SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "swepub ;conttype:(popularscientific);lar1:(hb);pers:(Dessne Petter)"

Sökning: swepub > Populärvet., debatt m.m. > Högskolan i Borås > Dessne Petter

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Dessne, Petter (författare)
  • Grönt energisamarbete kan rädda tusentals från svältdöden
  • 2011
  • Ingår i: Newsmill. - : PM Nilsson, chefredaktör, ansvarig utgivare.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • I Durban diskuteras i dagarna inte bara koldioxidutsläpp utan också hur man bäst tar tillvara den enda procent av världens vatten som är tjänligt dricksvatten. Att värna om befintligt sötvatten är viktigt, men det finns också ett annat sätt: extrahera dricksvatten från havet med den gröna tekniken OTEC. Bara några mil från ökenområdena ligger Afrikas kust och OTEC kan ge både elektricitet och tusentals kubikmeter sötvatten varje dygn. Projektet OTEC Africa (www.otecafrica.org) syftar till att åstadkomma just detta.
  •  
2.
  • Dessne, Petter (författare)
  • Gästblogg : Kundkortens död ger insikt i kundbeteenden
  • 2013
  • Ingår i: Retailingresearch.blogspot.com. - : Swedish Institute for Innovative Retailing.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Gästblogg: Kundkortens död ger insikt i kundbeteenden Du drar på dig dina favoritjeans en kall februarimorgon. Tyvärr verkar jeansen krympa något för varje kvartal och nu får inte längre plånboken plats. Varför? Jo, för att den är proppfylld med kundkort och kvitton. På busshållplatsen en halvtimme senare inser du att din överfulla plånbok blev kvar på sängbordet och du får vända hem för att hämta plånboken och ta nästa buss. På väg hem från jobbet går du in i en klädbutik för att kompletteringshandla några par strumpor. Framme i kassan ombeds du plocka fram kundkortet, som över huvud taget aldrig fått plats i plånboken och som du därför glömt hemma. Eller så har du det med dig men orkar inte leta reda på kortet för så små belopp. Du går sedan förbi din vitvarubutik men går inte in för att titta på en ny spishäll eftersom vitvarukedjans poängbaserade kundkort ligger i byrålådan. Historien ovan visar hur problemfylld vardagen blivit på grund av kundkorten. Problemet är välkänt och branschorganisationer för handel och bank har då och då diskuterat införande av ett gemensamt kundkort, som du alltså skulle kunna dra oavsett om du köper mat, bensin, strumpor eller spishällar. Tyvärr har aldrig något sådant kort slagit igenom. Foto: M Sundström Sverige är ett föregångsland inom IT-lösningar för handel (som exempel kan nämnas att ICA är störst i världen på självscanning). Intresset för analys av stora datamängder – det som kallas ”big data” – för att se hur kunder beter sig är också väldigt stort just nu. Därför bör vi kunna dra nytta av Sveriges position som världens mest IT-mogna land och studera kundbeteenden genom att få in så stora mängder köpdata som bara är möjligt. Ett enkelt och för kunden smidigt sätt att göra det är att avskaffa kundkorten, vilket kan låta motsägelsefullt. Min framtidsvision är följande: När det är dags att betala i en butik får du frågan om du vill ansluta dig som kund (precis som idag). Skillnaden är att du nu inte får något specifikt kort, utan alla inköp lagras per automatik i butikens databas när du drar ditt kontokort, såvida du inte trycker in knappen ”Lagra ej uppgifter”. Butikens databas kan sedan kopplas mot andra kedjors databaser för att skräddarsy erbjudanden eller analysera köpdata. Med systemet kan du via en särskild webbsida se alla dina inköp i de butiker du handlar och får därmed en överlägsen inblick i din hushållsekonomi. Du behöver heller aldrig bry dig om kvitton eftersom dina inköp enkelt kan plockas fram från databasen. Samtidigt ökar information om småköp (strumporna) så att handlaren kan utröna hur små köp kan leda till större. Handlaren slipper dessutom missa oplanerade sällanhandelsköp (spishällen). Dessutom kan flera kedjor samarbeta med ett gemensamt system: Den som köper en resa vill kanske ha erbjudanden om badkläder. När kunden får större incitament att betala med kort minskar också kontanthanteringen. Det system som beskrivits ovan är idag verklighet för den som är ICA-kund. Tekniken finns alltså, och kompetens inom big data, systemutveckling och kundbeteenden finns faktiskt inom SIIR. Frågan är om viljan finns hos kunder men framför allt hos företrädare för Sveriges handlare. För min egen del vill jag gärna slippa bära omkring på en massa kundkort och kvitton. Eller att någon skänker mig ett par nya jeans då och då. Frekvent gästbloggare//Petter Dessne
  •  
3.
  • Dessne, Petter, et al. (författare)
  • Hållbarhetsredovisning : ett verktyg för smartare konsumenter
  • 2013
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Hållbarhetsredovisning - ett verktyg för smartare konsumenter Hållbarhetsredovisningar ger oväntade möjligheter för handel och konsumenter Högskolan i Borås rektor Björn Brorström och miljösamordnare Birgitta Påhlsson har gemensamt att de båda är företagsekonomer med redovisning som specialområde. För en tid sedan höll de ett gemensamt seminarium om hållbarhetsredovisningens (HR) snabba framväxt och kommande utmaningar. En HR är ofta en berättelse i fritext, helt enkelt en skriftlig redogörelse över vad som skett i en organisation under året inom ekologiska och sociala aspekter av hållbar utveckling. Ett problem som Björn, Birgitta och andra forskare brottas med är att klä hållbarhetssträvanden i siffror, för att på så sätt finna metoder att införliva dem i årsredovisningarnas finansiella rapportering. Jag ser två sätt att lösa detta problem på, där åtminstone det ena alternativet kan vara intressant för handelsforskningen och ge avtryck på framtidens handel. Det första alternativet är det mest självklara och det enklast genomförbara. Den offentliga sektorn omsätter stora belopp (500 miljarder per år i Sverige, 15 000 miljarder i EU). Om all offentlig upphandling skulle tvingas ta hänsyn till HR skulle hållbarhetsaspekter mycket snart hamna högt på dagordningen hos åtminstone stora och medelstora företag. Problemet kan alltså lösas genom att man vänder på det: siffrorna behövs helt enkelt inte. En sådan lösning kräver dock att man ser till vad redovisningen syftar till, snarare än att skapa en optimal redovisning i sig. Det andra sättet är mer komplicerat men skulle ge konsumenter ökad inblick i vad de köper och ökad makt att välja bort varor som är dåliga för natur och hälsa. Idén bygger på att varje varas ingående komponenter (t.ex. en knappsats i en mobiltelefon) får en viss ”straffpoäng” utifrån parametrar som materialåtgång, miljöeffekter av transporter, fabriksarbetares situation etc. För varje led i kedjan ökar poängen, på samma sätt som moms byggs på successivt. För konsumenten redovisas sedan poängen på prislappen. Slutkunden kan därmed enkelt jämföra, säg, konkurrerande mobiltelefoner från Apple och Samsung, och se vilken som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv. Appen Shopgun - ett exempel från Göteborg om hur konsumenter kan köpa bättre och justare livsmedel Ett sådant system skulle inte vara trivialt att införa, men faktum är att de flesta data redan finns tillgängliga. Som exempel kan nämnas att alla moderna fabriker lär ha system för att redovisa hur mycket tid som läggs ned på respektive produktslag. Som handlare skulle ett poängsystem ge mängder av möjligheter: •Konsumenten skulle t.ex. kunna se att en viss vara av hög kvalitet ger mindre avtryck på miljön än en billigare vara kanske gör, särskilt om förväntad livslängd räknas in. •Kedjor som ICA och Coop, som är världsledande på att arbeta med kunddata, skulle kunna ge specialerbjudanden och kundrabatter om man väljer de miljöriktiga alternativen. Listan kan göras lång. Oavsett vilken väg man väljer att gå uppstår följdfrågor som verkar intressanta att forska vidare på och här kan SIIR komma in. Tänk om man kunde presentera ett projekt mellan exempelvis SIIR, Borås kommun och det lokala näringslivet med kundundersökningar utifrån ett poängsystem! Vinsterna med framför allt detta andra sätt är många. Världen mår bättre. Fabriksarbetares vardag kan underlättas. Handlare kan erbjuda annat än låga priser. Konsumenterna kan göra aktiva val för miljön. Och som grädde på moset får ekonomerna mängder av nya siffror att pryda årsredovisningarna med! Gästbloggare//Petter Dessne
  •  
4.
  • Dessne, Petter, et al. (författare)
  • Miljöstrategiska val för ett stärkt Borås
  • 2012
  • Ingår i: Borås Tidning. - : AB Boraas Tidning. - 1103-9132.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Vindkraften, stadstrafiken och järnvägen utgör tre problem eller tre möjligheter för Borås framtid. Vi föreslår några strategiska val för att stärka vår hemregion.
  •  
5.
  • Dessne, Petter, et al. (författare)
  • Ny havsteknik kan lösa miljöproblem
  • 2014
  • Ingår i: Svenska Dagbladet. - : Svenska Dagbladet AB & Co.. - 1101-2412. ; :2014-02-08
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Debattartikel som förespråkar miljötekniken OTEC för att förse stora delar av världen med energi och färskvatten.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5
Typ av publikation
tidskriftsartikel (4)
annan publikation (1)
Typ av innehåll
Författare/redaktör
Sundström, Malin (1)
Dessne, Karin (1)
Golmen, Lars (1)
Johnson, Ted (1)
Bharathan, Desikan (1)
visa fler...
Lever, Harold (1)
Stensson, Carina (1)
visa färre...
Lärosäte
Språk
Svenska (5)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (5)
Teknik (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy