| 1. |
- Carroll, L. J., et al.
(författare)
-
Prognosis for mild traumatic brain injury : Results of the WHO Collaborating Centre Task Force on Mild Traumatic Brain Injury
- 2004
-
Ingår i: Journal of Rehabilitation Medicine. - : Medical Journals Sweden AB. - 1650-1977 .- 1651-2081. ; 43, s. 61-
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- We searched the literature on the epidemiology, diagnosis, prognosis, treatment and costs of mild traumatic brain injury. Of 428 studies related to prognosis after mild traumatic brain injury, 120 (28%) were accepted after critical review. These comprise our best-evidence synthesis on prognosis after mild traumatic brain injury. There was consistent and methodologically sound evidence that children's prognosis after mild traumatic brain injury is good, with quick resolution of symptoms and little evidence of residual cognitive, behavioural or academic deficits. For adults, cognitive deficits and symptoms are common in the acute stage, and the majority of studies report recovery for most within 3-12 months. Where symptoms persist, compensation/litigation is a factor, but there is little consistent evidence for other predictors. The literature on this area is of varying quality and causal inferences are often mistakenly drawn from cross-sectional studies.
|
|
| 2. |
-
Odlingslandskapet i Kalmar län - Bevarande program Borgholms kommun
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det öppna landskapet, jordbrukslandskapet är ett resultat av många generationer jordbrukares hårda arbete för att kunna försörja sig och sina familjer. I landskapet omkring oss finns mängder av spår som berättar om deras möda för att bryta och odla marken. Stensträngar och odlingsrösen som visar var de hade sina åkrar. Trägärdesgårdar och stenmurar som talar om var förfaderna hade sina djur. Bondens landskap kom att bli ett rum för biologisk mångfald. Öppenheten gav ett ökat utrymme för gamla arter och skapade också utrymme för nya arter av såväl växter som djur. Åkerholmar, diken och stenmurar är exempel på livsmiljöer som är direkt knutna till odlingslandskapet. Det kulturella rummet, odlingslandskapet är förutsättningen för det naturliga rummet, naturlandskapet. Samtidigt gäller förstås det omvända, naturen är en förutsättning för det kulturella värdet. Dessa båda går hand i hand, det är omöjligt att skilja natur- och kulturvärden ifrån varandra. I och med nya arbetsmetoder inom jordbruket kan man i dag se hur det gamla öppna odlingslandskapet blir mer och mer sällsynt. Mekaniseringen har medfört att åkrar och slåtterytor lagts ihop till större enheter, lador försvinner, diken läggs igen, åkerholmar rensas bort och odlas upp. Mångfalden i landskapet går förlorad, istället får vi ett rationellt och lättskött landskap. Följden blir att det växt och djurliv som är gynnat eller beroende av hävden får mindre utrymme i landskapet och riskerar att helt försvinna. Många av de arter som är hotade i Sverige idag är knutna till odlingslandskapet. För att motverka de negativa konsekvenserna av förändringen i jordbruket har riksdagen fastställt ett miljömål (SFS 1989/90:146). Utgångspunkten för detta är att ett rikt och varierat odlingslandskap skall finnas i hela landet. De delar av odlingslandskapet som innehåller höga natur- och kulturvärden skall bevaras så intakta som möjligt. Detta skall göras genom en rad olika åtgärder. Grunden är att alla som brukar mark, skall ta hänsyn till de värden som finns i området. Detta uttrycks bland annat i Skötsellagens hänsynsparagrafer. Ett annat instrument är den särskilda ersättning för landskapsvård som kan ges till brukare som får extra kostnader för hänsyn till särskilda värden. Denna ersättning kan utgå till områden med höga natur- och kulturvärden. Till sist är det ändå så att den viktigaste landskapsvårdaren är den intresserade och miljömedvetna jordbrukaren som, genom sin kunskap och sitt arbete bedriver ett modernt jordbruk på ett sådant sätt att natur- och kulturvärden bevaras. Landskapet är inte bara en vacker bakgrund, utan en arbetsplats för många människor, och förutsättningen för många fler människors dagliga bröd. Detta bevarandeprogram är det första mer heltäckande försök att skildra de natur- och kulturvärden som finns i Kalmar län. Programmet är länsstyrelsens långsiktiga program för bevarande av dessa värden och kommer att revideras när så bedöms erforderligt. Bevarandeprogrammet har upprättats av länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall verka för ett brett engagemang, och medverkan, i bevarandearbetet från andra regionala myndigheter,organisationer och kommuner. Medverkan skall syfta till att inblandade parter blir delaktiga och känner ansvar för programmets genomförande. Inom länsstyrelsen har en arbetsgrupp, med representanter från bl a miljövårdsenheten, kulturmiljöenheten och lantbruksenheten deltagit. För varje kommun har utsetts en kontaktperson som har medverkat såväl med lokala kunskaper om odlingslandskapet som med kommunala intentioner som bl a tagit sig uttryck i kommunens översiktsplanering. En samverkan mellan stat och kommun är helt nödvändig, både i planering och genomförande av bevarandeåtgärder i odlingslandskapet. Detta för att nå ett optimalt resultat av insatta medel från samhällets sida. Arbetet har följts av en referensgrupp med representanter från skogsvårdsstyrelsen, länsmuseet, länets kommuner, kommunförbundets länsavdelning. Lantbrukarnas Riksförbnnd, Sveriges Jordägareförbund, Hushållningssällskapet, ideella naturvårdsrörelsen och hembygdsrörelsen. Bevarandeprogrammet har varit ute på remiss i länet samt till Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Detta för att så långt möjligt nå en samsyn i frågor som rör bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 6, Kungsörs kommun
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sommaren år 1989 har Pekka Hedin inventerat ängs- och hagmarker i Kungsörs kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 53 objekt. Av dessa är 14 av klass I, 14 av klass II, 25 av klass III och 0 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 34 ha. Medelytan är ca 10 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 563 ha.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Koinberg, Inga-Lill, et al.
(författare)
-
The usefulness of a multidisciplinary educational programme after breast cancer surgery : A prospective and comparative study
- 2006
-
Ingår i: European Journal of Oncology Nursing. - London : Elsevier. - 1462-3889 .- 1532-2122. ; 10, s. 273-82
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the study was to compare and evaluate a multidisciplinary educational programme with traditional follow-up visits to a physician after breast cancer surgery in terms of well-being, aspects of self-care and coping ability 1 year after diagnosis. A reduction in the intensity of follow-up after breast cancer surgery is recommended. New follow-up models are being debated and could be of interest. The study design was non-randomised and comparative. Ninety-six consecutively selected women with newly diagnosed breast cancer, classified as stage I or stage II, participated in either a multidisciplinary educational programme (n = 5 0), or traditional follow-up by a physician (n = 4 6). Three questionnaires were used: Functional Assessment of Cancer Therapy-General (FACT-G), a study specific questionnaire regarding self-care aspects (SCA) and Sense of Coherence (SOC). With the exception of physical well-being at baseline there was no significant difference between the groups. The women in the multidisciplinary educational programme increased their physical and functional well-being (P < 0.0 1). The women in traditional follow-up by a physician increased their functional well-being while social/family well-being (P < 0.0 1) decreased over time. There was a statistically significant difference in SOC (P < 0.0 0 1) in the traditional follow-up by a physician between baseline (mean=74.4, SD=12.4) and the 1-year follow up (mean=67.7, SD=11.4). Thus, women in the traditional follow-up by a physician scored lower in the area of SOC 1 year after diagnosis. A multidisciplinary educational programme may be an alternative to traditional follow-up by a physician after breast cancer surgery, but more research is needed about the financial benefits and effectiveness of such a programme.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Fellman, Vineta, et al.
(författare)
-
One-year survival of extremely preterm infants after active perinatal care in Sweden.
- 2009
-
Ingår i: JAMA : the journal of the American Medical Association. - : American Medical Association (AMA). - 1538-3598 .- 0098-7484. ; 301:21, s. 2225-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Up-to-date information on infant survival after extremely preterm birth is needed for assessing perinatal care services, clinical guidelines, and parental counseling.
|
|
