| 1. |
|
|
| 2. |
- Carlsson, P, et al.
(författare)
-
Svar till Nils-Eric Sahlin : Vi håller med om att vårt förslag till reviderade riktlinjer för prioriteringar behöver analyseras ytterligare
- 2008
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Sveriges läkarförbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 105:47, s. 3458-3459
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tvärtemot vad Nils-Eric Sahlin hävdar kräver en mer flexibel ordning mellan etiska principer mer av etisk reflektion. Vårt förslag är en vidareutveckling av den tidigare etiska plattformen, som i vissa avseenden innehöll brister i etisk reflektion och koppling av denna till praktiken. Nils-Eric Sahlin diskuterar i Läkartidningen 37/2008 (sidorna 2465-6) ett förslag från PrioriteringsCentrum i Linköping som bl a efterlyser en översyn av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar från 1997. Vi välkomnar en livaktig diskussion kring hur arbetet med öppna prioriteringar ska kunna realiseras i vårt land.
|
|
| 3. |
- Nygren, P, et al.
(författare)
-
Visst kan åldersdiskussionen smyga sig in
- 2008
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Sveriges läkarförbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 105:51, s. 3755-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det är bra att Björn Öjerskog i sin kliniska vardag inte ser några konflikter mellan gällande etikplattform och terapibeslut avseende kronologisk ålder. Vi menar dock att den beskrivna åldersproblematiken är tillräckligt vanlig i rutinsjukvård vid cancer för att motivera den diskussion vi för i artikeln om hur vårdpersonals intuitiva inställning till kronologisk ålder som terapipåverkande faktor kan tolkas och hur man vid en eventuell revision av etikplattformen skulle kunna bygga in ett visst mått av hänsynstagande till kronologisk ålder. Det är nog snarast den diskussionen som Läkartidningen funnit rimlig att referentgranska.
|
|
| 4. |
- Sandman, Lars
(författare)
-
Att få bestämma själv : autonomi inom äldreomsorgen
- 2005
-
Ingår i: Vårdalinstitutet. - : Institutet för Vård- och omsorgsvetenskap.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I vårt samhälle lägger vi stor vikt vid möjligheten att själva få välja det liv vi ska leva, inom de ramar som lagstiftning, ekonomi och hänsynen till andra människor tillåter. En viktig anledning till att vi värdesätter detta är att vi har olika uppfattningar om vad som är ett gott liv, beroende på sådant som bakgrund, uppfostran, religiös och kulturell uppfattning men kanske framförallt beroende på de egna överväganden vi gör över vad som är värdefullt i livet. När vi är yngre är detta självklart för de flesta, vi har olika musikstil, olika klädstil, lever i olika former av relationer, uppskattar olika former av nöjen, väljer olika former av arbete och har olika inställning i politiska, religiösa och andra livsfrågor. Samtidigt finns det en risk att när vi blir äldre, så blir vi mer och mer betraktade som en stor massa där vi alla har likadana uppfattningar och önskningar om hur livet ska vara. Men det finns egentligen ingen anledning att tro att det bland äldre skulle finnas en mindre variation i sätt att vilja leva sitt liv, utan även då är det väsentligt att ha möjlighet att välja det liv man vill leva.
|
|
| 5. |
- Sandman, Lars
(författare)
-
'Då var det dags att dö...' : äldre och den goda döden
- 2005
-
Ingår i: Vårdalinstitutet. - : Intitutet för Vård- och omsorgsvetenskap.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Många människor har uppfattningen att när en äldre människa dör så är det inte en lika stor tragedi som när en ung människa dör. Likaså förknippar vi ofta åldrande med död och vi säger sådant som att ’det var ju inte så konstigt att hon dog – hon var ju så gammal’. Utgående från detta kan man ställa sig frågan om hur man ska se på förhållandet mellan åldrande och död, och framförallt hur man ska se på förhållandet mellan en god död och åldrandet. Innan vi tar upp några konkreta aspekter av detta så behöver vi reda ut begreppen kring den goda döden. Med en god död kan vi mena åtminstone fyra olika saker: ett gott döende (dvs. att tiden fram till döden är så bra som möjligt), ett gott dödstillfälle (att själva dödsögonblicket är så bra som möjligt), en god död efter döden (dvs. om det kan hända något efter döden som kan påverka mitt liv) samt om det faktum att jag dör vid en viss tidpunkt är bra eller dåligt. I detta sammanhang ska vi framförallt beröra den första och sista frågan. Och vi börjar med den sista frågan.
|
|
| 6. |
- Sandman, Lars
(författare)
-
Ett gott liv på äldre dar
- 2005
-
Ingår i: Vårdalinstitutet. - : Institutet för Vård- och omsorgsvetenskap.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- När människor blir äldre och drabbas av sjukdom så ökar deras beroende av andra människors hjälp, i förlängningen innebär det att deras beroende av professionell hjälp ökar och att de därmed blir beroende av äldreomsorg i olika former. Att de blir beroende sker ju inte över en natt utan det sker gradvis och det innebär då att det sker en gradvis förändring av deras normala liv. I detta normala liv försöker de flesta människor skapa ett så gott liv som möjligt för sig själv och sina närmaste och följaktligen bör då även äldreomsorgen ha som mål att skapa möjlighet för den äldre och dennes närmaste att leva ett så gott liv som möjligt, trots sjukdom och ökat beroende (Brülde 2001). Äldreomsorgens mål kan alltså inte i första hand vara att bota utan framförallt att ge möjlighet till ett fortsatt gott liv.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Sandman, Lars
(författare)
-
Värdig död : något för palliativ vård?
- 2002
-
Ingår i: Omsorg. - : Rådet for omsorg for alvorlig syke og døende, Norske kreftforening. - 0800-7489. ; 4
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
