| 1. |
- Garcia, Danilo, 1973, et al.
(författare)
-
Person-Centered Care
- 2018
-
Ingår i: V. Zeigler-Hill & T. Shackelford (Eds.), Encyclopedia of Personality and Individual Differences. - Cham, Switzerland : Springer.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Person-centered care is a model for health care that involves a biopsychosocial approach on health (physical, psychological, and social) and the person (body, mind, and psyche; Cloninger, 2004, 2013ab) through the alliance between the one giving care and the one seeking care as equal partners. One of the main aims is to implement a process that goes beyond the diagnostic formulation of identifying a disease state or ill-health, that is, a process of total health status, including ill-being and well-being (Mezzich et al., 2016). A second main aim is to empower the person seeking care to make self-directed informed choices to promote well-being in all planes of her/his life by including her/his subjective narratives, values, and meanings of illness and health as well as personal preferences and choices in treatment and care (Wong & Cloninger, 2010). A third main aim is the promotion of a working alliance in the health care process (Rogers, 1946; Kitwood & Bredin, 1992). This alliance includes the health care personnel, the person seeking the care, significant others, and also other community stakeholders involved in the health care of the person.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Janicke, et al.
(författare)
-
Att leva med tiden : Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att leva med tiden handlar om vad ålder och åldrande kan betyda i olika sammanhang och hur betydelsen förändras över tid och rum. I boken diskuteras olika samhälls- och kulturvetenskapliga perspektiv på ålder och åldrande. Boken belyser vilka konsekvenser vetenskapliga sätt att se på åldrande kan få i analys av, och relation till, vardagsliv, vetenskaplig verksamhet och i det offentliga livet. Förutom historiska tillbakablickar presenteras också teorier om ålder, normalitet och identitet samt ålder ur ett intersektionellt perspektiv.
|
|
| 4. |
- Jonasson, Kalle, 1976-
(författare)
-
Sport Has Never Been Modern
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sport has often been understood as a set of formalised physical contests, and moreover as something inherently modern. New conceptions of the term implicates that sport ought to comprise all physical activity. However, the studies and approaches that describe the range and tension between those positions are lacking. The thesis addresses this lacuna and suggests that the aforementioned conceptions could be inquired as the narrow (physical contest) and the broad (physical activity) understanding of sport. The work presented in this thesis sets out to outline a theoretical and methodological framework that could comprise the different conceptions of sport. This framework is laid out with inspiration from Bruno Latour’s symmetrical anthropology. The empirical material was collected from an array of sources with a broad range of ethnographical methods. Four sporting practices (break time football, parkour, eSport, and company table tennis) that embody the tension between the broad and the narrow are inquired into in the articles. The comprehensive framework that the thesis seeks to outline takes form in shape of the different concepts (“dromography,” “minor sport,” and “the art of tracing”) constructed within the articles. It is concluded that the broad understanding of sport threatens to hollow the term. However, the narrow understanding of sport tends to downplay the material dimension of modernity. It is argued that the connection between the material and the social dimension of sport, with regards to categories such as age and gender, mustn’t be neglected in the study of sport. Furthermore, it is argued that the competitive element of modern sport is related to modern science in an unexpected way that adds new understanding to the ontology of modernity in general.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hellström, Ingrid, et al.
(författare)
-
Stöd till anhöriga i samband med palliativ vård i hemmet: en kunskapsöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapsöversikten syftar till att identifiera och presentera stödjande insatser för anhö- riga som vårdar en person med tilltagande livshotande och obotlig sjukdom eller någon som befinner sig vid livets slut i det egna hemmet och som är i behov av palliativ vård. Palliativ vård ses i denna översikt som ett förhållningssätt där lindring av symtom och besvär tillsammans med insatser för att främja livskvalitet och välbefinnande trots att livshotande sjukdom sätts främst. I förhållningssättet ingår att hjälpa och underlätta an- hörigas situation. Syftet är då att främja anhörigas välbefinnande och att underlätta an- hörigas förutsättningar att ge informell vård och omsorg. Att drabbas av en nära persons död är något som de allra flesta av oss kommer vara med om. Den sista tiden i livet kan bli en viktig period i personens liv, särskilt för anhöriga. Hur den tiden har varit är något man ska leva med resten av sitt liv. Anhöriga kan uppleva en känsla av begränsat infly- tande och det kan bidra till att de anhöriga känner sig pressade att ta på sig vårdarrollen utan att ha fått tillräckligt stöd och kunskap. Anhöriga betraktats ofta som en resurs i vården men blir sällan rådfrågade, utbildade eller tillfrågade om och hur de klarar vår- den. Palliativ vård förändrar också hemmet på många sätt, hemmet blir en plats för vård, vilket ofta innebär att formell och informell vård möts. Litteraturgenomgången grundar sig dels på internationella vetenskapliga studier skrivna på engelska, dels på rapporter och liknande texter på svenska och engelska. Kun- skapsöversikten visar att stöd kan förmedlas av både utbildad vård- och omsorgsperso- nal och frivilliga (volontärer). Anhöriga, vård- och omsorgspersonal och frivilliga har olika typer av kunskap som är viktiga. Behovet av stöd till anhöriga kan se olika ut vid olika tidpunkter beroende på var i sjukdomsförloppet patienten befinner sig och hur den anhöriges situation ser ut. Vid genomgång av befintlig forsknings- och utvecklingslitte- ratur visar det sig att det vanligaste är stödformer som inriktar sig på tiden för vård i hemmet. Av de 139 publikationer som hittats och gåtts igenom beskriver enbart 11 pub- likationer stödformer som ges i samband med insjuknande eller diagnos av livshotande sjukdom, medan 98 publikationer beskriver stödformer som ges under vårdtiden i hem- met. Endast 30 publikationer beskriver stödformer i anslutning till dödsfallet eller stöd till efterlevande. Av totalt 108 publikationer som beskriver av vem stödformen ges visar genomgången att den övervägande majoriteten av litteraturen handlar om stödformer som ges av profes- sionella vårdare eller där den professionella vården är ansvarig (97 publikationer), me- dan endast 11 publikationer beskriver de stödformer som ges av frivilligorganisationer. Stödformer kan rikta sig individuellt till anhöriga, till hela familjen eller till flera anhö- riga till olika patienter arrangerad som gruppträffar. Översikten visar att det främst finns litteratur som beskriver individuellt stöd till anhöriga (81 publikationer), medan stöd- former som ges till hela familjen återfinns i 29 publikationer. Stödformer som ges i grupp återfinns endast i 12 publikationer. Att få stöd av den vårdpersonal som möter patienten och anhöriga i hemmet har visat sig vara viktigt för hur anhöriga kan uppleva sin situation. Det gäller både stöd från pro- fessioner som sjuksköterska eller distriktssköterska, men också mer generellt från per- sonal i hemsjukvård. Stöd i hemmet från professionella vårdare kan ges enskilt till an- höriga, till anhöriga och den sjuke tillsammans eller till hela familjen. Kunskapsöversik- ten visar att den mesta forskningen om stöd finns om den praktiska vårdtiden i hemmet, 7 medan studier om tidigt stöd samt stöd vid dödsfall och efterlevandestöd behöver stu- deras och utvecklas ytterligare. Det finns ett behov att kombinera studier om olika stöd- former som ges vid olika sjukdomstillstånd. Det är viktigt med en integrerad palliativ vård, där kunskap från områden som palliativ vård, geriatrik, hemsjukvård, socialtjänst med flera kombineras. Integrering innebär inte att personal blir palliativa experter utan att palliativa kunskaper integreras i den sjukdomsspecifika vården, såsom vård av personer med demenssjukdom. En integrering kan leda till ett bredare spektrum av stödformer. Litteratur inom området framhåller ofta vikten av ATT stödja anhöriga, men beskriver sällan HUR stödet kan ges. Förhoppningsvis kan föreliggande översikt vara en hjälp för vård- och omsorgspersonal i deras arbeta att stödja anhöriga som vårdar eller nyligen har vårdat en svårt sjuk närstående i hemmet att få svar på HUR frågor, men också VAD- frågor. Det vill säga vilken för typ av stöd som erbjuds och till eller av VEM. Vi hoppas också att kunskapsöversikten kan vara till hjälp för anhöriga – att de kan känna igen sig i texten och får mer förståelse om deras situation samt mer kunskap om de olika typerna av stöd som identifieras inom litteraturen. Dessutom hoppas vi att kunskapsöversikten kan vara till hjälp för frivilligorganisationer och kyrkor som stödjer anhöriga som vårdar i det egna hemmet. Och sist men inte minst, att översikten kan vara nytta för beslutsfat- tare som har till uppgift att tillhandahålla och utveckla stöd för anhöriga
|
|
| 8. |
- Backman, Jyri, 1968-
(författare)
-
I skuggan av NHL : en organisationsstudie av svensk och finsk elitishockey
- 2012
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna licentiatuppsats har svenska elitseriens respektive finska SM-liigas seriemodeller analyserats i ljuset av NHL:s dominans över den globala ishockeyn. Bakgrunden till problemområdet är att företrädarna för svensk respektive finsk elitishockey implementerat olikartade organisatoriska lösningar, trots att de utvecklats i kontexter med likartade sportmodeller och samhällsvillkor. Metodologiskt bygger denna licentiatuppsats på komparativa studier. Som grund för min analys har jag använt mig av dokumentanalys med inslag av rättsdogmatik. Den teoretiska ramen har utgjorts av historikern Martin Alms amerikaniseringsbegrepp samt juristen och forskaren Lars Halgreens analys om amerikaniseringen av europeisk sport. Följande frågeställningar har analyserats: Hur har elitserien respektive SM-liiga utvecklats i relation till den amerikanska respektive europeiska sportmodellen, sedan 1970-talets mitt? Vilka kännetecken kan fastställas för de respektive organisationsmodellerna? På vilka sätt skiljer respektive liknar de varandra samt vilka förutsättningar för parallellverkan kan urskiljas, dels generellt och dels specifikt i en ishockeykontext? Vilka tendenser och inslag kan skönjas i elitserien respektive SM-liiga av det faktum att ishockeyn genom åren både sportsligt och kommersiellt dominerats av NHL? Min studie visar att ishockeysporten är en spjutspets i amerikaniseringen och kommersialiseringen av nordisk sport samt att ishockeyns kommersialisering och professionalisering i någon form leder till en amerikanisering. Studien visar att företrädarna för den finska elitishockeyn haft stor autonomi präglat av förbundssplitting, vilket har sin förklaring i Finlands 1900-talshistoria. Denna självständighet har utgjort grund för den finska elitishockeyns snabba och häftiga utveckling efter andra världskriget. I jämförelse är Sverige präglat av konsensusorientering med Sveriges Riksidrottsförbund som centraladministration och paraplyorganisation för hela den svenska idrotten, även om Svenska Hockeyligan Ab på senare år fått allt större roll inom svensk ishockey. En slutsats är att Finlands högsta ishockeyserie kan anses vara en hybrid mellan den amerikanska respektive europeiska sportmodellen. Sveriges högsta ishockeyserie är å andra sidan närmare sammanlänkad med den europeiska sportmodellen, även om det finns stora kommersiella intressen inom svensk elitishockey.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
