SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "sara kjellberg ;mspu:(report)"

Sökning: sara kjellberg > Rapport

  • Resultat 1-4 av 4
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Fransson, Jonas, et al. (författare)
  • Tillgängliggörande av forskningsdata : nulägesbeskrivning samt rekommendationer för uppbyggnad av stöd till högskolans forskare
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Biblioteket har genomfört ett internt projekt med syftet att få en bättre bild av nuläget kring forskningsdatahantering för att utveckla ett adekvat stöd till forskningen och forskarna. Rapporten innehåller en redovisning av en enkät till högskolans forskare, en utblick kring dataarkiv för tillgängliggörande av data och en diskussion kring roller vid tillgängliggörande av data. Rapporten avslutas med rekommendationer kring stödet till högskolans forskare baserat på ett antal identifierade frågeställningar. Tillgängliggörande av forskningsdata är komplext. Inte minst eftersom de data som ska tillgängliggöras bygger på forskning som är komplex. Högskolans forskares syn på frågan är central för utvecklingen av bibliotekets verksamhet. Områdets komplexitet innebär en rad frågor som framförallt behöver diskuteras på fakulteterna och mellan forskare. Bakgrunden är bland annat Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (Vetenskapsrådet, 2015a) och högskolans inspel till forskningspropositionen 2015 (Jönsson, 2015). En enkät skickades ut till högskolans samtliga forskare (ca 600) i december 2015. Svarsfrekvensen blev 27 % (n=164). Ett engagemang i frågorna är synligt i kommentarerna som lämnats. Den aktuella bilden är att en majoritet av de som svarat använder öppen eller delad data, likaså delar en majoritet forskningsdata informellt, men bara enstaka har öppet tillgängliggjort data till exempel via ett dataarkiv. Mer kunskap och stöd efterlyses i alla aspekter kring öppna forskningsdata. I kommentarerna framkommer en krock mellan forskningsetiska och juridiska aspekter, till exempel skydd av data gentemot data som allmän handling. Bland svaren och kommentarerna i enkäten märks också en viss oro, både på temat "min data” och för mer administration som kommer att uppta forskningstid. Lagstiftningen är viktig, allt kan inte tillgängliggöras. Öppet tillgängliggörande sker först när data bedömts möjlig att göra öppen. En annan relevant aspekt som inte kommit upp i enkäten är om all forskningsdata är värd besväret att tillgängliggöra, vem kan ha nytta av den? Det råder också en viss begreppsförvirring i svaren, kring tillgängliggörande kontra arkivering och data kontra publikationer. Men också kring vad forskningsdata innebär för olika forskare. För somliga är begreppet helt naturligt, andra använder källmaterial eller empiri. En del samlar inte in material utan genererar data utifrån beräkningsmodeller. I bred bemärkelse är data mer än det som samlas in, det kan också vara annan output från forskningsprocessen än rena publikationer, som enskilda illustrationer eller en presentation. Tjänster för tillgängliggörande och roller vid tillgängliggörande har i rapporten översiktligt beskrivits, men behöver fördjupas och formaliseras. Högskolans kommande e-arkiv kan utgöra en central funktion vid tillgängliggörande, speciellt om en nationell plattform för öppna forskningsdata skapas. Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata är två likartade, men skilda processer. I vissa fall kan arkiverad data tillgängliggöras rakt av, till exempel data från viss naturvetenskaplig forskning, i andra fall kan data behöva anonymiseras eller på annat sätt anpassas. Alla data kanske inte lämpar sig för tillgängliggörande. Datahanteringsplaner kan vara ett centralt redskap, både före, under och efter avslutat forskningsprojekt. Väl kurerad data är lättare att arkivera och tillgängliggöra. Vad krävs för att data ska bli användbar för andra? Ett svar är att en långsiktighet krävs och att resurser för datahantering behöver inkluderas i ansökningar och projektplaner. Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång behöver spridas mer eftersom det kommer påverka alla forskare. Hur information och kommunikation om det ska läggas upp är beroende av om och i så fall hur förslaget kommer att se ut i regeringens kommande forskningsproposition. Men med tanke på att detta inte är en nationell fråga, utan internationell, och att EU är starkt pådrivande i öppenhetens riktning så kan högskolan troligen räkna med att någon form av krav på öppen tillgång till forskningsdata kommer från regeringen. Ett antal behov har identifierats som resulterar i rekommendationer för vad som behöver byggas upp i stödet kring tillgängliggörande av forskningsdata. Under 2016 kommer ett pilotprojekt tillsammans med Svensk Nationell Datatjänst (SND) att genomföras vid högskolan. SND är en nationell forskningsinfrastruktur som kommer förändra sin roll och där lärosätesbiblioteken kommer att bli noder i stödet för tillgängliggörande av forskningsdata. Biblioteket kommer i projektet tillsammans med bland annat arkivet och ett par forskare utforska de processer som krävs för tillgängliggörande av forskningsdata.
  •  
3.
  • Lundblad, Joakim, et al. (författare)
  • Från Byråkrati till Innovation: En introduktion till att arbeta med öppna data
  • 2013
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Det här är en rapport från ett Vinnovafinansierat projekt där syftet har varit att empiriskt visa på de största utmaningarna för ett ökat tillgängliggörande av öppna data och att visa på möjliga vägar fram. Gemensamt för alla öppna data är att det är maskinläsbara datamängder som kan vidareutnyttjas av vem som helst. Det finns framförallt två aspekter man behöver förhålla sig till när man pratar om öppna data: Vilka datamängder det handlar om samt vilka krav som ställs på tillgängliggörandet. • Det finns flera olika drivkrafter för att arbeta med öppna data. Exempelvis är en verklig offentlighetsprincip i en modern förvaltning är knappt möjlig utan öppna data. Rapporten beskriver ett antal grupper av olika men relaterade syften. - Effektivisera den egna verksamheten - Främja innovation och företagsklimat - Främja regional upplevelse- och besöksnäring - Öka insyn och demokratisk delaktighet • Att tillgängliggöra data består av två huvudsakliga processer - det institutionella möjliggörandet och det tekniska tillgängliggörandet. De organisatoriska frågorna underskattas ofta. Medverkande institutioner i framtagandet av rapport: Media Evolution, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, BTH Innovation (wi.se), och Lunds universitets Internetinstitut (LUii). Huvudsaklig skribent är Joakim Lundblad vid Handelskammaren.
  •  
4.
  • Voog, Hanna, et al. (författare)
  • Tillgänglighet, närhet och synlighet – gemensamma utmaningar för LUB-nätverket för att möta forskares behov av stöd vid Lunds universitet
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This report presents a project at Lund University Libraries (LUB) during the fall of 2012, with the object to identify areas where the present research support services ought to be developed and strengthened. The project is three folded and contains a) a literature review focusing on definitions and examples of research support services as well as researchers’ needs and experiences of support services, b) a survey to get an overview of the support services offered today at LUB, the decentralized library network at Lund University, and c) focus group interviews with researchers, one group from each partaking faculty, to investigate key obstacles in their research processes. In all three parts a model of the research process schematically divided into four phases was applied; to start a project, to collect material, to process/analyze/write and to communicate the results. The first two stages of the project, the literature overview and the survey, form a background and both show that many support services are concentrated around the phases to collect material and to communicate results. The findings from the focus group interviews point to common needs and issues as well as special needs and issues related to different ways of doing and communicating research. Common for most researchers is limited time, a need for funding and an everyday fragmentation. They talk about the importance of networks, their efforts to navigate in an abundance of material and ways to find it and a need for overviews and help to understand new ways and demands to communicate. Most concern is expressed in the phases to start a project, to collect material and to communicate results. A major conclusion is that the research support services need to be available, visible and in close proximity to the researchers. Further, the development of support services needs to take into consideration both common traits as well as local variations in research practices. Therefore, discussions concerning LUB as a whole, need to be related to discussions at the single faculty libraries. Apart from knowledge about how to address the research support services at LUB, the project generates a model for how librarians can understand the research community that they are working with and with whom to create networks and partnerships for the future.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-4 av 4

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy