  • Nilsson, Håkan (författare)
  • Resilient Appliance Therapy of Temporomandibular Disorders. Subdiagnoses, Sense of Coherence and Treatment Outcome
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Temporomandibulär dysfunktion (TMD) med käk- och/eller ansiktssmärta, med eller utan nedsatt käkfunktion, är vanligt förekommande tillstånd i befolkningen. Tandpressning och gnissling, som kan vara utlösta på grund av hög psykosocial stress, utgör tillsammans eller parallellt med bland annat käktrauma, orsaksfaktorer som kan ge upphov till TMD-symtom som smärta. Hos allmäntandläkaren är det vanligt att undersökningsfynd och symptom på TMD-besvär föranleder behandling med bettskena. Denna används då för att reducera sammanbitningskrafter och TMD-smärta, samt för att förbättra patientens käkfunktion. Bettskenebehandling pågår ofta parallellt med andra bettfysiologiska behandlingsinsatser för att uppnå bästa smärtlindrande resultat. Innan behandlingen påbörjas utförs en noggrann anamnesupptagning och klinisk undersökning för att komma fram till en behandlingsgrundande diagnos. Ibland bör den diagnostiska processen inbegripa någon typ av radiologisk undersökning. Det övergripande målet med detta avhandlingsarbete var att studera en grupp patienter med TMD-smärta och jämföra deras käkledsfynd på magnetresonanstomografi (MRT) med diagnosen baserad på den kliniska undersökningen och studera behandlingsutfallet av bettskenebehandling med mjuk bettskena (resiliensskena), i ett korttids- och ett långtidsperspektiv. Ytterligare ett mål var att studera “känsla av sammanhang” som påverkansfaktor på behandlingsutfallet. I artikel I var målet att jämföra MRT-fynd på käklederna, hos patienter med TMD smärta, med de kliniska diagnoserna myofascial smärta och myofascial smärta i kombination med artralgi eller osteoartrit enligt diagnossystemet RDC/TMD, speciellt framtaget för diagnostik i forskningssammanhang. De vanligaste fynden på MRT-bilderna var diskdisplaceringar med eller utan återgång och strukturella benförändringar. Dessa fynd förekom i båda diagnosgrupperna, men diskdisplacering iakttogs oftare hos patienterna med myofascial smärta i kombination med artralgi eller osteoartrit. Att dela in de kliniska diagnoserna i grupperna myofascial smärta och myofascial smärta i kombination med artralgi eller osteoartrit, kunde inte bekräftas med MRT-fynden i denna studie. I artikel II utvärderades korttidseffekten av behandling med resiliensskena jämfört med en kontrollskena. 80 patienter med TMDsmärta rekryterades och randomiserades till behandlingsgrupperna. Efter 6- och 10 veckors behandling utvärderades behandlingseffekten. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan resiliensskenan och kontrollskenan när det gällde att reducera TMDsmärtan hos patienterna i ett korttidsperspektiv. I artikel III studerades faktorer av betydelse för behandlingsutfallet, dessutom studerades förhållandet mellan TMD smärtpatienternas “känsla av sammanhang” och depressionsgrad, somatiseringsgrad och generella hälsa. Resultatet talar för att inga av de studerade bakgrundsfaktorerna hade betydelse för behandlingseffekten av resiliensskenan i ett korttidsperspektiv. Ingen relation mellan ”känsla av sammanhang” och depressionsgrad, somatiseringsgrad eller generell hälsa, kunde konstateras. I artikel IV studerades långtidseffekten av resiliensskenan jämfört med kontrollskenan hos patienter med TMD-smärta. Slitaget av skenorna efter användning studerades också i denna artikel. Precis som i korttidsuppföljningen fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader i smärtlindrande behandlingseffekt mellan resiliensskenan och kontrollskenan, i ett långtidsperspektiv.
19.
  • Nilsson, Jerry (författare)
  • Conceptions of Crisis Management Capabilities – Municipal Officials’ Perspectives
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I det svenska krishanteringssystemet har kommunerna ett stort ansvar. En del av ansvaret handlar om att förbereda sig för kriser. Lagstiftningen kräver bland annat att kommunerna genomför risk- och sårbarhetsanalyser och upprättar planer för hur de skall hantera extraordinära händelser. I detta krisberedskapsarbete involveras främst tjänstemän och politiker. Deras föreställningar om sina organisationer och deras krishanteringsförmåga påverkar såväl analyser som de ställningstaganden som görs inom beredskapsplaneringen. Därför är det viktigt att studera dessa föreställningar mer specifikt. Avhandlingens syfte är att öka förståelsen för de föreställningar som tjänstemän och politiker, som involveras i beredskapsplaneringen, uttrycker om sina organisationers krishanteringsförmåga. Framför allt fokuseras kommunala tjänstemän och deras uppfattningar i sårbarhetsanalyser. Den övergripande frågan som ställs i avhandlingen är: vad karakteriserar tjänstemäns och politikers uttryckta föreställningar om sina organisationers krishanteringsförmågor? Tre teman behandlas: Sårbarhet, beroenden och lärande. För varje tema ställs två specifika forskningsfrågor. Temat sårbarhet behandlar först frågan vad tjänstemän i olika organisationer anser vara skyddsvärt. I avhandlingen anses det vara grunden i en sårbarhetsanalys att ha klarlagt vad som är skyddsvärt. Därefter analyseras vilka svagheter tjänstemän och i en del fall politiker anser att deras organisationers krishanteringsförmåga har. Temat beroenden studerar möjligheten, utifrån information som ges vid sårbarhetsanalyser av framför allt tjänstemän, att identifiera i vilken grad deltagande aktörer är beroende av aktörer som inte representerats vid analysen. I samband härmed studeras i vad mån det är möjligt att identifiera aktörer som är särskilt viktiga i hanterandet av det scenario som analyseras. Slutligen behandlas frågan om tjänstemän som representerar olika aktörer i beredskapsarbetet är överens om de beroendeförhållanden som råder mellan de aktörer de representerar. Temat lärande tar upp frågan vad olika tjänstemän som deltar i en sårbarhetsanalys lär sig om sin organisations krishanteringsförmåga och hur den kan utvecklas. Därefter studeras fall där en uppenbar tröghet kan skönjas vad gäller spridandet av kunskap och förståelse till övriga delar av den kommunala organisationen. Frågan som ställs är, i de fall där problem med kunskapsspridning från den kommunala beredskapsgruppen kan skönjas, vad som karakteriserar de tjänstemän som valts ut för att ingå i dessa beredskapsgrupper. Agerar de på ett sätt som ligger i linje med de teorier som finns kring lärandeprocesser i organisationer? För att besvara forskningsfrågorna studerades framför allt föreställningar som uttrycktes av tjänstemän, och i några fall politiker, i eller i samband med, sårbarhetsanalyser. Metoder som användes för att samla in information var enkäter, intervjuer, seminarier och ”tabletop-övningar”. Informationen analyserades genom att systematisera och kategorisera den, samt att försöka se mönster i vad de tillfrågade uttryckte gällande sina organisationers krishanteringsförmågor och deras utvecklingsmöjligheter. Resultatet visar att: 1) Tjänstemän i olika organisationer tar upp olika saker när de identifierar vad som är skyddsvärt. Samtidigt fokuserar de och utvecklar vissa aspekter mer än andra såsom infrastrukturer och fastigheter liksom processer och funktioner; 2) De problem som tjänstemän och politiker identifierar i sina organisationers krishanteringsförmågor kan oftare relateras till vissa delar av organisationen och vissa processer än andra, t ex organisationens strukturer och operativa processer; 3) Tjänstemäns (och i något enstaka fall politikers) kvantitativa bedömningar gjorda vid en tabletop övning gällande vilka aktörer den egna organisationen är beroende av vid en kris kan användas för att identifiera i vilken grad deltagande aktörer är beroende av aktörer som inte representerats vid övningen. Bedömningarna kan också användas för att identifiera aktörer som bedöms vara särskilt viktiga i hanterandet av scenariot. En klassificering kan göras av aktörer och kategorier av aktörer (som t ex informationsaktör, kommunal ledningsaktör) i olika typer såsom Nyckelaktörer, Specialister, Stödjande aktörer och Bakgrundsaktörer; 4) Det finns stora mått av oenighet mellan tjänstemän i deras syn på hur beroende de aktörer de representerar är av varandra. Bara i vart tredje fall där två tjänstemän bedömer sina aktörers respektive beroenden är de helt överensstämmande och i vart sjätte fall kan en stor eller mycket stor diskrepans identifieras; 5) Tjänstemän som deltar i tabletop-övningar lär sig aspekter av krishantering som relaterar såväl till dem själva som individer som till organisationen i stort. Varje individ lär sig emellertid olika brett och olika djupt; 6) I de fall där det finns en uppenbar tröghet i kunskapsöverföringen i en kommun, är det tydligt att individerna som valts ut för att ingå i den kommunala beredskapsgruppen inte tar på sig rollen att sprida kunskaperna vidare i sina egna organisationer.
20.
  • Olsson-Jers, Cecilia (författare)
  • Klassrummet som muntlig arena : : att bygga och etablera ethos
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Ett grundantagande för avhandlingen Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos är att en människa som med trovärdighet vill kunna verka som en demokratisk medborgare i olika kommunikationssituationer måste besitta kommunikativ kompetens. Följaktligen hänger demokrati och kommunikativ kompetens tätt samman. En viktig trovärdighetsfaktor i sammanhanget är ethos. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur gymnasieungdomar bygger och etablerar ethos och hur de utvecklar sin kommunikativa kompetens. Den svenska gymnasieskolan är en (oftast) treårig utbildning och den mest intressanta fasen då elever bygger och etablerar ethos är i första årskursen, eftersom de då möts i en ny klass och därmed i en ny gruppkonstellation. Undersökningen är därför genomförd under elevernas första år i gymnasieskolan och det är en klass med 29 elever som är i fokus. Insamlingsmetoden är deltagande observation och kvalitativa intervjuer. Materialet består av fältanteckningar, video- och diktafoninspelningar samt skriftligt material som eleverna lämnat till läraren vid olika tillfällen. Det empiriska materialet analyseras i fyra kapitel: Muntlig framställning, Undervisning, Respons och responssituationen samt Övning och prov. Det är i första hand elevernas möjligheter att bygga och etablera ethos vid redovisningsformen muntlig framställning som har undersökts. Resultatet visar att byggandet och etablerandet av ethos ska ses som olika processer i klassrummet. Byggandet av ethos sker i den process som föregår ett framträdande och etablerandet sker i själva framträdandet inför klassen. Resultatet visar även att respons i olika former har stor betydelse för hur eleven bygger och etablerar ethos och att det är viktigt att läraren har tillgång till ett metaspråk om muntlig framställning för att kunna ge konstruktiv respons. Resultatet pekar dessutom på att iscensättning av övnings- och provsituationer, där muntlig framställning är uttrycksformen, påverkar elevers byggande och etablerande av ethos på olika sätt. I övningarna ses ethos som föränderligt, medan provet utlöser ett skolethos som kan beskrivas som stelt. Orsaken ligger främst i att eleverna i övningarna får prova på olika sätt att uttrycka ethos, medan eleven i provet förväntas uttrycka ett personligt ethos. Det är ovanligt att få öva på ett personligt ethos och resultatet i provsituationen blir ett skolethos som upplevs främmande för både talare och lyssnare i klassrummet. Slutligen kan det konstateras att det är i en undervisning där talare, lyssnare och innehåll får samma utrymme som det finns större möjligheter för elever att bygga och etablera trovärdiga ethos som ökar deras kommunikativa kompetens.
21.
  • Persson, Per-Eskil (författare)
  • Räkna med bokstäver! En longitudinell studie av vägar till en förbättrad algebraundervisning på gymnasienivå.
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Huvudsyftet med studien är att skapa insikter om algebrakunskaper och villkor för algebralärande hos gymnasieelever. Ett andra syfte är att med utgångspunkt i resultaten föreslå vägar till en förbättrad algebraundervisning inom det svenska skolsystemet. Studien bygger på ett längre forsknings- och utvecklingsprojekt, som kan indelas i fyra faser. I den empiriska grundstudien följdes två årskullar elever under sin studietid på en gymnasieskola i Sydsverige, och några huvudfaktorer för framgång i algebrastudierna identifierades. Denna delstudie har närmare presenterats i min licentiatuppsats. De tre följande faserna är beskrivna i de tre artiklar, som denna avhandling vilar på. I den andra delstudien reflekterar jag över vad min utveckling från att bara vara lärare till att även bli forskare betytt för min förståelse för vad som händer i klassrummet och på vilka sätt detta förändrat mitt sätt att undervisa. I den tredje fördjupas analysen av elevernas svar på frågan om hur ett centralt funktionssamband kan förklaras. Den fjärde delstudien är en litteraturöversikt över nyare forskning kring räknares och andra teknologiska verktygs inverkan på algebrakunskaper och –lärande. Samtliga delstudier sätts in i ett övergripande sammanhang som utgår från den didaktiska triangeln med huvuddelarna: den lärande/eleven, läraren/undervisningen och det lärda/resultatet av undervisningen. Som bakgrund för studien används ett teoretiskt ramverk bestående av fem huvudkomponenter: matematik och matematikfilosofi, teorier om kunskap och lärande, symbolernas betydelse, representationsformer och verktyg för lärande. En utförlig översikt över tidigare forskning inom området algebraundervisning ges, med ett multidimensionellt perspektiv och med speciellt fokus på delområden av betydelse för studien. En rad resultat från de olika delstudierna presenteras och sammanställs, utgående från såväl det teoretiska ramverket som den didaktiska triangeln. Dessa resultat bildar sedan utgångspunkt för viktiga implikationer för undervisningspraktiken i matematik inom områdena: kunskap och kunskapsutveckling, symboler och representationsformer, algebra som en röd tråd i matematikundervisningen, teknologi i matematikundervisningen och de affektiva faktorernas betydelse. Dessutom ges förslag till lärare om olika metoder och tillvägagångssätt för lokala utvecklingsarbeten på skolorna, samt förslag till vidare forskning.
22.
  • Sampogna, Francesca (författare)
  • Quality of life and severity assessment by provider and patient in oral and skin conditions
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • A good communication between patient and provider has the aim to understand the patient’s problems, to establish and maintain a caring relation, and to inform about disease. The quality of communication may have an influence on different important aspects, such as satisfaction and adherence to treatment. In this thesis, the overairching aim was to evaluate the effects of the communication between patient and provider, by comparing their evaluation of either the health-related quality of life of patients, or the severity of the disease. It was chosen to focus on oral and dermatological conditions, since skin and teeth are some of the most important components of the appearance of a person, and conditions which affect them can have deep psychosocial implications on patients’ life. Paper I concerns skin conditions. Dermatologists’ opinions on skin health-related quality of life and psychological problems in patients were compared to the patients’ reports. Papers II and III concern oral conditions. The evaluation of oral health-related quality of life problems in patients by the caregivers was compared to the evaluation given by patients. In Paper IV, about oral mucosal conditions, the comparison was made between the evaluation of the severity of the disease by patients and providers. Paper I: as regards quality of life, physicians tended to overestimate impairment in several conditions, particularly in alopecia. In many diagnostic categories, an underestimation of the frequency of depression and anxiety by dermatologists was observed. Paper II and III: the correlation between patients’ and caregivers’ evaluation of oral health-related quality of life was low. In general, caregivers tended to overestimate the quality of life impairment of their patients, particularly for women, for elderly people, and for patients with a low number of teeth. The difference between patient and caregiver evaluation did not depend on the professional status of the caregiver (dentist or hygienist), nor on the clinics. Paper IV: in oral mucosal conditions, the agreement between patients’ and providers’ evaluation of severity was very low. Physicians tended to underestimate severity more in older than in younger patients, and in patients with a higher quality of life impairment compared to the others. The underestimation by the physician was also positively associated to psychological problems and the presence of alexithymia. This thesis showed a low agreement between patient and provider in the evaluation of quality of life and psychological problems of patients, and of the disease severity, both in dental and dermatological conditions. The discrepancies were both in the direction of an underestimation and an overestimation by the caregiver.
23.
  • Sinkiewicz, Gabriela (författare)
  • Lactobacillus reuteri in health and disease
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • People have exploited fermentation by lactobacilli for centuries as a means of preparing and preserving foods. Several different bacterial species are today used as probiotic bacteria in different products both for human and animal applications. By definition probiotic bacteria are “live microorganisms which when administered in adequate amounts confer a health benefit on the host”. The most commonly used bacteria for the probiotic concept are found within the lactic acid bacteria (LAB) group. One of several genera included in the LAB group is Lactobacillus. One species of Lactobacillus, Lactobacillus reuteri has been studied extensively and certain strains have been shown to be probiotic i.e. health promoting with diverse beneficial effects, and thus it was interesting to further investigate the properties of these bacteria. To put this thesis work into context, the field of probiotic research is described and examples of proven probiotic effects are discussed. The overall aim was to investigate L. reuteri and its microbial action in the microbiota of humans and its relationship to health and disease. L. reuteri was shown to be a natural component of human milk. It was found in approximately one in seven nursing mothers living in geographically widely separated countries. Breast milk may be considered as a natural synbiotic and evidence from these results suggest that L. reuteri is one of the beneficial components in this regard. L. reuteri was also proven to be effective in reducing both gingivitis and dental plaque in patients with moderate to severe gingivitis, suggesting an improvement in periodontal health. Bacterial antagonism through the probiotic administration in the oral cavity might have contributed to the observed alleviation of symptoms and clinical manifestations of periodontal disease. It was shown that L. reuteri supplementation of pregnant mothers and their offspring during the first year of life resulted in detection of L. reuteri in breast milk and infant stool. Administration of L. reuteri resulted in the presence of L. reuteri in saliva, but no significant effect on supra- or subgingival microbiota was observed. The significant increase in plaque index in the control group with no significant change in the test group may however indicate a probiotic effect of L. reuteri in this study population of healthy individuals.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-23 av 23
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy