| 1. |
|
|
| 2. |
- Karlsson, David, 1974, et al.
(författare)
-
Att studera politiker
- 2014
-
Ingår i: David Karlsson och Mikael Gilljam (red): Svenska politiker. Om de folkvalda i riksdag, landsting och kommun. - Stockholm : Santérus förlag. - 9789173590808 ; , s. 9-22
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Koivunen, Anu, 1967-
(författare)
-
När politiker tas på allvar
- 2014
-
Ingår i: Hufvudstadsbladet. - 0356-0724. ; :8.2.2104
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Svärd, Oskar
(författare)
-
Politiker eller företagare? Kommunikation mellan politiker i ett styrelserum
- 2015
-
Ingår i: Bengtsson, Hans (red.) Vinklade budskap: perspektiv på politisk kommunikation. (s. 217-232). - Halmstad : Halmstad University Press. - 9789187045233
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet diskuterar frågan om hur politikernas som sitter i styrelser i kommunala bolag påverkas av att befinna sig i en organisationsform där två motstridiga organisationsideal är närvarande på samma gång? Agerar och kommunicera de som politiker och upprätthåller sin viktiga position i den demokratiska styrkedjan, eller agerar de istället som företagsledare?
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Karv, Thomas, PD, 1988-
(författare)
-
Finlandssvenska åsikter om politik och politiker?
- 2022
-
Ingår i: Svenskfinland i Pandemitider. - Vasa : Samforsk, Åbo Akademi. - 9789521242106 ; , s. 19-25
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Även i Svenskfinland har det alltid funnits vitt skilda åsikter i relation till politiska sakfrågor. Att man delar ett gemensamt språk behöver inte nödvändigtvis betyda någonting alls när det kommer till åsikter om invandring, abort eller EU-medlemskap. Därför är det också logiskt att samma mönster borde gälla angående åsikter om framträdande politiker. I detta kapitel kommer jag därför att beskriva hur finlandssvenskarna förhåller sig till en rad aktuella politiska frågeställningar i Finland: spritförsäljning i livsmedelsbutiker, eutanasi (aktiv dödshjälp), avkriminalisering av droganvändning, aborträtten, EU-medlemskapet och pälsdjursnäringen samt gentemot ett antal framträdande politiker/opinionsbildare. Samtliga av dessa temaområden skulle möjligtvis förtjäna varsitt eget kapitel med mer djupgående analyser, men jag kommer ändå här att nöja mig med att analysera större mönster istället för specifika djupdykningar i en politisk sakfråga eller i en specifik politiker. Även om finlandssvenskarnas åsikter om politiska sakfrågor relativt nyligen har analyserats utförligt av Söderlund och Lindell (2020) bidrar detta kapitel med en hel del nytt material. Detta i och med att frågebatteriet för Barometerundersökningen 2021 innehöll några nya politiska sakfrågor för finlandssvenskarna att ta ställning till. Därtill har materialet samlats in mitt under en pågående pandemi, vilket möjligtvis också kan ha haft en inverkan på resultaten.
|
|
| 7. |
- Karlsson, David, 1974, et al.
(författare)
-
Politiker till vänster och höger
- 2014
-
Ingår i: David Karlsson och Mikael Gilljam (red): Svenska politiker. Om de folkvalda i riksdag, landsting och kommun. - Stockholm : Santérus förlag. - 9789173590808 ; , s. 23-40
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Gustafsson, Rolf Å, et al.
(författare)
-
Arbetsvillkor och styrning i äldreomsorgens hierarki : - en enkätstudie bland personal och politiker
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten redovisas en enkätstudie som genomfördes under hösten 2003 bland äldreomsorgspersonal och kommunpolitiker i åtta kommuner. Det sammanlagda antalet svarspersoner är 5 800; svarsfrekvensen är 66 procent för personalen och 72 procent för politiker. Tre av studiens kommuner har även undersökts under år 2000 vilket möjliggör jämförelser över tid. De åtta kommuner som ingår i undersökningen kan sammantagna betraktas som representativa för äldreomsorgen i Sverige. Studien berör personalens arbetsvillkor, inbördes relationer mellan olika personalgrupper och politiker samt de olika gruppernas syn på äldreomsorgen i stort. För äldreomsorgens vårdbiträden har arbetsmiljön försämrats jämfört med ingången till 1990-talet, men mellan 2000 och 2003 har de föregående avsevärda försämringarna avstannat, och i viss mån vänts till sin motsats. Detta är rimligt att sätta i relation till det faktum att de ekonomiska och personella resurserna åter ökade vid millennieskiftet efter kraftiga resursåtstramningar under 1990-talet. Dock är vare sig resurserna (i relation till antalet äldre) eller vårdbiträdenas upplevelse av arbetsmiljön tillbaka på den nivå som rådde vid ingången av 1990-talet.Genomgående finns det tydliga skillnader mellan hemtjänst och särskilt boende: med de flesta av de mått som presenteras framträder hemtjänsten som en bättre arbetsmiljö än det särskilda boendet. Omsorgsarbetare (vårdbiträden och undersköterskor) i särskilt boende upplever i större utsträckning att de har för mycket att göra, de känner sig oftare otillräckliga och anser i mindre omfattning att arbetet är omväxlande och engagerande/stimulerande.Endast drygt en fjärdedel av omsorgsarbetarna arbetar heltid. Detta gäller både inom hemtjänst och särskilt boende. Arbetsmiljön upplevs som mer påfrestande bland heltidsarbetande än bland dem som arbetar deltid. Detta gäller speciellt bedömningen att man har för mycket att göra, känslor av otillräcklighet inför hjälptagarna samt kroppslig och psykisk trötthet. Den låga andelen heltidsarbete bland omsorgsarbetarna kan därför delvis vara ett försök att anpassa sig till en krävande arbetssituation. Ofrivilligt deltidsarbete (deltidsarbetslöshet) är dock också vanligt: mer än var femte omsorgsarbetare vill arbeta fler timmar. Att öka möjligheten till heltidsarbete, utan att samtidigt utsätta omsorgsarbetarna för ökade arbetsmiljöpåfrestningar, är en stor och viktig välfärdsutmaning.Två tredjedelar av omsorgsarbetarna sjukanmäler sig vid ett eller flera tillfällen under ett år, men minst lika många går också till jobbet fast de enligt egen bedömning borde ha stannat hemma av hälsoskäl. Denna sjuknärvaro har (oavsett omfattningen av sjukfrånvaro) ett starkt samband med kroppslig och psykisk trötthet. Studien visar på tydliga skillnader mellan olika grupper i äldreomsorgens formella styrningshierarki när det gäller arbetsvillkor och synen på äldreomsorgens organisation (jämförelser mellan centrala förvaltningstjänstemän, omsorgstjänstemän som biståndsbedömare, sjuksköterskor och arbetsledare samt omsorgsarbetare). Genomgående har omsorgsarbetarna en mer problematisk arbetsmiljö än de övriga grupperna, framför allt är upplevelser av otillräcklighet inför hjälptagarnas behov betydligt vanligare bland omsorgsarbetare än bland övriga personalgrupper. Upplevelser av otillräcklighet är tydligt kopplat till trötthet, och det är därför inte förvånande att även kroppslig och psykisk trötthet visar ett starkt hierarkiskt mönster och ökar betydligt för varje steg neråt i den formella styrningshierarkin. I studien har också de inbördes relationerna mellan kommunens politiker och personalen studerats. Här framkommer att medan drygt 70 procent av kommunens politiker upplever sig uppskattade av äldreomsorgens personal är det knappt 10 procent av omsorgsarbetarna som uppger att de känner uppskattning från politikerna. Upplevelser av kränkning är generellt sett mindre vanliga men även här är mönstret hierarkiskt: knappt var tionde politiker uppger sig kränkt av äldreomsorgens personal medan drygt var femte omsorgsarbetare uppger sig kränkt av kommunens politiker.När det gäller synen på äldreomsorgens politiska styrning är politiker och äldreomsorgspersonal i stort sett överens om att kommunens politiker har ett stort inflytande över äldreomsorgens ekonomi, kvalitet och organisation/arbetsmiljö. Stora delar av omsorgspersonalen anser dock att det råder obalans mellan politikernas inflytande och ansvar. De vill i större utsträckning än politiker och centrala tjänstemän att politikerna ska ta ett större ansvar för dessa områden. Framför allt vill omsorgsarbetarna att politikerna ska ta större ansvar för äldreomsorgens arbetsorganisation och arbetsmiljö, något som kan tolkas som att de vill ställa politikerna till svars för de problem i arbetsmiljön som kommit till tydligt uttryck i rapporten.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jonsson, Leif, et al.
(författare)
-
Dilemman i samarbeten mellan tjänstemän och politiker
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samarbete mellan ledande politiker och tjänstemän byggs upp lokalt i kommuner. Ibland fungerar detta bra, ibland mindre bra. I de sammanhangen framförs det bland kommunföreträdare bilder av hur samarbetet idealt borde organiseras och praktiseras. Baserat på intervjuer i några kommuner där samarbetet mellan ledande politiker och tjänstemän inte har fungerat väl har vi i den här rapporten för avsikt att beskriva baksidor av de till synes ideala bilderna.Vi kommer därför att beskriva en rad dilemman i samarbetsrelationerna. Med dilemman menas de valsituationer som man har när det gäller att handskas med förutsättningar för samarbete, förutsättningar som inte pekar ut några självklara val och som erbjuder möjligheter, men som också kan leda till bekymmer beroende på hur man väljer att handskas med dem. Vi har valt att gruppera våra iakttagelser i tre grupper av dilemman.Den första gruppen kallar vi för rolldilemman och de pekar på förutsättningen att samarbete mellan ledande politiker och tjänstemän inte är formellt reglerat i kommunlagen utan att det är upp till varje kommun att göra denna rollbestämning. Den andra gruppen kallar vi för relationsdilemman och de handlar om att samarbete ytterst handlar om relationer mellan människor. Sådana relationer kan påverkas exempelvis vid majoritetsskiften och när långvariga samarbeten bryts.Den tredje gruppen av samarbetsdilemman benämner vi helhetssynsdilemman. De sätter fokus på att samarbete mellan politiker och tjänstemän å ena sidan handlar om kommunens verksamhet som helhet och å andra sidan om skilda verksamheter.
|
|
