| 1. |
|
|
| 2. |
- Löfgren, Stefan, et al.
(författare)
-
Förbättrade skattningar av Noch P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 - pilotprojekt
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för detta pilotprojekt har data från riksinventeringen av skog (RIS) ochsatellitscener använts för att med den statistiska metoden Probabilistic Classifierklassificera skogstillståndet på skogs- och myrmark inklusive fjäll. Vattendragsnäraskog har definierats utgående från ett virtuellt nätverksbildat vattendragsnät(VIVAN). Baserat på ca 200 slumpmässigt utvalda källvattendrag i Dalälven, Viskan,Ätran, Nissan och Lagan har därefter modeller skapats för att skatta typhalternaför N och P i bäckvattnet utgående från skogstillståndet i bäcknära och meravlägsen skog.Modellernas förklaringsgrad för Tot-N (r2=0,60) och Tot-P (r2=0,31) är betydligtbättre än de som användes i norra Sverige inom ramen för PLC5 (r2=0,25respektive (r2=0,11), vilket tyder på att det dels föreligger samband mellan avrinningsområdetsegenskaper och N och P halterna och dels att probabilistisk klassningär en användbar metod för att skatta dessa egenskaper. Ytterligare en förbättringjämfört med PLC5 är att Tot-N och Tot-P i södra Sverige samt oorganisktkväve och fosfat inte längre behöver hanteras som konstanter. Modellerna för deoorganiska fraktionerna är dock osäkra.Typhalterna är betydligt högre än de som användes inom PLC5. Orsaken tilldetta är att analysresultaten från de slumpmässigt utvalda vattendragen visar attsommartid kan närsalthalterna i skogs- och myrbäckar vara betydligt högre änmedel- och medianvärden från längre tidsperioder, som även innehåller säsongsochmellanårlig variation. De presenterade typhalterna kan därför inte okritisktanvändas för t.ex. källfördelningsmodellering. För det krävs modeller baserade påvattenkemisk information även från andra årstider.Vi stora möjligheter att ytterligare förbättra modellernas både rumsliga ochtidsmässiga precision och för att använda metodiken över hela Sverige. De förbättringarsom krävs är då främst tillgång till enhetliga satellitdata från ett begränsattidsfönster för framtagande av differensbilder (används för klassning av löv) ochprobabilistisk klassificering, en höjddatabas med högre rumslig (x-, y- och z-led)upplösning och förnyad simulering av ett virtuellt vattendragsnät alternativt enförbättrad vattendragskarta samt upprepad provtagning (data bör finnas från vår,sommar, höst och vinter) av slumpmässigt utvalda skogs- och myrvattendrag förförbättrad skattning av den temporala variationen i typhalterna. Den teknikutvecklingsom krävs på satellitscen- och höjddatabassidan bör finnas tillgänglig inom entreårsperiod, medan det inte finns medel avsatta för provtagning och analys avslumpmässigt insamlade prover från olika årstider.
|
|
| 3. |
- Berg, Annika, 1973-, et al.
(författare)
-
Par i vetenskap och politik
- 2011
-
Ingår i: Par i vetenskap och politik. - Umeå : Boréa. - 9789189140745 ; , s. 13-43
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Hållen, Nicklas, 1983-
(författare)
-
Travelling objects : modernity and materiality in British Colonial travel literature about Africa
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study examines the functions of objects in a selection of British colonial travel accounts about Africa. The works discussed were published between 1863 and 1908 and include travelogues by John Hanning Speke, Verney Lovett Cameron, Henry Morton Stanley, Mary Henrietta Kingsley, Ewart Scott Grogan, Mary Hall and Constance Larymore. The author argues that objects are deeply involved in the construction of pre-modern and modern spheres that the travelling subject moves between. The objects in the travel accounts are studied in relation to a contextual background of Victorian commodity and object culture, epitomised by the 1851 Great Exhibition and the birth of the modern anthropological museum. The four analysis chapters investigate the roles of objects in ethnographical and geographical writing, in ideological discussions about the transformative powers of colonial trade, and in narratives about the arrival of the book in the colonial periphery. As the analysis shows, however, objects tend not to behave as they are expected to do. Instead of marking temporal differences, descriptions of objects are typically unstable and riddled with contradictions and foreground the ambivalence that characterises colonial literature.
|
|
| 5. |
- Altés Arlandis, Alberto, 1978-
(författare)
-
Rethinking public space : hybrid collaborative art practices and spatial piracy in the urban realm
- 2011
-
Ingår i: Re-Public. Re-Imagining Democracy. - Greece : http://www.re-public.gr/en. - 1791-857X. ; February 2011
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It seems as if the city, its space, its future, its production, were almost exclusively the result of a series of processes and flows taking place at unreachable distance, in un-known locations, mostly determined by the interests and wills of un-localized powers, actors and flows. As if the city could no longer be produced and shaped after the desires of its inhabitants, articulating one or another form of collective will. As if the city was no longer the soul and reason of urban politics but just the mere object of a kind of witty and hygienic managing that understands built space as a market and a product, placing economy at the very center of society.Urban agendas no longer include distributive and social considerations but focus now on economic growth, competitiveness and entrepreneurship. Creative flexibility, efficiency and strategic partnership exclude dissent, conflict and radical criticism nearly foreclosing the political from the face of the city. Cityspace anesthetized. Public space today is planned, designed, defined, segregated, policed, and set up in order to be easily controlled, ‘secured’, and ‘marketized’, in ways that lead to homogenous, uninteresting, smooth and clean surfaces that differ very much from the inherent characteristics of the very idea of public.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Liljenfeldt, Johanna, 1983-, et al.
(författare)
-
Kriterier och indikatorer på hållbar utveckling : exempel från teori och praktik
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns inte något universalt sätt att varken definiera hållbarhet eller att försöka mäta framstegen mot eller att hållbarhet uppnåtts. Tankar kring hållbar utveckling har varit en del av samhällsdebatten och politiken speciellt sedan år 1980, då begreppet introducerades i IUCN-rapporten World Conservation Strategy: Living resources for sustainable development (Olsson et al, 2004). Den definition som oftast citeras idag är dock den som slogs fast i Brundtland-rapporten år 1987: "Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (NE, Internet, 2009-05-25). Idag anses hållbar utveckling oftast omfatta tre olika aspekter. För det första innebär hållbar utveckling att olika dimensioner av utveckling måste vägas samman. I allmänhet nämns här sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i första hand. För det andra dyker ofta tids- och rumsförhållanden upp i diskussioner om hållbarhet. Vad gäller tidsaspekten är det här frågan om det ansvar som samhället har för kommande generationer och för att det som görs idag inte bara skall vara hållbart nu utan även leda till en hållbar framtid. Rumsförhållandet handlar om det ansvar för och påverkan som ett samhälle har på ett annat samhälles möjlighet att få en hållbar utveckling. Den tredje dimensionen som hållbarhetsbegreppet oftast innefattar relaterar till delaktighet. Detta handlar om att en hållbar utveckling bör utgå från och vara förankrad i en bred allmänhet. Det vill säga ingen enskild beslutsfattare bör på egen hand besluta om hur ett samhälles strategier för hållbarhet skall se ut. Istället kräver detta arbete att exempelvis medborgare, intresseorganisationer, privat- och offentligsektor skall samverka i detta arbete.Målet med den här rapporten är att beskriva kriterier för och indikatorer på hållbar utveckling. Studien beskriver därmed de processer och innehållsindikatorer som kan användas för att i ett praktiskt fall bedöma vilka delar och aktörer som inkluderas och prioriteras i processerna. Rapporten beskriver och sammanställer olika teoretiska och praktiska modeller med relevans för att tillämpa hållbarhetskriterier lokalt och regionalt, med målet att inkludera en bredd av hållbarhetsprocesser och exempel från mätbara och certifierbara system till generella principer. Studien lägger också specifik vikt vid system med relevans för den svenska kontexten speciellt i kommuner och regioner. 2Med ovanstående i åtanken kommer upplägget i den här texten därför inte att vara att försöka ge svar på vad exakt hållbar utveckling eller indikatorer på det samma är. Istället kommer här att presenteras hur begreppen mer allmänt definieras samt ges förslag på hur man kan se på och kategorisera hållbar utveckling samt på hur man kan se på, kategorisera och ta fram indikatorer för hållbar utveckling (HUT-indikatorer). Ett axplock från den stora skara av lednings- och styrsystem som finns idag kommer även att beskrivas.
|
|
