| 1. |
- Göransson, Karina, et al.
(författare)
-
Positiv respons och återkoppling i samband med vetenskapligt skrivande
- 2018
-
Ingår i: NU2018: Det akademiska lärarskapet. Västerås, 9-11 oktober, 2018. ; , s. 136-136
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract: 752 Session: B2 Format: Pitcha en idéPOSITIV RESPONS OCH ÅTERKOPPLING I SAMBAND MED VETENSKAPLIGT SKRIVANDEKarina Göranson (karina.goranson@miun.se), Monica Ulin (monica.ulin@miun.se)Inom Mittuniversitetets utbildningsstrategi, aktivitet 4, har det under våren 2018 pågått ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med rubriken “Hur kan man lära ut konsten att läsa och skriva akademiska texter”. Några slutsatser i detta projekt är vikten av att ge studenter positiv återkoppling i samband med vetenskapligt skrivande. Vi vill utveckla dessa idéer och, med ett vetenskapligt förhållningssätt, skapa en modell för positiv återkoppling och respons med syfte att höja kvaliteten på det vetenskapliga skrivandet hos studenterna.En utbredd missuppfattning bland många studenter och lärare är att studenterna i första hand behöver veta vad som är fel för att bli bättre. För att bli en bra skribent är det istället viktigt att samla på sig ett förråd av goda exempel (egna och andras) för att skaffa sig en god språklig repertoar och vid varje skrivtillfälle ha många uttryckssätt att välja emellan (Sigrell, 2008; Pelger & Santesson, 2012). Dessutom, om man vill att studenterna ska se förtjänster i varandras texter, måste läraren visa hur positiv respons ser ut (Pelger & Santesson, 2012). Lärarens respons blir stilbildande när studenten själv ska ge respons. Människor som upplevs som auktoriteter blir effektiva modeller, vilket gör att studenter tar efter lärare (Karlsson, 2012).Det är av vikt att försöka förstå funktionen bakom ett beteende. Då kommer de “beteenden vars konsekvenser är belönande” att öka i antal (Janson & Laninge. 2017, 91). Människor handlar ofta på den motivation som driver handlingen. Om man vill att ett beteende ska öka i frekvens är det därför bättre att fokusera på att göra det enkelt att utföra beteendet snarare än att försöka sporra till en viss handling. Man bör alltså hellre motivera genom positiv förstärkning (Janson & Laninge. 2017, 108, 153). Istället för att lägga ner tid på att tala om för studenterna vad de inte ska göra och vad som är fel, bör man istället leda dem i rätt riktning med hjälp av positiva knuffar, så kallad nudging. Nudging handlar om processen att komma fram till en lösning och att börja i att specificera det underliggande problemet (Janson & Laninge. 2017, 45). Det är en utmaning för lärare att hitta vilka “triggers” som kan bidra till att studenterna motiveras att höja nivån på det akademiska skrivandet. Detta vill vi skapa en modell för.ReferenserJanson & Laninge. (2017). Beteendedesign: psykologin som förändrar tankar, känslor och handlingar. Förlag: Natur & Kultur Akademiska.Karlsson, L. (2012). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur.Pelger, S & Santesson, S (2012). Retorik för statsvetare. Förlag: Studentlitteratur.Sigrell, A. (2008). Retorik för lärare: konsten att välja språk konstruktivt. Åstorp: Retorikförlaget.Thaler, R., H. och Sunstein, C., R (2008). Nudge. lmproving Decisions About Health, Wealth, and Happiness. Library of Congress Cataloging-in-Publication Data.
|
|
