| 1. |
|
|
| 2. |
- Dellve, Lotta, et al.
(författare)
-
Hållbart ledarskap : i vardag och förändring
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar aktuella studier om hållbar och hälsofrämjande arbetsmiljö och hur en sådan miljö kan skapas genom ledarskap. De mest betydelsefulla aspekter som rör hur chefer genom ledarskap och organisering av arbete och arbetsförhållanden kan ha en avgörande betydelse för medarbetares hälsa och hållbarhet i vardagsarbete och under utvecklingsarbeten tas upp. Rapporten inleds med en genomgång av allmänna teorier och forskning om välbefinnande och hälsosamt arbetsengagemang. Därefter beskrivs forskning om hur ledarskap och chefskap påverkar välbefinnande och engagemang. Förhållanden i chefers arbete som kan vara stödjande för att hantera utmaningar i ledarskapet lyfts också. Rapporten fokuserar därutöver förutsättningar i arbetet som visat samband med hälsa samt hur hälsa och hållbarhet kan stärkas genom medarbetarskap, socialt kapital och team. Aspekter på förändringsledning som visat samband med hållbarhet beskrivs också. Rapporten avslutas med att belysa basstrukturer som ger förutsättningar för delaktighet, kontroll, inflytande, handlingsutrymme och socialt stöd bland så många som möjligt vid arbetsplatsen.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Dellve, Lotta, 1965, et al.
(författare)
-
Ledarskap i äldreomsorgen: Att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna rapport är att beskriva chefers etiska värderingar, dilemman och organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett värdebaserat ledarskap i såväl kommunal som privat äldreomsorg. Det empiriska materialet består av en omfattande enkätstudie till nästan 500 studerande inom ramen för den nationella ledarutbildningen för chefer inom äldreomsorgen vid Högskolan i Borås under perioden 2013 till 2015. Utbildningen gavs på uppdrag av Socialstyrelsen och omfattade 30 högskolepoäng med två års studier på kvartsfart. Samtliga studerande var yrkesverksamma som chefer och ledare inom kommunal eller privat äldreomsorg i södra Sverige. Metoder som använts i bearbetning och analys av materialet är deskriptiva, jämförande och analytiska med regressionsmodeller och SEM-analys. Resultatet visar på att cheferna – oavsett utbildningsbakgrund, värderade följande etiska värden högst: att inte skada, respekt för individen och rätten till konfidentialitet. Värdedilemman i chefsarbetet är dock vanligt och sammanlänkat med andra utmaningar i arbetet, särskilt med utmaningar som rör hantering över organisationsnivåer (buffertproblem och containerproblem) och av olika ansvarsområden (logikkonflikter). Inom privat verksamhet skattade de medverkande cheferna värdekonflikter och andra utmaningar i lägre grad än chefer inom kommunal verksamhet. De flesta chefer var nöjda med hur de kunde fullfölja sitt ansvar för utveckling av verksamheten avseende värdegrund, kvalitet, processer, dagligt arbete, brukarmedverkan, brukarsäkerhet och arbetsmiljö. De flesta skattade också att de arbetade i mycket hög grad med strukturering och utveckling av dessa frågor. Stödresurser minskade upplevelsen av värdekonflikter, men det fanns skillnad i betydelsen relaterat till chefers grundprofession. Det organisatoriska stödet var också tydligare för chefer inom privat verksamhet. Organiserade stödresurser hade stor betydelse för hållbart integrerat och värdeskapande ledarskap samt för aktiva ledningsstrategier. Även sambandet mellan hållbart ledarskap och aktiva ledarstrategier modererades av grundprofession, där sambandet var moderat negativt för chefer med social grundutbildning. Det tycks således finnas ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens chefer och behov av ett utvecklat stöd från arbets- givaren då det varierar avseende omfattning, inriktning och nivå mellan kommunal och privat verksamhet. Sammanfattningsvis har chefer i äldreomsorgen många olika värden, på olika nivåer och utifrån olika perspektiv att förhålla sig till i sitt ledarskap. Att hantera och utveckla förståelse för dessa är utmanande i chefskapet och värdedilemman är vanliga. Majoriteten av cheferna i denna studie beskriver dock generellt en aktiv och god hantering och organisering av dessa. Konstateras att en integrerad förståelse och hantering, samt goda organisatoriska stödresurser tycks bidra till mer hållbart och värdeskapande ledarskap.
|
|
| 6. |
- Loenheim, Lisa, 1979, et al.
(författare)
-
Framtidens Lexin. Forskningsöversikt.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Framtidens Lexin – forskningsöversikt sammanställer forskningsrön inom lexikografi och flerspråkighet med inriktning mot inlärningsordböcker. Utifrån forskningsöversikten ges rekommendationer om hur en framtida lexikografisk resurs bör utformas för den som är nybörjare och lär sig svenska som ett andraspråk. Rapporten är skriven på uppdrag av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen (Isof), och ingår i en större rapport, Framtidens Lexin – målgruppsanpassning och utveckling av framtidens flerspråkiga lexikon. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur väl anpassade för sin målgrupp Lexin (lexikon för invandrare) är i dag, nästan fyrtio år efter att det första lexikonet i serien gavs ut, och att ge rekommendationer om hur Lexin bör utvecklas i framtiden.
|
|
| 7. |
- Roos, John Magnus, 1976, et al.
(författare)
-
Konsumenters information om och val av leverantörer på sex omreglerade marknader. Fast telefoni, mobil telefoni, bank, försäkring, el och tandvård.
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Magnus Roos, Ulrika Holmberg och Niklas Hansson har på uppdrag av Konsumentverket gjort en undersökning om hur konsumenter förhåller sig till valmöjligheter på marknaderna för fast telefoni, mobil telefoni, bank, försäkring, el och tandvård. Syftet har varit att få svar på hur information om valmöjligheter når konsumenter samt vilka åtgärder på informationsområdet som skulle kunna innebära att konsumenterna får bättre intresse för och möjligheter att göra rationella och hållbara val på de aktuella marknaderna.
|
|
| 8. |
- Rydén, Bo, 1957, et al.
(författare)
-
Fjärrvärmens Affärsmodeller: Slutrapport för Fjärrsynprojekt
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fjärrvärmen är en integrerad del av det framtida hållbara energisystemet, med ambitionen att i än högre grad bidra till de samhälleliga målen om låga utsläpp från uppvärmning, minskad användning av primärenergi och synergier med andra sektorer, exempelvis energiåtervinning från avfall, industrier och avloppsrening. Som produkt och bransch har fjärrvärmen gjort en betydande resa sedan starten för mer än 50 år sedan och den har genomgått en omfattande utveckling, framför allt inom teknikområdet. Nya utmaningar och förändrade omvärldsförhållanden ställer dock nya och ökade krav på fjärrvärmeaffären och fjärrvärmeföretagens affärsmodeller. Fjärrvärmens Affärsmodeller är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som genomförts inom ramen för forskningsprogrammet Fjärrsyn. Projektet har pågått under 2010-2013. Målsättningen har varit att generera ny kunskap och bättre verktyg för att konkurrenskraftiga affärsmodeller skall kunna utvecklas. Syftet är att stärka fjärrvärmen, att uppmuntra affärsutveckling och att skapa resurseffektiva lösningar för framtidens hållbara energisystem, till nytta för fjärrvärmebranschen, kunderna, miljön och samhället i stort. Inom ramen för olika delstudier har vi bland annat undersökt hur fjärrvärmeföretag skapar och levererar värde, möter sina kunder, använder sina nyckelresurser, hur intäkter uppstår och hur väl organisationen utnyttjas. Vi har även analyserat de utmaningar företagen står inför, fjärrvärmeaffärens möjligheter att tackla dagens komplexa problem, liksom dess förutsättningar för att utvecklas och generera långsiktigt uthålligt värde. Denna slutrapport redovisar projektets forskningsresultat och slutsatser, samt beskriver det breda tvärvetenskapliga arbetssättet och den aktiva och omfattande kommunikation som tillämpas mellan forskningsprojektet och dess intressenter. I tre lättlästa temaböcker har projektet också redovisat resultat och metoder om hur dagens prismodeller kan utvecklas, hur kunddialogen och kundens förtroende kan stärkas och hur fjärrvärmeaffären som helhet kan utvecklas.
|
|
| 9. |
- Gillberg, Daniel, et al.
(författare)
-
Urban Cultures: Fallet Kommersen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Urban Cultures: Fallet Kommersen (Case Kommersen) This project builds upon knowledge derived from our previous work with Urban Cultures (se Gillberg et al 2012), which was a summary of both theoretical (cultural) perspectives on the city as well as cultural everyday doings within the city. Our conclusion then, which is our point of departure now, was that urban cultures needed the city to be an enabling city. This time we want to further explore this topic by investigating the city in real life. Our intention is modest and based on the humble thought of a possibility to add some positive insights from adding culture – as a methodological and analytic perspective, a concept and an empirical given – into the mix of ingredients commonly associated with the notion of sustainability. One way of reaching the sustainable city is thought to be by making the city dense. Therefore one of the aims of this project is to investigate what the concept cultural densification would consist of and what it would mean to use it within city planning. To do so we have chosen the flea market Kommersen at Masthuggstorget, Gothenburg as our case study. We argue that markets, and in this case an urban flea market, are important phenomena that contribute to sustainable urban cultures in specific ways depending on particular market mechanisms, organizational features and socio-cultural dimensions of the flea market. In conclusions we present the concept of sustainable cultural densification defined as: urban cultures are drivers of complex processes of layering of values over time. These values could be seen as solutions to different problems residing in cities, and a lens through which to perceive of sustainable urbanity.
|
|
| 10. |
- Andersson Malmros, Robin, et al.
(författare)
-
Från ord till handlingsplan : En rapport om kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att beskriva utvecklandet av och innehållet i kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Detta för att bättre förstå vilka behov/hot de svarar upp mot, hur de är förankrade i egna behovsanalyser, vad som förväntas göras och hur detta förhåller sig till mer traditionell kommunal verksamhet- och lagstiftning. Rapporten är baserad på en undersökning av 127 kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism från 134 kommuner. För att komplettera data från handlingsplanerna har intervjuer med åtta kommunala samordnare i fem kommuner genomförts.Rapporten beskriver, via en genomgång av politiska- och statliga dokument, hur kommunerna fått ett allt större ansvar i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och hur handlingsplaner kommit att bli en central åtgärd i detta arbete. Genomgången visar att det skett en gradvis förskjutning, från nationell till lokal nivå, av ansvaret för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism sedan den första nationella handlingsplanen beslutades år 2011. Att alla svenska kommuner ska anta handlingsplaner mot våldsbejakande extremism är en åtgärd som initierats av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Rapporten förhåller sig kritisk till vilket lagstöd, forskningsstöd och erfarenheter som motiverat denna åtgärd. Trots avsaknad av lagstiftning eller styrmedel som motiverar kommuner att skriva kommunala handlingsplaner, har den nationella samordnaren tidvis varit kritisk och satt press på de kommuner som inte valt att anta kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Detta väcker frågor om hur det kommunala självstyret respekterats i processen.Rapporten visar på att innehållet i planerna i huvudsak är utarbetade utan att de föregåtts av lokala behovsanalyser eller lägesbilder. Endast 23 handlingsplaner baseras på någon form av lokal kartläggning eller reflektion rörande förekomsten av våldsbejakande extremism. Högerextremism är den Från ord till handlingsplan. En rapport om kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism 5 form av extremism som i handlingsplanerna beskrivs vara det mest frekvent förekommande problemet. Avsaknaden av lokala lägesbilder får som konsekvens att de insatser kommunerna beskriver inom ramen för handlingsplanerna inte baseras på existerande lokala problem. Istället beskriver och orienterar sig kommunerna i regel efter nationella lägesbilder. Detta riskerar att göra det förebyggande arbetet ineffektivt och felriktat. Rapporten pekar på två omständigheter som bidragit till detta. Den ena är den tidvis massiva press från media och den nationella samordnaren rörande framtagandet av handlingsplaner som riktats gentemot kommunerna. Den andra är det bristande stöd som kommunerna fått i frågan. Först våren 2017 kom ett stödmaterial med syfte att hjälpa kommunerna i detta arbete.Av handlingsplanerna framgår att professionella och yrkesgrupper i den så kallade första linjen likt lärare, socialarbetare och fritidsarbetare, anses inneha nyckelfunktioner för att bemöta våldsbejakande extremism. Detta beroende på att de möter den målgrupp som omnämns mest frekvent: barn och unga. Övriga målgrupper för insatser är religiösa individer, anhöriga till de som finns i extremistiska miljöer, avhoppare/återvändare och flyktingar. En annan viktig aktör är den kommunala samordnaren mot våldsbejakande extremism. Rapporten visar att denne i drygt hälften av alla kommuner innehar en tjänst med säkerhetsinriktning. I många fall har den lokala samordnaren en nyckelroll i de alternativa handlingskedjor som förekommer i handlingsplanerna. I dessa framkommer instruktioner om att kommunal personal till den lokala samordnaren ska anmäla beteenden och åsikter som sägs påvisa att någon antingen är radikaliserad, radikaliseras eller ligger i riskzon för att radikaliseras. Därefter ska dessa uppgifter föras över till Polisen. Givet den svenska grundlagsstiftningen, sekretesslagstiftningen och forskning om radikaliseringsprocesser, finns det goda skäl att förhålla sig kritisk till sådana handlingskedjor.Vanligt förekommande insatser mot våldsbejakande extremism är demokratifrämjande och demokratistärkande arbete inom skolan, kompetensutveckling av första linjen för att öka förmågan att upptäcka riskgrupper och riskindivider, samt samverkan mellan skola, socialtjänst, Polis och fritidsverksamhet. Utöver samverkan med Polisen, är andra viktiga externa samverkansaktörer civilsamhället och då i synnerhet trossamfunden. Ofta beskrivs insatserna utan konkretion gällande innehåll och syfte. Den metod som flest kommuner refererar till är den nationella samordnarens Samtalskompassen. Denna innehåller ett metodstöd för samtal med någon som uppvisar ett antal beteenden och åsikter som sägs tyda på att någon är radikaliserad eller kan komma att bli det. Forskning visar att individuella insatser som baseras på generella, icke-brottsliga tecken på åsikter och beteenden saknar vetenskapligt stöd och kan inkräkta på individers grundläggande rättigheter. Kapitel . Sammanfattning 6 Från ord till handlingsplan. En rapport om kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism.Det är emellertid tydligt att arbetet med handlingsplanerna har initierat arbete och skapat en medvetenhet bland kommuner om vikten av kompetens och förmåga att motverka våldsbejakande extremism. I det fortsatta arbetet bör detta arbete ta sin utgångspunkt i lokala behov på de platser där fenomenet förekommer och baseras på insatser som harmoniserar med rådande lagstiftning, uppbär vetenskapligt stöd eller kan anses vara beprövad erfarenhet. En framkomlig väg för att lyckas på de platser där behoven är som störst skulle vara att samla expertis genom ett nationellt stödteam eller motsvarande.
|
|
