| 1. |
|
|
| 2. |
- Franke-Wikberg, Sigbrit, 1942-, et al.
(författare)
-
Referensram för utvärdering av SYO i grund- och gymnasieskola
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att beskriva en referensram för SYO-projektets utvärderingsarbete. Referensramen byggs upp dels utifrån vår utvärderingsinriktning dels utifrån vår syn på syo. Vår utvärderingsansats präglas bl a av en helhetssyn där det problem som studeras får en stark anknytning till det samhälle som omger skolan. Syons roll diskuteras utifrån makro- medium och mikronivå. På samhällelig nivå kopplas t ex skolans och syons roll främst till en sorterande funktion. Avslutningsvis diskuteras intressanta problemområden att belysa i utvärderingen samt några metodiska överväganden.
|
|
| 3. |
- Hansson, Sven (utgivare)
(författare)
-
Kyrkio lagh
- 1987
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)
|
|
| 4. |
- Johansson, Carl-Henry, et al.
(författare)
-
Arjeplogs lappskola
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Åsemar, Carl, 1942-
(författare)
-
Grundskoleelevers val av, kunskaper om och värderingar kring utbildning och yrke
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att beskriva om och hur elever på grundskolans högstadium förändrar sig under sin studietid med avseende pä faktiska val av kurser och tillvalsämnen, framtida utbildnings- och yrkesplaner samt kunskaper och värderingar om utbildning och yrken. Dessutom belyses elevernas erfarenheter av syoverksamheten. Undersökningen utgör en uppföljning av de grundskoleelever, som 1977 började i årskurs 7. Det frågeformulär, som då gavs, har återigen besvarats av eleverna i slutet av årskurs 9. 347 elever har besvarat enkäten. Svarsbortfallet är 13%. Elevemas val inom grundskolan förändras inte på något drastiskt sätt. Resultaten visar dock på några intressanta tendenser avseende valen av alternativkurser och tillvalsämnen. Skillnaderna med avseende på kön och socialklasstillhörighet tenderar nämligen att öka. Elevernas yrkesplaner präglas av stor osäkerhet. 58% av eleverna uppger sig inte ha några yrkesplaner. Kunskaperna om gymnasieskolan har, som förväntat, ökat medan kunskaper om yrken och arbetsmarknad fortfarande bedöms som bristfälliga. Elevernas värderingar om utbildningar och yrken blir mer homogena under högstadietiden. Den utvärdering som-el everna gjort av syon visar bl a att verksamheten i första hand handlar om studieorientering. Analogt med detta uttrycker eleverna ett behov av yrkesorientering. I den avslutande diskussionen konstateras sammanfattningsvis att syons roll framstår som tämligen marginell med avseende på dess uppgift att motverka snedvridna val utifrån könstillhörighet och social bakgrund.
|
|
| 7. |
- Åsemar, Carl, 1942-
(författare)
-
Kunskaper om och attityder till dagens syomål
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga kunskaper om och attityder till dagens syomål hos personer, som på olika sätt är inblandade i syoverksamheten på grund- och gymnasieskola. Skolstyrelseordförande, skolledare, lärare, syofunktionärer och elever i 16 kommuner har intervjuats utifrån ett strukturerat formulär med helt öppna frågor. Bland resultaten kan nämnas att det i huvudsak är enbart syofunktionärerna som känner till syons officiella målsättning. Innehållet i målanvisningarna värderas dessutom på olika sätt. Syofunktionärer värderar det som kallats medvetandegörande funktion högst, till skillnad från övriga, som ger uttryck för att syons viktigaste funktion är informativ. I den avslutande diskussionen kommenteras några av de viktigaste resultaten samt diskuteras metodiska erfarenheter och konsekvenser för det fortsatta utvärderingsarbetet.
|
|
| 8. |
- Åsemar, Carl, 1942-
(författare)
-
Studie- och yrkesorienteringens framväxt i grund- och gymnasieskola
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Syftet med föreliggande rapport är att beskriva studie-och yrkesorienteringens (syons) framväxt i det svenska utbildningsväsendet från 1940-talet och framåt med avseende på mål, organisation och metodik. Beskrivningen baseras på en litteraturgenomgång av skolutredningar, propositioner, läroplaner mm. Generellt har syons betydelse för ungdomars studie- och yrkesval successivt tillskrivits en allt större betydelse. 1970-talet kan ses som en viktig brytpunkt i syons utveckling. Då förändras såväl organisatoriska betingelser som mål och arbetsmetoder. Skolan erhåller t ex det fulla ansvaret för syons genomförande och målen förändras i riktning från en samhälls- till en individanpassad syo. I den avslutande kommentaren diskuteras fyra principer av ideologisk karaktär som genomsyrar syons målsättning. Dessa är: (1) studie- och yrkesvalets frihet, (2) studie-och yrkesvalet som en kontinuerlig process, (3) syons frivillighet samt (4) syo som kompensation. Avslutningsvis görs ett försök att relatera syons expansion till en i samhället fortgående arbetsdelning.
|
|
| 9. |
- Åsemar, Carl, 1942-
(författare)
-
SYO i undervisningen
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att söka utröna om och i vilken utsträckning lärare i olika ämnen på grund- och gymnasieskola tar upp frågor eller problem som är förknippade med den studie- och yrkesorienterande verksamheten. 124 av 150 lärare besvarade hösten 1977 en enkät. Bland resultaten kan nämnas att 60% av lärarna anser att de inte berör syo i sin undervisning och att 67% anser att det inte finns syostoff i det använda undervisningsmaterialet. De gyoaktiviteter som anses förekomma verkar vidare vara av mer spontan karaktär. Totalt uppger 13% av lärarna att man medvetet planerar in syomoment i undervisningen. I den avslutande diskussionen påpekas bl a att de aspekter som ryms inom företeelsen "syo i undervisningen" är många och att denna studie bara kunnat belysa ett fåtal.
|
|
| 10. |
- Åsemar, Carl, 1942-
(författare)
-
Utbildning, arbete, studie- och yrkesval
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Syftet med föreliggande rapport är att belysa kunskaper» uppfattningar och föreställningar hos föräldrar, elever och skolpersonal med avseende på arbete, utbildning, studie1- och yrkesval. Totalt har 81 personer intervjuats, 30 föräldrar, 28 elever (barn till föräldrama) samt 11 syofunktionärer och 12 lärare. De 30 föräldrarfta har dessutom genomgått ett yrkestest. Samtliga intervjuer har spelats in på band och skrivits ut varefter de analyserats* Kategoriseringarna av intervjumaterialet har gjorts såväl utifrån det empiriska innehållet som utifrån den teoretiska referensramen vilken bl a beskriver och probiemati serar utgångspunkter och antaganden om arbete, familj och utbildhing.Av resultaten framgår generellt att det finns stora skillnader mellan eleVer och föräldrar tillhöriga arbetarklass respektive medelklass samt att skolpersonalens uppfattningar mera står i överensstämmelse med medelklassföräldrarnas. Vad gäller t ex kunskaper om utbildning har de förra karaktäriserats som kunskapsfattiga och de senare som kunskapsrika. Även i sättet att använda sig av kunskaperna skiljer sig grupperna åt. Medelklassfamiljen anlägger oftare ett strategiskt perspektiv inriktat mot framtiden medan arbetarklassens är personfokuserat och inriktat mot nuet. Resultat avseende uppfattningar och föreställningar om arbetslivet föreligger för fyra aspekter av detsamma: (1) arbetets värde (2) arbetsmarknad (3) lönedifferentiering och (4) arbetskraftens reproduktion. Även här finns skillnader mellan olika grupper men även likheter. Vad gäller t ex lönedifferentiering och arbetskraftsreproduktion utgår nästan alla från ett individorienterat perspektiv. I den avslutande diskussionen ges vissa förklaringar till resultatutfallet. Den relativa bristen på kunskaper om utbildning ses t ex som en viktig orsak till varför vissa föräldrar betraktar valet som ett fritt val i enlighet med en utbildningsideologi om individuell valfrihet.
|
|
