| 1. |
|
|
| 2. |
-
Socialt arbete : rörelse, motstånd, förändring
- 2021. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det offentliga sociala arbetet befinner sig idag i ett tillstånd som innebär att det relationellt mänskliga, strukturella, förebyggande och lokalt förankrade sociala arbetet inte ges tid eller plats. Ett sådant offentligt socialt arbete får svårt att bidra till social förändring. Bokens författare, både forskare och praktiker, värnar ett visionärt socialt arbete som bygger på värderingar om social rättvisa och mänskliga rättigheter snarare än en organisering som bygger på värderingar om effektivisering, ekonomisering, individualisering och svenskhet.
|
|
| 3. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Förord. Kritiska sociala arbeten
- 2020
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - Linköping : Förbundet för Forskning i Socialt Arbete. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 27:3/4, s. 199-206
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Djampour, Pouran
(författare)
-
Borders crossing bodies : The stories of eight youth with experience of migrating
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In public discourse on migration, people who migrate are often portrayed as deviating from the rest of the population. This is especially true for the group categorised as ‘unaccompanied’ children who are portrayed as homogeneous and not seldom with a common history. Such simplifications create a ‘single story’ that reduces people who migrate and their complex lives to stereotypes. This dissertation derives from a willingness to contest this single story through multiple stories by multiplestorytellers. This is done by seeking tocomprehend what borders do in the lives of eight youth with experience of migrating. The aim is thus to study what borders do and how the participants navigate, experience and challenge those borders at different stages of their lives.This study is based on ethnography among eight youth, who at some point have been categorised as ‘unaccompanied’ children in Sweden and other countries. The fieldwork was carried out during a period between 2013 and 2017 involving interviews and conversations with the participants. Borders are analysed from a multiperspectival standpoint, which means that borders are seen as practices of both material and symbolic divisions performed by different actors constituting control. Borders not only hinder or stop some while granting passage to others; they also construct people differently. Those who are repeatedly crossed by borders eventually become inhabitants of the borderlands. Influenced by feminist and postcolonial scholarship, this study calls for epistemic plurality by acknowledging different sources of knowledge which are placed in dialogue with the stories of the youth. Aspects of their lives before moving from their homes are considered equally important for their experience of borders as their lives in Europe.
|
|
| 6. |
-
Manifest : för ett socialt arbete
- 2018. - 1st
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fattigdom, missbruk, kriminalitet, hemlöshet - allt tycks i dag göras till individuella problem, som om individer levde sina liv isolerade från samhälleliga och politiska strukturer. Det ses numera som närmast naturligt att människor sover på gatan och i trappuppgångar, ber om pengar utanför affären och att medellivslängden skiljer sig markant mellan olika bostadsområden och delar av landet. Men i själva verket har dessa ojämlikheter skapats genom politiska beslut. Det som mer eller mindre utelämnas i dagens socialpolitiska debatt är vad det är som orsakar dessa ojämlikheter och vad ojämlikheterna har för konsekvenser. Människor som möter det sociala arbetet upplever sig allt för ofta bli objektifierade, omgjorda till akter eller ärenden. Och allt för lite uppmärksamhet ägnas åt frågan om hur ett långsiktigt förebyggande socialt arbete kan utvecklas, med fokus på dialog, tillit och lyssnande mellan socialarbetare och klient. Förändring krävs för att de ambitioner om demokrati, solidaritet och jämlikhet som anges i socialtjänstlagens portalparagraf 1 § ska bli något mer än just ambitioner. Det som krävs är ett socialt arbete i tiden, av människor, med människor och för människor.
|
|
| 7. |
- Carlsson, Catharina, 1971-
(författare)
-
Hästunderstött socialt arbete - ett samtalsrum med potentiella möjligheter för ungdomar med självskadebeteenden och deras personal
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis examines, through qualitative methods, the role of the horse in equine-assisted social work (EASW) as well as what facilitates or constrains the role of the horse. Specifically, should interaction be understood in the same manner regardless of which individuals that participate? The thesis is based on empirical data collected throughinterviews with eight staff members and nine female self-harming clients, aged 15–21 years, in a residential treatment facility. In addition, video recordings of the human-horse interaction of three staff members and four clients were analyzed, resulting in the additional issues addressed in a second interview. Critical dialogues between patterns and fragmentations in the narratives and video-recordings, as well as a dialogue with participants, while they were viewing videos of their own EASW sessions, led to the conclusion that adding a horse could qualitatively change therapeutic relationships. The results are presented in four articles that provide an image of the complexity of EASW. The summary chapters focus on a synthesized analysis, based on Goffman’sdramaturgical perspective and Hochschild’s emotional rules in which the concepts were applied: backstage, frontstage, impression management, stigma, emotional management, deep acting and surface acting. The analysis demonstrated that defense mechanisms are reduced when the horse is perceived as non-judgmental and therefore less intimidating. Furthermore, the analysis suggests that it is crucial that the horse is regarded as a subject, a transitional object, which can silence the inner critic and create a ‘moment of silence’ that contradicts stigmas and enablesadolescents to regulate their emotions. This leads to possibilities to be more authentic and the relationship between staff and adolescents to be perceived as more authentic. In summary, the work presented in this thesis contributes to increased knowledge about the role of the horse in opposing impression management and surface acting, depending on the high demands on staff to reach outcomes regarding communication, self-confidence, self-esteem, and self-image. The different triads consist of different liaisons, giving rise to unique combinations and the potential to avoid emotional dissonance. The quality of the relationships seems to depend on staff and clients’ attachment orientations. Keywords: Authentic, Emotional work, Equine-assisted social work, Impression management, Moment of silence, Self-harming adolescents, Stigmatization
|
|
| 8. |
- Lind, Jacob, et al.
(författare)
-
Jakt på papperslösa gör oss till en polisstat
- 2016
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - : Svenska Dagbladet. - 1101-2412. ; :2016-10-04
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Regeringen föreslår nio åtgärder för att hitta och utvisa papperslösa. Det kommer att slå hårt och främst gå ut över redan svaga och jagade människor. Vi uppmanar därför regeringen att ta tillbaka åtgärderna, skriver 43 forskare.
|
|
| 9. |
- Becevic, Zulmir
(författare)
-
Utsatthetens röster
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här avhandlingen handlar om ungdomar i samhäilsvård och deras livsberättelser, om erfarenheter av att växa upp under kaotiska livsvillkor som karaktäriseras av psykiska problem, trasiga relationer, och andra fotmer av social utsatthet. Syftet är att undersöka hur ungdomar som är placerade i samhällsvård använder sina erfarenheteter för att skapa mening och sammanhang kring sig själva och sina liv. Genom att fokusera på röster, interaktioner och emotioner synliggörs livsvillkor samtidigt som kunskapen om ungdomar i samhällsvård och deras livserfarenheter fördjupas. Ungdomarnas berättelser analyseras i relation till identitet, relationer och emotioner, och framtiden. Avhandlingen tar avstamp i en interaktionistisk och erfarenhetsorienterad ansats, som ger ontologiskt företräde åt den tolkande, meningsskapande, kännande och betiittande individen och individens upplevelse av den sociala verkligheten. Avhandlingen bygger på empiriskt material insamlat genom semistrukturerade livsberättelseintervjuer på fyra samhällsvårdande institutioner. Sammanlagt genomfördes 20 enskilda imervjuer med 13 deltagare, sex tjejer och sju killar i åldrarna 13-21. Analysen har fokuserat på tolkningar av interaktioner som berättelsernas grundläggande byggstenar, vilka på olika sätt spelat en viktig roll i berättarnas syn på sig själva i relation till en bredare social kontext. Analysen visar hur erfatenheter kopplade till problem och avvikelser görs till dominerande erfarenheter genom vilka berättarna förstår sig själva och sina liv. Dessa berättelsers övergripande funktion är att skapa ordning som väger upp mot den sociala oordning som berättarna på ett existentiellt plan upplever att de befinner sig i och behöver förklara och motivera. Resultaten tyder på att tillvaron i institutionell kontext tenderar all förstärka synen på en själv och ens liv som problematiskt och avvikande. Detta ses som en inbyggd motsättning i den problemhmterancle verksamhet vars övergripa nde syfte är att kompensera for och "arbeta bort" problem. Analysen visar att tillvaron i en institutionell kontext istället förstärker orinteringen mot erfarenheter av problematisk karaktär. Andra resultat är att berättelser om relationer får sin huvudsakliga karaktäristik från negativa, emotionella erfarenheter, vilket pekar på vikten av att etablera tillitsfulla relationer i utformningen av hjälpinsatser. Slutligen, berättelser om framtida planer och förväntningar handlar i huvudsak om anpassning till traditionella normer. Livet efter samhällsvården handlar om att passa in i vad som definierns som samtidens vedertagna syn på normalitet och ordning.
|
|
