| 1. |
- Nilsson, Lennart, 1942
(författare)
-
Mot republik
- 2006
-
Ingår i: Du stora nya värld: Trettiofyra kapitel om politik, medier och samhälle. SOM-undersökningen 2005 / Sören Holmberg och Lennart Weibull (red). - Göteborg : SOM-institutet. - 9189673093 ; , s. 85-98
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Nilsson, Lennart, 1942
(författare)
-
Monarki eller republik
- 2004
-
Ingår i: Ju mer vi är tillsammans: 21 kapitel om politik, medier och samhälle / Holmberg, Sören, Weibull, Lennart. - Göteborg : SOM-Institutet. - 9189673042 ; , s. 171-182
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under ståndsriksdagens tid var kungen med stora maktbefogenheter hänvisad till att vinna de ofrälse ståndens stöd för sitt handlande. I dagens opinionssamhälle är statschefen utan reella maktbefogenheter och för monarkins fortlevnad helt beroende av utbrett stöd hos svenska folket. En klar majoritet av svenska folket vill behålla monarkin och avvisar förslaget att införa republik med en vald president. Det gäller unga och gamla, kvinnor och män oavsett typ av utbildning, boende på landsbygden och i städerna, företagare, tjänstemän och arbetare, moderater och vänsterpartister. Däremot är förtroendet för kungahuset lågt bland journalister och riksdagsledamöter.
|
|
| 3. |
- Kaminsky, Ilya
(författare)
-
De dövas republik
- 2021
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- A translation into Swedish of the poetry collection Deaf Republic (2019) by American poet Ilya Kaminsky
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Svanberg, Mikael, 1971-
(författare)
-
Den svenska revolutionen : Några frågor kring tiden när Sverige blev ”en form av republik”
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är en förstudie till ett planerat projekt om författningsfrågans utveckling i Sverige 1950-1980. Ett under 1950-talet påbörjat arbete med att reformera 1809 års regeringsform övergick efterhand i allt mer radikala krav från delar av det politiska etablissemanget på en total nyskrivning av hela den svenska författningen. Detta ledde bland annat fram till införandet av 1974 års regeringsform som gjorde Sverige till republik i allt utom till namnet trots ett omvittnat folkligt ointresse för hela författningsfrågan. Här undersöks huvuddragen i den politiska process inom framförallt det socialdemokratiska partiet som gjorde denna utveckling möjlig. Resultaten indikerar att socialdemokraternas omsvängning i författningsfrågan skedde relativt hastigt, att det inom partiet främst var unga intellektuella som drev frågan samtidigt som partiledaren Tage Erlander gjorde vad han kunde för att minimera det politiska inflytandet från den republikanska falangen, delvis i samverkan med de borgerliga partierna.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Svanberg, Mikael, 1971-
(författare)
-
Demokratisyner på kollisionskurs : Debatten inför författningsreformen 1974
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är en empirisk studie av den pressdebatt som föregick riksdagsbeslutet om det vilande förslaget till ny regeringsform i februari 1974. Mot företrädare för de fyra största riksdagspartierna stod representanter för ideella organisationer, allmänheten och enstaka politiker. Medan de förra hävdade att författningsreformen i huvudsak var en kodifiering av praxis, hävdade motståndarna att reformen gav regeringen verktyg att inskränka de medborgerliga fri- och rättigheterna samt att den försvagade monarkin eftersom den lämnade statschefen nästan helt utan lagfästa arbetsuppgifter. Medan flera av reformens motståndare ville ha en folkomröstning om grundlagsförslaget, hävdade reformens anhängare att förslaget var alltför komplicerat för allmänheten att ta ställning till i en folkomröstning och att resultatet av en sådan skulle vara svårt att tolka. Debatten röjer tydliga skillnader i synen på den representativa demokratin i de båda lägren. De motståndare som kom till uttryck i debatten argumenterade konsekvent från en naturrättsligt grundad rättsuppfattning medan reformens anhängare från ett rättsrealistiskt perspektiv hävdade att demokratiskt valda politiker hade mandat att fatta vilka beslut som helst och att kritik av den uppfattningen var angrepp på den representativa demokratin. Skälet till att att författningsfrågan alls aktualiserades och hölls vid liv under så många år förefaller vara att den socialdemokratiska partiledningen med hjälp av de tre borgerliga partierna under lång tid försökte balansera de radikala partiaktivisterna inom det egna partiet.
|
|
| 8. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Kungen sitter säkert på tronen – men kronprinsessan är mest populär
- 2023
-
Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673540 ; , s. 198-126
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den konstitutionella monarkin beskrivs ofta som en demokratisk paradox där all offentlig makt utgår från folket medan statschefsämbetet ärvs via blodsband. Lös- ningen enligt monarkins kritiker är att avskaffa monarkin och införa republik. Då kan folket på demokratisk väg välja statschef. Kritikerna menar också att monarkin åsidosätter principer om jämlikhet och allas lika värde och kränker kungafamiljens mänskliga rättigheter. Monarkiförespråkarna håller inte med. De menar att monarkin är demokratiskt förankrad då dess existens är beroende av riksdagens stöd. Därtill anses monarkin fungera som en enande kraft bortom den ombytliga partipolitiken. Mot den här bakgrunden är det intressant att studera på vilken av dessa sidor den svenska allmänheten ställer sig: Finns det folkligt stöd för att införa republik? Resul- taten från 2022 års nationella SOM-undersökning indikerar att kungen fortfarande sitter säkert på tronen. Detsamma gäller troligen även för Kronprinsessan Victoria, som är den offentliga person som är mest populär hos allmänheten. Kungahusets förtroendekapital är stabilt och en majoritet av svenskarna vill behålla monarkin.
|
|
| 9. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Länge leve monarkin?
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 179-192
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Är det rimligt att i ett demokratiskt samhälle ha ett statschefsämbete där tillsättningen sker genom arv och inte genom allmänna val? Beaktat resultaten i det här kapitel om allmänhetens inställning till monarkin och förtroende för kungahuset, förefaller svaret vara ja. Det är en majoritet av de svarande i 2021 års nationella SOM-undersökning som anser att den svenska monarkin ska bevaras. Stödet är som störst bland äldre, personer som identifierar sig som höger, sympatisörer till Kristdemokraterna, Modera- terna och Centerpartiet samt bland personer som är mycket nöjda mer hur demokratin fungerar i Sverige. När det gäller förtroendet för hur kungahuset sköter sitt arbete, har en nedgång i andelen förtroendefulla kunnat ses på lång sikt. På kortare sikt har dock kungahusets förtroendekapital legat på en stabil nivå. Samma samhällsgrupper som stödjer monarkin, har ger också uttryck för störst förtroende för kungahuset.
|
|
| 10. |
- Svanberg, Mikael, Filosofie doktor, 1971-
(författare)
-
Partierna och demokratin under författningsdebatten 1965-1980
- 2020. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nittonhundrasjuttiofyra års regeringsform föregicks av tjugo år av utredningar och följdes av ytterligare ett antal år av diskussioner. De sistnämnda gällde bland annat de grundlagsfästa medborgerliga fri- och rättigheterna, rättsväsendets roll i staten samt tronföljden. Vill man förstå Sveriges moderna politiska historia är författningsdebatten en bra utgångspunkt. I föreliggande bok analyserar historikern Mikael Svanberg författningsdebatten i skenet av partiledarnas behov att balansera mellan två olika krav: å ena sidan partimedlemmarnas vilja att genomföra ett politiskt program och å andra sidan deras önskan om att vinna val. Även om de politiska aktörerna under perioden 1965–1980 var präglade av dåtida strategier för att bedriva politik i ett jämförelsevis kargt medielandskap, är den grundläggande fråga som Svanberg diskuterar tidlös: Hur långt kan ledningen för ett parti sträcka sig för att erövra eller behålla den politiska makten? Boken bygger på stora mängder protokoll från dåtidens fyra stora partier, på utredningar, tidningar, dagböcker, memoarer och brev samt på intervjuer med några av dem som på nära håll bevittnade eller deltog i författningsfrågans beredning. Förklarande och populärvetenskapligt hållna avsnitt gör framställning tillgänglig för vem som helst med intresse för modern svensk historia och för hur Sveriges författning i praktiken kom till. Mikael Svanberg är universitetslektor i historia vid Karlstads universitet.
|
|
