| 1. |
- Dolatkhah, Mats, et al.
(författare)
-
Att värdera skolbiblioteksforskning
- 2013
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 25 år av tvärvetenskaplig, internationell forskning visar alltjämt att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med undervisningen kan ge högst meningsfulla bidrag till elevers lärande. Det menar sex forskare vid institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. I en lång replik (7/10) i debatten om skolbibliotek, där Gabriel H Sahlgren generöst presenterar färdiga och kategoriska lösningar på svåra och omstridda metodologiska problem inom samhällsvetenskaplig och tvärvetenskaplig forskning, bemöts vårt tidigare inlägg (4/10). Vi noterar att Sahlgren, som professionell opinionsbildare med uppdrag att finna argument för en fri skolmarknad, framhärdar i sin övertygelse om att en enda indisk studie är en bättre indikator på hur skolbibliotek i Sverige kan fungera, än den helhetsbild som övrig forskning presenterar. Skälet för detta är att den indiska studien använder sig av en experimentell metoddesign. Studien ifråga finner inget stöd för att anta att orsakssamband finns mellan förekomsten av skolbibliotek och elevers studieresultat.
|
|
| 3. |
- Lundberg Rodin, Margareta, et al.
(författare)
-
BHS och skönlitteraturen
- 2013
-
Ingår i: DIK-forum. - : DIK. - 0281-6873.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I olika sammanhang framgår det att BHS inte riktigt lyckas nå ut med information om vad vi har för utbildningar och vad de innehåller. Utbildningarna uppdateras och utvecklas fortlöpande så det kan naturligtvis vara svårt att hålla sig a jour.27 2013 SEP0BHS och skönlitteraturenAv Margareta Lundberg Rodin, Jenny LindbergI olika sammanhang framgår det att BHS inte riktigt lyckas nå ut med information om vad vi har för utbildningar och vad de innehåller. Utbildningarna uppdateras och utvecklas fortlöpande så det kan naturligtvis vara svårt att hålla sig a jour.Vi kan konstatera att det förekommer en del missuppfattningar som kan ha grund i hur utbildningarna utformades i samband med den stärkta teorianknytningen i magisterutbildningen mellan 1993 och 2007. I och med den s. k. Bolognareformen hösten 2007 förändrades bibliotekarieutbildningen. BHS erbjuder sedan dess grundutbildning på kandidatnivå både på campus och distans i biblioteks- och informationsvetenskap. Samtidigt startade även utbildning på masternivå, samt vissa andra utbildningar inom informationsområdet.Många synpunkterVi får ofta synpunkter på utbildningarna och vad de ska innehålla från studenter, olika slags bibliotek och andra organisationer. Vi har dessutom tre utbildningsråd och externa ledamöter i institutionsstyrelsen för att kunna ta in synpunkter och förslag från biblioteksfältet. Det är positivt med intresse och synpunkter, men samtidigt är det inte möjligt att inrymma allt det som olika personer och grupper framhåller som mest väsentligt. Stor breddFör att kunna erbjuda forskningsgrundad utbildning med relevans för hela den mångfacetterade bibliotekarieprofessionen har institutionen valt att ha stor bredd i undervisningens innehåll och arbetsformer. Exempelvis ingår användarstudier, bibliotekshistoria, kunskapsorganisation, litteraturförmedling, pedagogiskt arbete och biblioteksledning i utbildningen eftersom bibliotekarier behöver ha breda generella kunskaper för att kunna arbeta inom olika bibliotekstyper. Vi utbildar för olika slags bibliotek, men även för närliggande branscher och utöver generella kompetens har studenterna möjlighet att profilera sig genom ett rikt utbud av valbara kurser, vissa har fokus på folk- och skolbibliotek, medan andra har fokus på högskolebibliotekens verksamheter. Studenterna ska vid utbildningens slut både ha tillägnat sig akademiska färdigheter och fått god anknytning till biblioteksarbete genom utbildningens tydliga professionsinriktade inslag.Skönlitterturen är obligatoriskSkönlitteratur på bibliotek, läsning och förmedlingsarbete ingår sedan höstterminen 2012 i flera obligatoriska kurser i bibliotekariekandidatutbildningen. Likaså finns det flera valbara och fristående kurser för dem som vill fördjupa sig i området. I ett antal kurser finns det även möjlighet att utifrån eget val utveckla ytterligare kunskaper i fältstudier och genom uppsatsskrivande. Trots att information om Bibliotekarieprogrammets innehåll finns i BHS utbildnings- och kursplaner har detta tyvärr inte nått fram tillräckligt. Ett exempel på att vi inte lyckats informera tillräckligt är Statens Kulturråd. I läsandets landEn Litteraturpolitisk uppdatering i antologin I litteraturensland utgiven av Litteraturcentrum 2013 som kritiserar utbildningarna för att brista i detta avseende. Det är olyckligt att felaktiga uppgifter förekommer och cirkulerar om att litteraturförmedling inte ingår i BHS obligatoriska eller fördjupande undervisning. Det påstås även i dokumentet att ”dagens bibliotekarieutbildningar i hög grad är anpassade för forskningsbibliotek”. De andra utbildande lärosätena får svara för sig, men i Borås utbildar vi för olika slags bibliotek och lägger stor vikt vid att många studenter anställs vid folk- och skolbibliotek.Ett exempel är kursen Bibliotek och användare som har sin utgångspunkt i hur olika användargrupper interagerar med bibliotek och bibliotekarier. I kursen fokuseras å ena sidan användarnas olika sätt att söka och använda information, litteratur och kultur och å andra sidan bibliotekens och bibliotekariers olika arbetsmetoder för att förmedla och tillgängliggöra information och medier i olika biblioteksverksamheter. Läsning, medievanor och förmedling studeras ur användarperspektiv. Skans Kersti Nilsson (fil dr i litteraturvetenskap) föreläser bl.a om Litteraturutredningen och litteraturförmedling och Mats Dolatkhah (fil dr i biblioteks- och informationsvetenskap) föreläser om läsning, läsvanor och lässtatistik. I våra litteraturlistor återfinns bl. a. Ulla Carlssons och Jenny Johannisson, antologi Läsarnas marknad, marknadens läsare. En forskningsantologi utarbetad för litteraturutredningen 2012. UppsatsämnenStudenternas intresse är stort för skönlitteratur och förmedling, vilket även märks i valet av uppsatsämnen. I en vetenskapligt baserad utbildning är också samspelet mellan pågående forskning och utbildning väsentligt. Vid institutionen pågår även forskning inom litteraturområdet som i det fleråriga projektet: Fiktionsläsningen i internetsamhället: litteraturens betydelse för unga vuxnas personlighetsutveckling och omvärldsorientering, finansierat av Vetenskapsrådet inom ramen för programmet Uses of fiction.Litteraturutredningen Läsandets kultur (SOU 2012: 65) visar på allvarliga brister i läskompetens och läsförståelse, hos barn och unga vuxna i Sverige idag. Här instämmer vi med utredningen och Kulturrådet i att det verkligen behövs olika former av "läslyft" i Sverige och att biblioteken självklart har en betydelsefull roll i detta sammanhang. Kunskap och arbetsmetoder delaktighet, förmedling, lässtimulans, liksom levande diskussioner kring textbegreppet, litteraturens värde och funktioner är därför väsentliga delar av utbildningen. Tag gärna kontakt så berättar vi mer.Jenny Lindberg, Programansvarig för bibliotekarieprogrammetMargareta Lundberg Rodin, Professionssamordnare
|
|
