| 1. |
- Povrzanovic Frykman, Maja
(författare)
-
Ting i transnationella liv : Migranter och materiella praktiker
- 2012
-
Ingår i: Sprängskiss no 1. - : Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet. ; , s. 8-9
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En omfattande forskning har visat betydelsen av symboler, diskurs och konsumtion men inte alltid har man uppmärksammat vilken viktig bas som tingen i sig har för att manifestera och förändra kulturella fält.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Kusterer, Hanna Li, 1976-, et al.
(författare)
-
Tre år senare : Migranter berättar om sina vägar mot arbetsmarknadsetablering
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För många migranter från utomeuropeiska länder tar det lång tid att etablera sig i Sverige. Det gäller i synnerhet personer med låg utbildning, och särskilt kvinnor som saknar erfarenhet av lönearbete i hemlandet. Denna rapport handlar om migranter i Gävleborgs län, som fått asyl i Sverige, avslutat etableringsperioden och stod utanför den reguljära arbetsmarknaden år 2020. Under 2020 genomfördes intervjuer med 23 personer i tre kommuner som gick på SFI. Knappt tre år senare (2023) kontaktade vi deltagarna igen för att ta reda på om de kommit närmare arbetsmarknadsetablering och hur de såg på sin livssituation och framtid. Vi fick kontakt med 13 personer varav 8 medverkade i en ny intervju. För att öka förståelsen för migranternas perspektiv har vi dessutom intervjuat 10 personer från andra kommuner med liknande bakgrund och livssituation som de ursprungliga deltagarna. Resultaten visar att nästan alla respondenter hade kommit närmare arbetsmarknaden och såg ljusare på tillvaron än under 2020. Samtliga hade kommit ut på arbetsplatser genom praktik och anställningar, och många hade gått eller gick på yrkesutbildningar. Att behärska svenska språket upplevdes centralt. Det betraktades som nyckeln till att kunna få ett arbete, samtidigt som arbetet sågs som det bästa sättet att utveckla språket. Det förefaller vara ganska stora skillnader mellan vilket stöd migranter i olika kommuner får. Migranterna uttryckte också stora variationer avseende behov av stöd, vilka hinder de mötte, och i vilken utsträckning de kunde styra sin tillvaro och bestämma en väg framåt. Alla var motiverade till att arbeta och skapa en bättre framtid för sig och sina barn, men det var tydligt att myndigheterna behöver anpassa sina insatser till varje persons individuella förutsättningar för att kunna realisera detta.
|
|
| 4. |
- Gustafsson, Björn, 1948, et al.
(författare)
-
Kinas okända migranter
- 2007
-
Ingår i: Att byta land och landskap. En vänbok till Jan Ekberg. - 9789176365496 ; , s. 111-122
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- von Brömssen, Kerstin, 1952-, et al.
(författare)
-
Språkutvecklande ”tvillingläsning" av skönlitteratur för migranter inom vuxenutbildningen
- 2023
-
Ingår i: Abstracts för Decemberkonferensen. - Trollhättan : Högskolan Väst.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande pilotprojekt belyser och problematiserar vuxenstuderande migranters (på SFI) erfarenheter av parallell läsning av skönlitteratur på sitt förstaspråk och på svenska. Undervisningen i tvillingläsning går ut på att kursdeltagarna parallellt läser skönlitteratur på svenska och på ett annat språk, det vill säga har samma text framför sig på två språk. Genom tvillingläsning jämförs språken kontinuerligt, vilket skapar förutsättningar för ökad språk- och litteracitetsutveckling.Pilotprojektet är ett praktiknära forskningsprojekt som använder sig av teorier om litteracitet och flerspråkighet. Studien är kvalitativ med intervjuer och textanalys av läsjournaler som empiri. Syftet är att undersöka om tvillingläsning av skönlitteratur på modersmålet/det starkaste språket och svenska kan bidra till språklig utveckling i svenska som andraspråk. Studien fokuserar följande frågeställningar:· Hur erfar kursdeltagare inom SFI "tvillingläsning" av skönlitteratur på både modersmål och svenska och hur berättar kursdeltagarna om sina erfarenheter av tvillingläsning?· Vilka teman och vilket innehåll i den lästa skönlitteraturen blir viktiga för kursdeltagarna i SFI?· Hur uppfattar lärare på SFI att tvillingläsning av skönlitteratur påverkar kursdeltagarnas språkutveckling i svenska språket?Ett preliminärt resultat är att tvillingläsningen bidragit till ett mer nyanserat språk, ökat läsengagemang samt ett intresse för språkliga jämförelser, översättnings- och kulturfrågor. Migranterna/kursdeltagarna har upptäckt läsningen som en ingång till språket. De uttrycker att de kan läsa mer avancerad litteratur och inte är bundna till lättläst litteratur, men vi kunde också se en variation beroende på migranternas litteracitetsnivå. Migranter som tidigare inte varit intresserade av läsning uttrycker att de via projektet fått upp ett intresse för skönlitteratur. I intervjuerna med lärarna nämns ökat läsflyt, talflyt, breddat ordförråd, förståelse för grammatiska strukturer och läsförståelse.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Wångdahl, Josefin, 1983-, et al.
(författare)
-
Varför är det viktigt med en god hälsokommunikation för alla nyanlända migranter?
- 2019
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X .- 2000-4192. ; 1, s. 56-65
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antalet migranter i världen och i Sverige är stort och har under de senaste fem åren ökat markant. Nyanlända migranter är en heterogen grupp men gemensamt är att de är en utsatt grupp när det gäller olika former av ohälsa. För att identifiera och främja hälsa bland dem görs ett flertal hälsokommunikativa insatser på nationell nivå. I den här artikeln presenteras resultat från studier som tittat på några nyanlända gruppers upplevelser och behov av dessa. Sammanställningen visar att alla nyanlända migranter som är i behov av hälsokommunikativa insatser inte får ta del av sådana eller nås på ett optimalt sätt. Hälsokommunikation som kommer alla till nytta oavsett födelseland, utbildnings-, och hälsolitteracitetsnivå är viktig för att uppnå en jämlik hälsa.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Trygged, Sven, et al.
(författare)
-
Integration Gävleborg 2.0 : Intervjustudie om upplevda möjligheter och hinder för arbetsmarknadsetablering för migranter med låg utbildning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en del av forsknings- och utvecklingsprojektet Integration 2.0 Gävleborg med Länsstyrelsen i Gävleborg som huvudman och Asyl-, migrations och integrationsfonden (AMIF) som finansiär. Syftet med detta delprojekt är att ur ett individperspektiv förstå hur relativt nyanlända migranter med låg utbildningsbakgrund resonerar kring sina förutsättningar, förväntningar, hinder och möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden. Migranterna är bosatta i Region Gävleborg, en region som relativt andra regioner i Sverige har en hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå, och som har tagit emot ett stort antal nyanlända flyktingar under de senaste åren. Fyra frågeställningar har formulerats:Vad har individerna för resurser/brist på resurser?Hur ser individerna på sina möjligheter till sysselsättning?Vilken hjälp och vilket stöd erbjuder myndigheter, arbetsgivare och civilsamhälle och hur uppfattas det av individerna?Vilka strukturella hinder i etableringsprocessen beskrivs av migranterna?Totalt 23 intervjuer har genomförts med personer som deltar i svenska för invandrare (SFI) och är bosatta i tre olika kommuner i Region Gävleborg. Resultaten visar att personerna vill arbeta, men många har aldrig tidigare lönearbetat och få har erfarenhet av den reguljära arbetsmarknaden i Sverige. Deltagarna har diffus kännedom om olika myndigheter och ibland bristande kunskap om Arbetsförmedlingens arbetsform och funktion. För många av deltagarna spelar SFI och SFI-lärarna en central roll som länk till det svenska samhället. Det framkommer samtidigt behov om mer differentierad och individanpassad SFI-undervisning på grund av deltagarnas skiftande förutsättningar. Likaså behövs tydligare och återkommande information om vad individen förväntas göra för att kunna erhålla en anställning och vad Arbetsförmedlingen kan bidra med för att öka möjligheterna till sysselsättning för denna grupp. Det förefaller även vara viktigt att lyfta fram och uppvärdera deltagarnas styrkor och tidigare arbetslivsrelaterade erfarenheter, vilket kan stärka deltagarnas anställningsbarhet och öka chanserna till etablering på arbetsmarknaden.
|
|
