| 1. |
- Jonsson, Oskar, et al.
(författare)
-
Strategisk hantering av varudistribution i tätort : exempel på och effekter av innovativa åtgärder
- 2009
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Innerstaden är våra städers vardagsrum där många människor vistas, som boende, arbetande, handlande, kulturkonsumerande eller bara besökande. Detta innebär att många funktioner måste samsas inom stadskärnans utrymme, vilket kräver organisering av verksamheterna för att fungera. Varutransporter i tätorter har sedan lång tid tillbaka varit ett problem relaterat till logistik, transport och trafik. Framkomligheten för distributionsbilar i tätortskärnorna är ofta dålig och problem med platser för lastning och lossning innebär uppställningar som minskar framkomligheten för övrig trafik. Konsekvenserna för samhället är ökad miljöbelastning och minskad trafiksäkerhet och attraktivitet i stadskärnan - områden inom vilka det ställs alltmer ökande krav på förbättringar från allmänhet och myndigheter. Syftet med detta projekt är att identifiera, kategorisera och analysera åtgärder (innovativa lösningar) som på såväl kort som lång sikt kan effektivisera transportsystemet i stadskärnan och samtidigt främja stadsmiljöns attraktivitet. Denna studie tar sin utgångspunkt i en genomgång av aktuell forskning och utvecklingsprojekt relaterat till området. Utifrån denna har olika åtgärder för att effektivisera varudistribution i tätorter testats på ett antal olika typer av aktörer inom distributionsområdet i Uppsala. Detta har fungerat som underlag för ett antal scenerier vilka kan stödja kommunala planerare att skapa förutsättningar för att öka tillgängligheten för distributionsfunktionen i tätorter.I den kunskapsinhämtning som genomförts inom ramen för detta projekt har vikten av helhetsperspektiv framkommit. De städer som lyckats relativt bra med sina åtgärder har ofta arbetat på bred front med flera parallella och sammankopplade moment. En annan framgångsfaktor som identifierats är samarbete och dialog mellan samliga berörda parter. En form av partnerskap där problem kan identifieras, åtgärder kan föreslås och diskuteras utifrån samliga parters perspektiv och därigenom modifieras innan ett försök inleds. Genom att kommunen initierar s.k. samverkansforum ökar möjligheten att skapa en förståelse för andra aktörers verksamhet. Den metodik som har använts i denna studie, att samla olika aktörer till ett seminarium där olika åtgärder presenteras och där samtliga får värdera och ta ställning till dessa utifrån såväl sitt eget som andras perspektiv, kan vara ett sätt att starta igång ett sådant arbete. Att som Uppsala kommun även genomföra en godsutredning där viktiga intressenter, godsflöden och problem identifieras, är också en viktig utgångspunkt för att åstadkomma en mer effektiv varudistribution. Förutom samverkan är organisationsfrågan och incitament viktiga framgångsfaktorer. När det gäller organisation är det viktigt att kommunen är drivande i frågorna men att man inte behöver ha en ägande roll. De flesta av de undersökta exemplen i kartläggningen har initierats från offentligt håll, oftast i form av berörd kommun, men idéer har i vissa fall även kommit från transportföretag eller transportköpare. Många exempel har också startats upp som projekt finansierade av EU men har sedan permanentats. Incitament handlar om att stimulera en önskad utveckling genom att locka med någon form av förmån. Att arbeta med incitament handlar i detta fall om andra morötter än rent ekonomiska. Exempelvis genom att erbjuda transportörer ökad framkomlighet vilket sedan indirekt ska påverka transportörernas ekonomi. Detta är också något som kan öka transportörers och godsmottagares accepteringsgrad av olika åtgärder. I och med att det till stor del saknas enkla verktyg för uppföljning av transporternas effektivitet avseende fyllnadsgrader, förbrukning etc. är det också svårt att göra den återkoppling som krävs för att kunna erbjuda ett direkt finansiellt incitament. De förslag på förbättringar av varudistribution som presenterats i denna rapport kräver åtgärder från flera parter och på olika nivåer i samhället för att bli verkningsfulla. För att stärka förutsättningarna för fungerande varutransportssystem bör transportaspekterna belysas och hanteras inom alla berörda parters verksamheter. Traditionella lösningar kan regelbundet behöva omprövas och nya lösningar sökas, analyseras implementeras och utvärderas. För att åstadkomma långsiktigt hållbara och genomförbara lösningar krävs i de allra flesta fall gemensamma ansträngningar och samordning av olika mindre åtgärder. Godsmottagare har intresse av att varorna levereras säkert, i tid och till ett lågt pris. De har i många fall möjlighet att ställa krav på hur ofta och vid vilken tidpunkt varorna levereras. Då godsmottagarna i stor utsträckning utgörs av butiker ligger det också i deras intresse att värna om en trivsam handelsmiljö, där tranportarbetet stör kunderna så lite som möjligt. Genom samordning av varubeställningar, dels inom den egna verksamheten, dels genom samordning av beställningar med andra verksamheter inom samma område kan transportarbetet också effektiviseras. Godstransportörer har stora möjligheter att organisera sin egen verksamhet genom att samordna leveranser till samma adress eller område. De större företagen har dessutom möjlighet att välja det fordon som bäst svarar mot det aktuella transportbehovet, som storlek och krav på lastningsteknik etc., men också efter specifika lokala förutsättningar. Transportörerna har även möjlighet att samordna sig med andra företag för gemensam samlastningscentral eller att organisera samlastning utifrån de existerande lagren. Kommuner har ett övergripande ansvar för hur tätorternas olika funktioner samverkar d.v.s. att skapa goda förutsättningarna för ett väl fungerande samhälle. Det bör då ligga i kommunernas intresse att initiera nya åtgärder genom att vara sammankallande för inledande utredningar och seminarier i enlighet med förslagen i denna rapport. Genom det kommunala planmonopolet kan kommunen ställa krav på att privata fastighetsägare löser varutransporthanteringen på ett tillfredställande sätt för den enskilda fastigheten men även i förhållande till intilliggande fastigheter. I anslutning till detaljplaneringen kan också gemensamhetsanläggningar anordnas för t.ex. varutransporter och sophantering. Inom allmänna ytor, som gator och torg, har kommunen ansvar för att utrymme och funktioner finns för anslutande handels- och kontorsfastigheters tillgänglighet och transporter. Vid projektering av nybyggnad eller ombyggnad bestäms läge och utformning av inlastning till byggnaden. Det är då av stor vikt att dessa delar behandlas på ett medvetet sätt både för den aktuella byggnaden och dess förhållande till närliggande fastigheter och allmänna områden. I bygglovhanteringen har kommunen ansvar för att bevaka allmänna intressen och se till att lösningar för in- och uttransporter till byggnaderna har lösts på ett tillfredsställande sätt.
|
|
