| 1. |
- Danielsson Malmros, Ingmarie
(författare)
-
Det var en gång ett land... : Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The first purpose of this dissertation is to encircle meaning conveying narrations about Sweden and “Swedishness” in history textbooks, published between 1931 and 2009. The second aim is to show which of these narratives, or parts of them, that are expressed by a selection of contemporary students. Another ambition has been to show how textbook narratives have been transferred or transformed over time and what factors may have influenced these changes. An overall goal of the thesis has been to emphasize the existential dimensions of the subject of history. It is through narrations that individual and collective identities are constructed. The dissertation has a hermeneutical perspective, and derives inspiration from the methods of narrative theory and conceptual history, primarily from the thoughts of Paul Ricoeur, Hayden White, Jörn Rüsen, Reinhart Koselleck and Quentin Skinner. Five meta-narratives about “Swedishness” are identified in the material: the narrative of neutrality, the narrative of the prosperity or welfare country, the narrative of the role model country of democracy, the narrative of the stranger and the narrative of the world’s most gender equal country. Certain narrations seem to have had a stronger position than others in the macro-rhetoric and the culture of history, with the result that the other narratives will be adapted to the dominant narrative moral. The various narratives have therefore interacted more during certain periods than others, which would have meant a greater potential to affect the narrative identity. When trying to find any comprehensive explanations for the changes one can look for answers in the authors’ intentions and personal experiences, events contemporary with the authors and the historical cultural context in which the narratives are rooted. In general the historical cultural context has had the greatest influence over the narratives’ design. All of the textbook narratives are represented in the student texts, but they are often constructed across different time spans and have a slightly different moral. The moral of the narratives, both of the textbooks’ and the students’, is often that the Swedes are morally superior.
|
|
| 2. |
- Granklint Enochson, Pernilla, 1965-
(författare)
-
Om organsystemens organisation och funktion : analys av elevsvar från Sverige och Sydafrika
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna avhandling är att studera svenska och sydafrikanska elevers föreställningar om kroppens byggnad och funktion, samt hur dessa föreställningar påverkar närliggande frågeställningar. Datainsamling har skett genom att flera olika typer av enkäter samt intervjuer använts. Samtliga elever som deltog gick i årskurs nio. Det var 88 elever i den svenska och 166 i den Sydafrikanska datainsamlingen.Resultaten visar att elever har en god förmåga att beskriva matspjälkningssystemet då de beskriver en smörgås väg genom kroppen, och de visar även god förmåga att koppla samman blodsystemet till matspjälkningsorganen för detta scenario. Däremot har eleverna svårigheter att överföra denna kunskap till ett nytt sammanhang då de skulle beskriva en värktabletts väg genom kroppen. Eleverna hade inte fått undervisning om värktablettens väg genom kroppen, så detta var ett nytt sammanhang för dem. Det visade sig vara än svårare för eleverna att koppla samman ytterligare ett organsystem, det vill säga urinorganen, när de skulle beskriva vattnets väg genom kroppen. Trots att urinorganen finns beskrivna i läroboken och eleverna hade fått undervisning om dessa. Det fanns också elever som visade icke vetenskapligt vedertagna modeller och beskrev vattnets väg genom kroppen genom att rita ett rör direkt från halsen till njuren. Dessa elever kunde inte beskriva njuren främsta funktion som är att rena blodet. En liknande studie genomfördes i fem Sydafrikanska skolor och det visade sig att den i Sverige, och i andra europeiska studier, vanliga icke vetenskapliga förklaringen med en direktkoppling mellan matspjälkningsorganen och njurarna var mycket ovanlig bland dessa elever. Nästan hälften av de sydafrikanska eleverna visade istället en föreställning om att vattnet passerar lungorna på sin väg till magsäcken. Det fanns även mindre mängd elever som även ansåg att maten skulle passera lungorna innan magsäcken. När det gäller vattenfrågan har en djupare analys gjorts på 5 av de svenska elevernas enkät- och intervjusvar. Det visade sig att elevernas föreställningar antingen var desamma eller förändrades till en mindre sofistikerad förklaringsmodell mellan enkät och intervjusvar då det gällde vattnets väg genom kroppen, detta skiljer sig från frågeställningen med smörgåsen där intervjun visade på liknande eller bättre resultat.
|
|
| 3. |
- Östlund, Daniel
(författare)
-
Deltagandets kontextuella villkor : fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Träningsskolan är en inriktning inom grundsärskolan där eleverna utbildas utifrån ämnesområden som estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, verklighetsuppfattning och vardagsaktiviteter. Träningsskolan har en relativt kort historia och inrättades i slutet av 1960-talet. Avhandlingens intresse är riktat mot de vardagliga händelser och de interaktionella sammanhang som träningsskolans elever och professionella team ingår i och hur de gemensamt konstruerar de kontextuella villkoren för deltagande i den pedagogiska praktiken. Studien har genomförts som en klassrumsstudie, med etnografiska förtecken, i fem träningsskoleklasser och datainsamlingen gjordes huvudsakligen med stöd av videoobservationer. Det analytiska intresset i studien riktas mot de många aktiviteter som pågår i de främre regionerna i träningsskolans klassrum med ett särskilt fokus på hur aktörerna gemensamt konstruerar sitt deltagande i den pedagogiska praktiken. Den pedagogiska praktiken i klasserna kännetecknades av att det fanns rutiner och sociala regler som definierade villkoren för de olika aktörernas deltagande. Genom de rutiner och ramar som fanns inrymda i den pedagogiska praktiken, fanns det förväntningar om hur eleverna och teammedlemmarna skulle förhålla sig till varandra för att interaktionen skulle fungera i enlighet med de antaganden om deltagande som fanns knutet till olika aktiviteter.
|
|
