| 1. |
- Bäckström, Eva-Lena, 1960-
(författare)
-
The unexpected meeting : How to create unique colour choises for products
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The goal of my artistic development work was to deepen my knowledge in the area of colouring for products. In my practice I have worked with colouring in several fields of product design, in different materials and contexts. Since I started working as an industrial designer in the 90’s the importance of colour for the success of the design has become more obvious in recent years. Colour expertise from material suppliers and trend institutions are regarded as truth and many companies rely on their forecasts. The strategies and choices of colour can be made without the designer.Scanning through colour history to find ideas related to colour and form I found that this is an area still to be explored.In this work I have had two different tasks that I wanted to look at. My first challenge was to see if I could make colour suggestions for a product/form regardless of trends and prejudice. My other task was to see if I could find a creative way of working with colour to boost the process. Testing my creativity by performing colour studies conducted by chance.The intention was to see if these two different approaches would converge in some way by testing new strategies to approach colour and form. I hoped to find a way as a designer to strengthen my professionalism and I also wanted to find out if the exercises were valuable for teaching colour on form as a subject.Our perception and ways to interpret colour is influenced by experience, social norms and short-lived trends. In my process I wanted to be free from conventional thinking and have a norm critical approach.Reflecting on the result there is still much to be explored in the field of colour and product. To continue this work I can see many tracks and one would be to explore the connection between function of a product and its colour. Another track would be to look at the intuitive part of the colouring process versus design method.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Westin, Jonas, et al.
(författare)
-
Baserunning - analyzing the sensitivity and economies of scale of the Swedish national freight model system using stochastic production-consumption-matrices
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the paper is to analyze how sensitive the Swedish national freight model system Samgods is to uncertainties in its production-consumption matrices (PC-matrices). This is done by studying how sensitive outputs from one of its key component, the logistics model, are to changes in the PC-matrices. This paper is, to our knowledge, the first attempt to analyze the sensitivity and economies of scale of a national freight transport model using Monte Carlo simulation. The results indicate that the logistics model is able to find new logistics solutions when larger demand volumes are assumed. Freight volumes are calculated to shift to sea transport. If the transport volume increases with one percent, the logistics cost per tonne is on average reduced by about 0.5 percent. Part of the cost reduction comes from increased consolidation of shipments due to larger transport volumes. There is also a positive correlation between total transport demand and the load factor for heavier lorries, trains and larger ships. Without empirical data and further analysis it is difficult to assess the estimated strength of the effect. Furthermore, the analysis indicates that it might be possible to reduce runtimes by removing small transport flows from the PC-matrices without affecting aggregate results too much.
|
|
| 4. |
- Österholm, Magnus, 1976-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Matematiklyftets resultat : slutrapport
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Matematiklyftet är en fortbildning för alla lärare i Sverige som undervisar i matematik. Den genomfördes 2012-2016. Kärnan i fortbildningen var det kollegiala lärandet. Lärare arbetade tillsammans med olika moduler som var och en bestod av didaktiskt material att använda vid planering, diskuss-ioner och genomförande av matematikundervisning, samt vid kollegiala reflektioner och diskussioner. Genom modulerna belystes primärt fyra olika didaktiska perspektiv: (1) att undervisa matematik utifrån förmågorna, (2) bedömning för lärande och undervisning i matematik, dvs. formativ bedömning, (3) rutiner/interaktioner i klassrummet och (4) klassrumsnormer/sociomatematiska normer.Denna rapport presenterar en utvärdering av Matematiklyftets resultat där det undersökts i vilken utsträckning Matematiklyftet har bidragit till att utveckla en bestående undervisningskultur och en bestående fortbildningskultur. Utvärderingen syftar också till att identifiera faktorer som gynnar eller missgynnar Matematiklyftets resultat och ska även fungera både formativt och summativt. Det innebär att både slutsatser om hur Matematiklyftet har uppnått målen att utveckla undervisnings- och fortbildningskulturen och slutsatser om hur stöd till planeringar och genomförande av liknande fort-bildningssatsningar formuleras. Urvalet i utvärderingen består av 35 grund-och gymnasieskolor. På varje skola har tre lärare slumpmässigt valts ut att ingå i utvärderingen, dvs. totalt 105 lärare. I utvärderingen ingår också varje skolas rektor och representant för skolhuvudman. Skolorna har besökts vid två tillfällen för att kunna undersöka förändring i undervisnings- och fortbildningskultur. Datamaterialet består av observationer av matematiklektioner och av kollegiala samtal, intervjuer och enkäter med lärare och rektorer, samt intervjuer med representanter för skolhuvudmän. I datamaterialet ingår även insamlade dokument (t.ex. fortbildningsplaner och kopior av undervisningsmaterial) och bakgrundsinformation om de besökta skolorna (från externa databaser). Denna rapport utgör slutrapporten för utvärderingen av Matematiklyftets resultat. Nedan redovisas utvärderingens huvudsakliga resultat tillsammans med rekommendationer inför framtida fortbildningssatsningar av samma typ som Matematiklyftet.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Albertsson, Jan, 1959-
(författare)
-
Uppföljning av naturtypen 1140 blottade ler- och sandbottnar i Bottenviken och Södra Östersjön : En pilotstudie
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En uppföljning av naturtyp blottade ler- och sandbottnar (naturtypskod 1140) i Södra Östersjöns och Bottenvikens vattendistrikt samt utvärdering av undersökningstypen för denna naturtyp har utförts i form av en pilotstudie under sommar-höst 2014. Arbetet har fokuserat på bottenfaunan i dessa grunda områden. Stora skillnader i mängd och artsammansättning hos bottenfaunan konstaterades mellan Södra Östersjön och Bottenviken. Totalt påträffades 34 och 13 taxa i Södra Östersjön respektive Bottenviken där endast två var gemensamma för bägge distrikten. Totala individantalen och biomassa var avsevärt högre i Södra Östersjön, samtidigt som variationen mellan prov var mindre där vilket gjorde att flera parametrar gav godtagbar precision. I Bottenviken var precisionen betydligt sämre p.g.a. stor variation mellan prov. Användning av 0,5 mm sållstorlek som alternativ i Bottenviken förbättrade flera parametrar något men sammantaget kanske inte tillräckligt för att motivera inkluderandet av detta i undersökningstypen i dagsläget. Ett flertal typiska och karakteristiska arter som finns listade i den svenska vägledningen för naturtypen påträffades i södra Östersjön, varav någon enstaka förekom frekvent och med en låg relativ variation som medförde god mätprecision. I Södra Östersjön hittades också en art som är ny för Sverige, märlkräftan Grandidierella japonica. I Bottenviken förekom inga listade typiska eller karakteristiska arter överhuvudtaget, och det finns därför ett behov av att se över listan över sådana arter. Det bör utredas framöver hur zonen för provtagning inom naturtyp 1140 bättre ska definieras då Östersjön i stort sett saknar tidvattenvariationer. Att särskilja en zon som upplever en lämplig frekvens och varaktighet av torrläggning bör vara ett viktigt mål för att kunna undersöka ett faunasamhälle som är karakteristiskt för naturtyp 1140. Sammantaget tyder resultaten på att undersökningstypen kan fungera relativt väl i Södra Östersjön med rimliga arbetsinsatser, när det gäller att ta fram momentanvärden av godtagbar precision för flera parametrar. För Bottniska viken däremot krävs betydligt större arbetsinsats för att åstadkomma detta, men i och med att typiska arter, och kanske andra lämpliga arter, saknas där är det tveksamt om det är lönt att öka insatserna i dagsläget. Framgången i framtida uppföljningar beror också starkt av storleken på den slumpmässiga variationen i tiden för faunan i naturtypen, men denna är okänd och har inte studerats i den aktuella pilotstudien.
|
|
| 10. |
|
|
