| 1. |
- Glaser, Joakim
(författare)
-
Från Mielke till Merkel. Kontinuitet, brott och förändring i supporterkultur i östra Tyskland
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka det dialektiska förhållandet mellan å ena sidan identitetsskapande processer kring fotbollsklubbar och å andra sidan samhällsförändringar. Ytterst handlar det sålunda om hur fotbollssupportrars identitetsformeringar påverkats av och påverkat historiska, politiska och sociala förändringar i östra Tyskland mellan 1965 och 2015. Avhandlingen bygger på två fundament. Det första är den historiska och sociala kontext som supporterkulturen är en del av. Det handlar om DDR och den så kallade återföreningen av Tyskland och dess historiska och sociala konsekvenser, och, vilket är nog så viktig, min egen förförståelse för och kunskap om dessa företeelser. Det andra fundamentet, vilket kanske är det viktigaste, är de intervjuade östtyska fotbollssupportrarna och deras narrativ om fotbollens roll i detta sammanhang. Avhandlingen är baserad på intervjuer och deltagande observationer genomförda med supportrar till BFC Dynamo, FC Erzgebirge Aue, 1. FC Magdeburg och 1. FC Union Berlin. I avhandlingen utgår jag från tre narrativa nivåer. För det första en narrativ nivå som utgår från de intervjuades personliga erfarenheter och berättelser. För det andra en narrativ nivå som framför allt kopplas till klubbarna, men också till region eller stad och andra fenomen som förknippas med klubben, och därigenom skapar en gemensam identifikation. Slutligen en tredje narrativ nivå som utgår från det hegemoniska, och där dominerande diskurser, makt, ekonomiska och sociala strukturer och förhållanden mellan östra och västra Tyskland är viktiga. Det är framför allt på denna tredje nivå som begreppet diskurs används och knyts till det hegemoniska. Genom att studera hur dessa tre nivåer förhåller sig till varandra i de olika berättelserna synliggörs växelverkan mellan identitetsskapande och olika narrativ. Studien visar att supporterkulturen i DDR kännetecknades av en viss frihet som till en början både uppmuntrades och accepterades av statsmakten i DDR. Med tiden kom emellertid supporterkulturen att uppfattas som ett tilltagande problem. Det är en förklaring till att fotbollen och supporterkulturen i DDR av vissa forskare har tolkats som fora för politiska protester vilka banade väg för DDR:s kollaps och den tyska återföreningen. De intervjuade supportrarnas narrativ bekräftar också att åskådare vid tillfällen artikulerade ett missnöje med situationen i DDR, men att fotbollen och supporterkulturen inte spelade samma politiska roll som den evangeliska kyrkan eller Neues Forum. I avhandlingen visar jag vidare att de intervjuades narrativ ger vid handen att fotbollen och supporterkulturen förlorade i betydelse under die Wende. Nya strukturer och hegemoniska diskurser utmanade etablerade sociala och kulturella praktiker i östra Tyskland. Sammanslagningen av de två tyska fotbollsförbunden resulterade i en underordnad position för de före detta DDR-klubbarna och deras supportrar. En konsekvens av detta var att nation och makt kom att bli viktiga inslag i identitetsskapandet kring fotbollsklubbarna och supporterkulturen efter den tyska återföreningen. Jag åskådliggör i avhandlingen också hur identifikationen med östra Tyskland till viss del har vuxit sig starkare än vad som var fallet under DDR-tiden. Det ojämlika maktförhållandet inom fotbollen mellan östra och västra Tyskland och reaktioner på västtyska fördomar om östtyska fotbollssupportrar är några exempel på situationer som har konstruerat östtyska identiteter efter 1990. Även om supportrarnas narrativ ger uttryck för olika situerade östtyska identiteter är attityderna till den tyska återföreningen överlag positiva. Supporterkulturen i östra Tyskland är ett ovanligt kulturellt fenomen som konstruerar sammanhängande narrativ, vilka binder samman DDR med Förbundsrepubliken. Genom att studera hur dessa narrativ konstrueras har jag undvikit att tolka DDR som en anomali i den tyska historien. På detta sätt bidrar avhandlingen med ny kunskap om och ny förståelse både för supporterkulturen i östra Tyskland och för den tyska återföreningen.
|
|
| 2. |
- Harvard Maare, Åsa
(författare)
-
Designing for Peer Learning : Mathematics, Games and Peer Groups in Leisure-time Centers
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Constrained by national tests and the mathematics curriculum, teachers have problems finding time for exploratory and hands-on mathematical activities, especially so in classes with a reduced pace of progression, for example because of a large proportion of second-language learners. Could the leisure-time center, where time is not earmarked, provide such opportunities? The conclusion of this thesis is that this can be done, on the condition that designed activities build on the central premise of the leisure-time center: children have the right to choose which activities to engage with. The thesis is interdisciplinary, combining design research, situated cognition/embodied interaction, and pedagogy. The empirical material comes from a design project conducted in collaboration with the Rook, a multicultural school with an integrated leisure-time center. The participating children were 7-9 years old. The games studied were card and board games, especially combinatorial mathematics games (Set and Nim). The situated and embodied approach towards design is reflected in the analysis, which approaches visual artifacts as parts of multimodal communicative scenes with many co-present participants engaged in playing games or solving problems. It is shown that children learn the game through observation and participation, either as players or in non-playing roles. For many games, rules are written in a format that is inaccessible to children. One of the design tasks in the project has been to develop secondary artifacts related to games: graphic guides, conceptual maps, and paper-based exercises that can be used by children without adult support. The premise of the learners’ right to choose has many consequences for the design of learning activities. One is that motivation changes from being a property of the learner to a property of the activity. In order to highlight this difference, this thesis proposes the notions of learnability and learnworthiness to describe those aspects of an activity and its context which make it motivating from the learner’s perspective. The thesis concludes with a discussion of how design can increase the learnability and learnworthiness of a learning activity. Watching the activity being practiced is the most important resource for potential participants to determine its learnability and learnworthiness. The qualities determining the learnworthiness of an activity are reciprocity, mastery, and the potential for closure. Watching a peer successfully solving a task increases the learnability for the observers as well. If problem-solvers think aloud and use their hands to move or point at cards, collaboration and learning by observers is facilitated. Providing games with non-competitive side activities creates opportunities for deliberate practice, and offers a safe entry for children who are reluctant to engage as players.
|
|
| 3. |
- Larsen, Henrik Svarrer, 1962-
(författare)
-
Tangible participation : engaging designs and design engagements in pedagogical praxes
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation contributes to three fields within design research:- Explorations of a design space related to aesthetics of Tangible Interaction, which have led to a set of design imaginations as well as perspectives on salient design qualities.- Views on and a designerly example of knowledge construction related to Research through Design as well as to programmatic approaches to design research.- Rich and reflected examples of how to co-develop design and pedagogy in the field of profound disabilities.Through the programme Tangible Participation the research seeks and expresses alternatives by critical questioning and imaginations of change. Such alternatives are articu¬lated in a set of designs making the possible present.These designs have been part of collaborative question¬ing and imaginations in a long-term engagement with pedagogical praxes. Through this engagement, design and pedagogy have co-developed; and from this, the programme has matured and collaborative ways of criticality has been developed.The matured programme presented in this dissertation entails seven designs built and used in the pedagogical praxes as well as evolved framings able to generatively address a design space: a tangible interaction designer’s palette, a sensuous perspective, a compositional principle and potentials of tangibles for participation.
|
|
