| 1. |
- Gillberg, Gunnar, 1958, et al.
(författare)
-
Mot en visare organisering av äldreomsorgen
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det sker idag många olika satsningar för att utveckla former för organisering av äldreomsorgen men flera av dessa har haft stora svårigheter att genomföra förändringar i praktiken. Den visa organisationen är ett ESF- finansierat projekt som i huvudsak har satsat på ledarskapsutbildning, kompetensutveckling och djupare involvering av medarbetarna i organiserandet av äldreomsorgens verksamhet med målet är att etablera tillitsorganisering och handlingsklokhet på verksamhetsnära nivåer. Rapporten redogör för resultat av utvärderingen av projektet ”Den visa organisationen”. Syftet med utvärderingen var att analysera implementeringsprocess och måluppfyllelse samt identifiera faktorer som varit viktiga för att utveckla arbetet i äldreomsorgen. Analysarbetet bygger på intervjuer med 65 undersköterskor och 17 chefer under 2018 och 2019. Den interaktiva delen av följeforskningsuppdraget har också inneburit deltagande i projektets olika former av möten, kontinuerliga samtal med projektledningen samt deltagande observationer vid den ledarutbildning som utgör en viktig del av projektet. Intervjuerna visade att en process för distribuerande av ledningsansvaret hade skett i praktiken genom utveckling av medarbetarnas arbetsroller. I denna process var chefernas stärkta kompetens och frigörelse av kontroll betydelsefull. Av central betydelse var också att tid för utveckling avsattes genom schemaplanering, att utveckla arbetsformer som baserades på dialog, att erbjuda utbildning och skapa ansvarsområden samt utveckla verksamhetsnära ledningsgrupper. Ett långsiktigt lärande i handlingsklokhet hade startat genom att stärka kompetens att arbeta strategiskt verksamhetsnära och att bygga tillit och relationer. I intervjuer med undersköterskor beskrevs att ansvarsförskjutningar i realitet ägt rum på arbetsplatsen och hur de växt med det ökade ansvaret. De upplevde ett utvecklat stöd av sin chef, att bli mer sedd, lyssnad på och delaktig i beslutsprocesser. Ansvaret och kompetens-utvecklingen innebar ökad yrkesstolthet, status och erkännande – men också mer arbete. Slutsatser är att en reell maktförskjutning kommit till stånd genom de utvidgande verksamhetsnära ledningsgrupperna, delegerade och utvecklade ansvarsområden samt samordnarfunktioner. Den utvecklade ledarutbildningen och arbetsformerna var av central betydelse för utveckling av chefsroll som skapade delaktighet, lärande och distribuerad ledning på verksamhetsnära nivåer i praktiken.
|
|
