| 1. |
- Hansson, Joacim, 1966-, et al.
(författare)
-
Profession, utbildning, forskning : biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi vid Kungliga Biblioteket har givit de fem biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna vid Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds univeritet, Umeå universitet och Uppsala universitet uppdraget att utreda och formulera förslag kring utbildning och forskning för en stärkt bibliotekarieprofession. Syftet med föreliggande rapport är, att visa situationen för svensk biblioteks- och informationsvetenskap, tydliggöra relationen till bibliotekarieprofessionen och lämna strategiska förslag på hur ämnet kan förstärkas till förmån för en stärkt professionsutvecklig. En omvärldsanalys med riktning mot bibliotekssektorn görs samt en beskrivning av nuläget för biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning och forskning. Biblioteks- och informationsvetenskapens centrala betydelse för bibliotekarieprofessionen lyfts fram. Utbildingsprogrammen i ämnet attraherar gott om studenter och som svar på bibliotekens konstaterade behov av biblioteks- och informationsvetenskapligt utbildad personal argumenterar rapportförfattarna för möjligheten att expandera utbildningarna på kandidat- och masternivå vid samtliga fem lärosäten. Inom forskningen konstateras, att trots att ämnet idag i grunden fungerar väl finns ännu svårigheter att erhålla finansiering för professionsinriktad biblioteksforskning. Omvärldsanalysen visar upp ett behov av en tydligare struktur för kontinuerlig kompetensutveckling inom bibliotekarieprofessionen. Rapporten mynnar ut i fem strategiska förslag rörande grundutbildning, forskning och kontinuerlig kompetensutveckling:En ökning av antalet studieplatser på program på kandidat- och masternivå i biblioteks- och informationsvetenskap.Nationell forskarskola för biblioteksforskning.Inrättande av en externfinansierad professur med inriktning mot biblioteksforskning.Stärkt finansieringsstruktur för biblioteksforskning.Etablerande av en samlad nationell struktur för kontinuerlig kompetensutveckling.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergstrand, Anna, 1974-, et al.
(författare)
-
Varför är det så snårigt? : Begrepp relaterade till samverkansmeritering
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Detta dokument är framtaget som en intern rapport inom MerSam – Meritvärde av samverkansskicklighet, varsprojekttid löpt under 2017 – 2020. MerSam är ett av Vinnovas 17 finansierade K3-projekt. Rapporten utgör ensammanställning av insamlad information från dokument, dialoger, workshoppar, intervjuer och enkäter.Rapporten visar på användning av begrepp och tolkning av begrepp. Syftet är att beskriva en nulägesbild ochutifrån den samla och lyfta fram vilka begrepp som förslagsvis kan användas i projektets slutleveranser. Slutsatser och rekommendationer har tagits fram med delaktighet av hela MerSam projektet och hardiskuterats på projektmöten, projektworkshopar den 17-18 juni 2020 samt den 15 oktober 2020.
|
|
| 4. |
- Berglind, Johanna, et al.
(författare)
-
Allt åt alla för alltid : Förslag till ett nationellt ramverk för gallring och bevarande
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kungliga biblioteket (KB) tillsatte sommaren 2019 en arbetsgrupp med uppdrag attpåbörja arbetet med nationella riktlinjer för gallring. Via tidigare nätverksmöten ochkonferenser samt i rapporter hade det framkommit en önskan om ett nationelltsamarbete kring gallring och bevarande.Forskningsbiblioteken (lärosätesbibliotek och specialbibliotek) gallrar i dagslägetmycket tryckt material, men arbetet sker utan samordning. Viktigt material riskerardärför att gå förlorat. Tidigare svenska samarbeten kring bevarande och gallring visar pågod vilja och goda intentioner. Dock har det funnits brister i långsiktighet ochorganisation, oklar finansiering på lång sikt och svag samordning och uppföljning. Flerapågående och framgångsrika internationella initiativ visar på behovet av samsyn kringgrundläggande mål med arbetet och en långsiktigt hållbar lösning, såväl ideologiskt somfinansiellt och organisatoriskt.Arbetsgruppen har genom omvärldsbevakning och avstämning med fältet tydliggjortkärnan i vad ett långsiktigt samarbete skulle innebära. Detta har konkretiserats i ettförslag till en vision och policy i form av ett ramverk. Visionen sammanfattas i att”forskningsbiblioteken samverkar långsiktigt och tar ett gemensamt ansvar för att spara,bevara och tillgängliggöra material för dagens och framtidens behov för alla sinamålgrupper”.Visionen konkretiseras i sex policy-punkter om samverkan, bevarande ochtillgängliggörande. Samverkan bör ske genom en formaliserad organisationsstruktur ochge förutsättningar för att se samlingarna som en gemensam resurs, så att varje bibliotekinte behöver spara allt. Minst ett exemplar av det svenska trycket ska bevaras som"samhällets minne" och ett tillräckligt antal exemplar måste sparas för att ävensäkerställa nyttjande för framtiden. Material som sparas måste tillgängliggöras effektivt(genom till exempel digitalisering och fjärrlån) och god sökbarhet upprätthålls genomkvalitativ metadata.Ramverket har diskuterats med fältet på flertalet workshoppar, vid konferensenSamlingshantering i teori och praktik1 samt genom en enkät till berörda bibliotek.Dialogen visar på ett mycket stort intresse hos biblioteken för att samarbeta kringgallring och bevarande av lågfrekvent använt material och på så sätt säkra tillgången tillforskningsmaterial. Ramverket är ett sätt att samordna resurser för att bygga relevantatjänster och säkra tillgång till samlingar för framtiden. Det krävs ett tätt samarbete ochgemensamt ansvarstagande mellan KB och forskningsbiblioteken för att ge tyngd ochförutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbete. Behoven och möjligheterna för biblioteken att delta i ett samarbete ser dock olika ut. Därför är det viktigt att de kandelta efter sina specifika förutsättningar.Arbetsgruppens rekommendation är att KB i det första skedet bör leda arbetet med attfastställa ramverket och dess vision med intresserade forskningsbibliotek, genomexempelvis en avsiktsförklaring. Man behöver också skapa förutsättningar förimplementering av ramverket genom att till exempel definiera roller och samordna medandra pågående utredningar. I nästa fas tas en organisation för samarbetet framgemensamt av deltagande parter. Därefter kan det praktiska arbetet starta, till exempel iform av pilotprojekt som kan utgå från bibliotekens pågående eller planeradegallringsarbeten. Detta för att i mindre skala pröva ramverket, dess finansiering ochorganisation samt framtagna riktlinjer, innan det skalas upp. Slutligen kan projektetövergå till förvaltning, där organisation, roller, finansiering och riktlinjer fastställs.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Pal, Rudrajeet, Full Professor, et al.
(författare)
-
Circular used clothing valorization: Executive Brief
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This Executive Brief compiles the key results obtained from some ongoing research and innovation studies conducted with the scope of two ongoing projects: (i) CLOSeD (Circular clothing dichotomies in global-local supply chain dispersion) funded by Ikea Family Research Foundation; ongoing since January 2021, and (ii) Circular Logistics (Exploring the role of logistics in the circular textile ecosystem) funded by Formas (Swedish research council for sustainable development); ongoing since May 2022. [More about the 2 projects here: CLOSeD↗ Circular Logistics↗]This Executive Brief is one-of-its-kind, given that it synthesizes the results of multiple ongoing studies, and draws connection among them by presenting an overarching purpose of creating science-based logical reasoning and understanding of how circular clothing supply chains and ecosystems, and the organizations embedded within, can maximise their valorisation potential amid the changing landscape led by, for example, the European Union (EU)-wide planning and adoption of “EU Strategy for textiles”. A common thread of our argument, as put forward in this Executive Brief is while the textile circular economy is largely influenced in practice by recent technological advancements, related to circular material development, innovative products and processes, or digitalization of circular business models and operations, the motivation in driving them forward has been largely from an efficiency-gain perspective, both in terms of economics and ecology, that is address whether and how circular economy would minimise costs, enhance profitability, and render economies of scale. A novelty-centred perspective has been largely implicit in this regard; however critical to generate a top-line on how circular supply chains and ecosystems should generate sustainable value, beyond cost/profit dimensions.To address this our Executive Brief presents the 5 distinct studies’ results. Each study is enriched by empirically-driven dataset, analytical framing and scientific methodology, while at the same time are aligned by a common objective: to explore and provide explanation of the main challenges to value generation in circular clothing supply chains and ecosystems, and what concrete strategic solutions are/can be devised. Ø STUDY 1 explores the values currently uncaptured, new opportunities and strategies to capture them, from a multi-dimensional and multi-stakeholder perspective, in context to European used clothing circular supply chain from multiple countries.Ø STUDY 2 checks the triple-bottom line sustainability credential of distributed Global North-South used clothing circular supply chain, by weighing the pros and cons against each other and finally proposing what needs further attention for future valorization.Ø STUDY 3 highlights the underlying supply chain capabilities prerequisite to design textile-to-textile recycling value chain for handling post-consumer waste in Global North.Ø STUDY 4 presents the case of a multi-national Swedish fashion retailer to pen down what capabilities are essential of an ecosystem leader or captain in orchestrating circular supply chains of post-consumer used clothes.Ø STUDY 5 initiates a mapping of multi-tiered textile recycling value chain in Global South by presenting the case of Panipat in India - world’s largest mechanical recycling hub.
|
|
| 10. |
- Hagberg, Johan, 1973, et al.
(författare)
-
Konsumtionsrapporten 2023
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Konsumtionsrapporten 2023 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2022. I den första delen, ”Hushållens konsumtion” ges en översikt över den privata konsumtionen i Sverige och hur den förändrats. Här beskrivs även skillnader mellan olika hushållstyper och konsumentgrupper, hållbarhetsaspekter på konsumtionen samt hushållens framtidsförväntningar på den egna ekonomin. I andra delen, ”Detaljhandeln” beskrivs försäljning och utveckling inom detaljhandeln under 2022 med fokus på olika delbranscher, kanaler och platser, inom e-handeln respektive den butiksbaserade detaljhandeln. Den andra delen avslutas med handelns framtidsförväntningar. Årets Konsumtionsrapport innehåller två fördjupningsdelar som var en och analyserar aktuella teman inom konsumtion. I den första av fördjupningsdelarna analyserar Emma Björner digitalisering inom turism, besöksnäring och upplevelseekonomi. I den andra fördjupningsdelen analyserar och diskuterar Benjamin Hartmann olika exempel på nostalgisk konsumtion.
|
|
