| 1. |
- Adbo, Karina
(författare)
-
Relationships between models used for teaching chemistry and those expressed by students
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is focused upon chemistry as a school subject and students' interpretations and use of formally introduced teaching models. To explore students' developing repertoire of chemical models, a longitudinal interview study was undertaken spanning the first year of upper secondary school chemistry. Matter in its different states was selected as the target framework for this study. The results presented are derived from both generalisations of groups of students as well as a case study describing an individual learner's interpretation of formal content. The results obtained demonstrated that the formal teaching models provided to the students included in this study were not sufficient to afford them a coherent framework of matter in its different states or for chemical bonding. Instead, students' expressed models of matter and phase change were to a high degree dependent on electron movement (Paper I), anthropomorphism (Paper II) and, for one student, a mechanistic approach based on small particles and gravitation (Paper III). The results from this study place focus on the importance of learners' prior learning (previous experiences) and the need to develop a coherent framework of formal teaching models for the nature of matter and phase change.
|
|
| 2. |
- Granklint Enochson, Pernilla, 1965-
(författare)
-
Om organsystemens organisation och funktion : analys av elevsvar från Sverige och Sydafrika
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna avhandling är att studera svenska och sydafrikanska elevers föreställningar om kroppens byggnad och funktion, samt hur dessa föreställningar påverkar närliggande frågeställningar. Datainsamling har skett genom att flera olika typer av enkäter samt intervjuer använts. Samtliga elever som deltog gick i årskurs nio. Det var 88 elever i den svenska och 166 i den Sydafrikanska datainsamlingen.Resultaten visar att elever har en god förmåga att beskriva matspjälkningssystemet då de beskriver en smörgås väg genom kroppen, och de visar även god förmåga att koppla samman blodsystemet till matspjälkningsorganen för detta scenario. Däremot har eleverna svårigheter att överföra denna kunskap till ett nytt sammanhang då de skulle beskriva en värktabletts väg genom kroppen. Eleverna hade inte fått undervisning om värktablettens väg genom kroppen, så detta var ett nytt sammanhang för dem. Det visade sig vara än svårare för eleverna att koppla samman ytterligare ett organsystem, det vill säga urinorganen, när de skulle beskriva vattnets väg genom kroppen. Trots att urinorganen finns beskrivna i läroboken och eleverna hade fått undervisning om dessa. Det fanns också elever som visade icke vetenskapligt vedertagna modeller och beskrev vattnets väg genom kroppen genom att rita ett rör direkt från halsen till njuren. Dessa elever kunde inte beskriva njuren främsta funktion som är att rena blodet. En liknande studie genomfördes i fem Sydafrikanska skolor och det visade sig att den i Sverige, och i andra europeiska studier, vanliga icke vetenskapliga förklaringen med en direktkoppling mellan matspjälkningsorganen och njurarna var mycket ovanlig bland dessa elever. Nästan hälften av de sydafrikanska eleverna visade istället en föreställning om att vattnet passerar lungorna på sin väg till magsäcken. Det fanns även mindre mängd elever som även ansåg att maten skulle passera lungorna innan magsäcken. När det gäller vattenfrågan har en djupare analys gjorts på 5 av de svenska elevernas enkät- och intervjusvar. Det visade sig att elevernas föreställningar antingen var desamma eller förändrades till en mindre sofistikerad förklaringsmodell mellan enkät och intervjusvar då det gällde vattnets väg genom kroppen, detta skiljer sig från frågeställningen med smörgåsen där intervjun visade på liknande eller bättre resultat.
|
|
| 3. |
- Jingryd, Ola
(författare)
-
Impartial legal counsel in real estate conveyances : the Swedish broker and the latin notary
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fastighetsöverlåtelser sker på olika sätt och med inblandning av olika aktörer i Europas länder. Behandlingen av fastighetsöverlåtelser i EU:s medlemsstaters rättsordningar kan grovt delas in i fyra kategorier, som har nära samband med de klassiska rättsliga ”familjerna": 1) Den latinsk-tyska notariemodellen, där notarius publicus spelar en central roll, 2) den delvis avreglerade holländska notariemodellen, 3) solicitormodellen, som förekommer på de brittiska öarna och där överlåtelser av hävd genomförs av advokater samt 4) den nordiska modellen med ett reglerat fastighetsmäklaryrke. De jämförande studier som har genomförts med avseende på dessa modeller har främst fokuserat på de ekonomiska effekterna, särskilt med avseende på sambandet mellan reglering och transaktionskostnader, med stort fokus på den latinsk-tyska notariens roll. Även om dessa studier odiskutabelt är av stort värde, är de ofullständiga i så måtto att de inte tar hänsyn till de rättsliga och institutionella ramarna för respektive modell. Inte heller beaktas de funktioner som respektive modells nyckelaktörer fyller. En av dessa funktioner är juridisk rådgivning, vilket kan omfatta allt från enkla upplysningar till normativa råd om hur kunden lämpligen bör agera. Föreliggande avhandling undersöker, jämför och analyserar vilken juridisk rådgivning köpare och säljare av fastigheter kan räkna med att få – utan att anlita juridiskt ombud – enligt den latinska-tyska modellen respektive den svenska modellen. Mer specifikt jämförs den svenska fastighetsmäklaren och den latinska notarien med avseende på den roll respektive profession spelar i fastighetsöverlåtelser samt deras skyldighet att ge råd och vägledning till parterna. Studien genomförs i två steg: först en allmän översikt över respektive professions skyldigheter och ställning gentemot parterna, följt av en mer detaljerad redogörelse för deras rådgivningsplikt. I den första delen studeras Sverige och nio notarieländer: Argentina, Belgien, Brasilien, Frankrike, Tyskland, Mexiko, Portugal Puerto Rico, och Spanien. I den andra delen studeras Sverige och Frankrike på ett mer djuplodande sätt. De två professionerna har framför allt två gemensamma huvuddrag: en skyldighet att vara opartisk och en rådgivningsplikt. Den svenska fastighetsmäklarens och den franska notariens respektive rådgivningsplikt är förbluffande lika och består i: 1) att genomföra kontroller för att fastställa vissa fakta, främst rörande säljarens förfoganderätt och rättsliga belastningar i köpeobjektet, 2) att lämna relevant information, 3) att ge adekvat rådgivning, och 4) att upprätta nödvändiga handlingar på ett sätt som är anpassat till den enskilda transaktionen. Skyldigheten att vara opartisk och rådgivningsplikten utgör tillsammans en specifik funktion i fastighetsöverlåtelser, som i Sverige utövas av fastighetsmäklaren och i Frankrike och övriga notarieländer av notarien: opartisk rådgivning. Önskvärdheten och ändamålsenligheten i de olika modellerna kan bedömas och diskuteras ur flera perspektiv, inte minst ett ekonomiskt perspektiv. Generellt uttryckt kan en modell sägas vara önskvärd om den producerade nyttan överstiger kostnaderna. Frågan är hur man på ett adekvat sätt mäter nytta och kostnader. Genom att begränsa rättsekonomiska studier till sådana faktorer som lätt kan mätas, främst pekuniära kostnader, riskerar man att få en ofullständig bild eftersom det kan finnas nytta och kostnader som man inte lyckats mäta och därmed inte tagit hänsyn till. Exempelvis är frågan om i vilken utsträckning staten bör ingripa på marknaden inte bara en ekonomisk fråga, utan även en ideologisk fråga. Hur mäter man sådan nytta och sådana kostnader? Ett alternativt sätt att utvärdera de olika modellerna är att studera deras institutionella robusthet, det vill säga deras förmåga att ge de önskade resultaten. Till exempel kan skadliga incitament för nyckelaktörer såsom mäklare och notarier ha en ogynnsam effekt på utförandet av deras tilldelade uppgifter. Framtida forskning bör fokusera på dessa frågor.
|
|
