| 1. |
- Nyström Sandman, Antonia, et al.
(författare)
-
Grön infrastruktur i havet : landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En kartläggning av havets naturkvaliteter har påbörjats genom arbetet med grön infrastruktur. Rapporten undersöker olika scenarier för hur den marina gröna infrastrukturen påverkas av mänskliga aktiviteter i förhållande till olika strategier för förvaltning. Projektet har genomfört tre fallstudier med olika fokus: strandexploatering, trålfiske och klimatförändring. Genom scenariobaserade analyser visar forskarna vilken effekt olika beslut och åtgärder kan få på naturskydds- och miljömål.Det tvärvetenskapliga projektet är ett samarbete mellan experter inom ekologi och juridik. Forskarna beskriver hur lagstiftning, planering och förvaltningsstrategier bör utformas och fungera ihop, och presenterar förslag för att stärka skyddet av den gröna infrastrukturen i Sveriges havsområden.Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens verksamhet.
|
|
| 2. |
- Holmberg, John, 1963, et al.
(författare)
-
Low-carbon transitions and the good life
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A transition to a low-carbon economy requires farreaching reductions in emissions, which in addition will have to take place at the same time as the global population is growing. A growing population also makes ever greater demands on welfare, while the ecological, social and economic systems that have to sustain this development are already under severe strain. It is commonly argued that emission reductions in a growing world economy can and should be achieved by technical innovations so that the transition to a low-carbon economy does not imply a negative impact on human well-being.This report discusses whether there might perhaps be another way of understanding the situation. Is the presumed linkage between well-being and climate impact always negative? Could a greater focus on human well-being be a driver of, rather than an obstacle to, sustainable development? This report attempts to identify possible strategies to support both [the good life] and decreased emissions. By adopting this research approach, the authors aim to make a contribution to the discussion of low-carbon transitions in society.
|
|
| 3. |
- Jordan, Thomas, 1958
(författare)
-
Konfliktkunskap för rovdjursförvaltningen
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- enna rapport är en introduktion till konflikthantering och behandlar konflikter, konflikthantering och konfliktförebyggande åtgärder inom rovdjursförvaltningen. Det är en kunskapsöversikt som kan bidra till reflektion och som kan öka förståelsen för konflikternas egenskaper. Rapporten kan också vara ett stöd i att undersöka vilka möjligheter det finns att hantera komplexa samhällskonflikter och vilka strategier och åtgärder som kan bidra till att berörda myndigheter kan utveckla en så professionell hantering av konflikterna som möjligt. Syftet är att stödja och bidra till att utveckla svenska myndigheters kapacitet att hantera konflikterna kring rovdjursförvaltningen på ett konstruktivt sätt.
|
|
| 4. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige : Ozonmätnätet i södra Sverige 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” syftar till att ge en förbättrad regional uppskattning av överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på växtligheten (AOT40). Förutom regional information om överskridanden av ozonbelastningen bidrar även ”Ozonmätnätet i södra Sverige” till den nationella ozonövervakningen, då en mer detaljerad information ges av variationen av ozonhalterna i södra Sverige. Mätprogrammet baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån enkla och kostnadseffektiva ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis, i kombination med temperaturmätningar på timbasis. Temperaturmätningarna ger ett mått på variationen i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på ozonhalternas variation under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40 med en relativt hög tillförlitlighet. En mätsäsong omfattar perioden 1 mars till 30 september. Förekomsten av marknära ozon i landsbygdsmiljön beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och ger upphov till ozonbildning. Ozonhalterna inom en region varierar beroende på lokalens topografi (höglänt eller låglänt) samt avståndet från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala omständigheter den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för den geografiska uppdelning i fem olika zoner som görs av södra Sverige i detta mätprogram, baserat främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta).RESULTAT 2017OzonmedelhalterGenerellt var ozonhalterna (AOT40) i södra Sverige under sommarhalvåret 2017 lägre jämfört med tidigare sommarhalvår, endast undantaget 2015 och 1998.Ozonhalterna är normalt högst under senvåren och försommaren. Under 2017 var ozonhalterna högst i april och maj. Vädret i juni - september 2017 var ostadigt med lite solsken, vilket bidrog till de låga ozonförekomsterna dessa månader. April och maj hade soligare väder samtidigt som mängden nederbörd var låg, vilket bidrog till högre ozonförekomster under dessa månader.Miljökvalitetsmål för ozonMiljökvalitetsmålets precisering för ozon (målvärde: AOT40, april-september, 10 000 µg m-3 timmar): Under april-september 2017 överskred inte det beräknade värdet för AOT40 målvärdet för skydd av växtlighet i något område, zon, plats eller län, i södra Sverige.Miljökvalitetsnormer för ozonNuvarande miljökvalitetsnorm (MKN) för ozon (målvärde: 18 000 µg m-3 timmar beräknat som AOT40, maj–juli, som femårsmedel): De beräknade AOT40-värdena under femårsperioden, maj-juli 2013-2017, låg under den nu gällande miljökvalitetsnormen vid samtliga platser, zoner eller län i hela det undersökta området.Miljökvalitetsnorm (MKN) för ozon från 2020 (målvärde: 6 000 µg m-3 timmar beräknat som AOT40, maj–juli): Om MKN, som skall gälla från och med 2020, hade gällt för 2017 visar beräkningarna att MKN inte heller då hade överskridits i någon del av södra Sverige som omfattas av denna undersökning
|
|
| 5. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det ställs krav på att halter av marknära ozon skall övervakas i enlighet med direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa. Mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” genomförs med syfte att ge en förbättrad regional uppskattning av i vilka områden som det sker ett överskridande av de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Förutom regional information om överskridanden av ozonbelastningen bidrar även ”Ozonmätnätet i södra Sverige” till den nationella ozonövervakningen då en mer detaljerad information ges av variationen av ozonhalterna i södra Sverige. ”Ozonmätnätet i södra Sverige” startades 2009 av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs Universitet, på uppdrag av ett antal länsstyrelser och luftvårdsförbund i södra Sverige. Under 2015 startade ett nytt samarbetsprogram som avser tiden 2015-2020. Det nya mätprogrammet genomförs på uppdrag av länsstyrelser och luftvårdsförbund i följande län: Skåne, Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Västra Götaland, Östergötland samt Stockholm. Programmet baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis samt utifrån temperaturmätningar på timbasis. Temperaturmätningarna ger ett mått på skillnader i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på variationen i ozonhalter under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40 med en relativt hög tillförlitlighet. En mätsäsong omfattar perioden 1 mars till 30 september. Förekomsten av ozon i landsbygdsmiljön är problem som beror av utsläpp av ozonbildande ämnen på lokal, regional, nationell och global nivå. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och ger upphov till ozonbildning. Ozonhalterna inom en region varierar beroende på lokalens topografi (höglänt eller låglänt) samt avståndet från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala förutsättningar den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för att i detta mätprogram dela upp södra Sverige i fem olika geografiska zoner, baserat främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta).
|
|
| 6. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet.
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” genomförs med syfte att ge en förbättrad regional uppskattning av i vilka områden som det sker ett överskridande av de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Förutom regional information om överskridanden av ozonbelastningen bidrar även ”Ozonmätnätet i södra Sverige” till den nationella ozonövervakningen, då en mer detaljerad information ges av variationen av ozonhalterna i södra Sverige. Mätprogrammet baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis samt temperaturmätningar på timbasis. Temperaturmätningarna ger ett mått på skillnader i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på ozonhalternas variation under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40 med en relativt hög tillförlitlighet. En mätsäsong omfattar perioden 1 mars till 30 september. Förekomsten av ozon i landsbygdsmiljön är problem som beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och ger upphov till ozonbildning. Ozonhalterna inom en region varierar beroende på lokalens topografi (höglänt eller låglänt) samt avståndet från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala förutsättningar den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för att i detta mätprogram dela upp södra Sverige i fem olika geografiska zoner, baserat främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta). RESULTAT 2016 Temperaturvariationer För de tre lokaltyperna uppmättes under de båda perioderna maj-juli och april-september 2016, liksom tidigare år, den minsta temperaturvariationen över dygnet i de kustnära områdena medan den största temperaturvariationen fanns i de låglänta områdena. Ozonmedelhalter Generellt var ozonhalterna i södra Sverige under sommarhalvåret 2016 högre jämfört med sommarhalvåret 2015 men på liknande nivå som åren 2009-2014. Ozonhalterna är normalt högst under senvåren och försommaren. Under 2016 var ozonhalterna högst i april, maj och juni. Vädret i mars, juni, juli, augusti och september 2016 var relativt dåligt med mycket regn, vilket bidrar till att förklara de låga ozonförekomsterna dessa månader. April och maj hade mer soligt väder och liten nederbörd, vilket bidrog till högre ozonförekomster under dessa månader. IVL-rapport C 232 Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet 6 Miljökvalitetsmål för ozon Miljökvalitetsmålets precisering för ozon (målvärde: AOT40, april-september, 10 000 μg m-3 timmar): Under april-september 2016 överskred det beräknade värdet för AOT40 målvärdet för skydd av växtlighet i höglänta områden i kustzonen och i den centrala zonen. I övriga områden och zoner (kustnära och låglänta områden i kustzonen, låglänta områden i den centrala zonen, höglänta och låglänta områden i de västliga, ostliga och nordliga zonerna) var det beräknade värdet för AOT40 lägre än miljökvalitetsmålets precisering. Miljökvalitetsnormer för ozon Nuvarande miljökvalitetsnorm (MKN) för ozon (målvärde: 18 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT40, maj–juli, som femårsmedel): De beräknade AOT40-värdena under femårsperioden, maj-juli 2012-2016 låg under den nu gällande miljökvalitetsnormen vid samtliga platser, zoner eller län i hela det undersökta området. Miljökvalitetsnorm (MKN) för ozon från 2020 (målvärde: 6 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT40, maj–juli): Om MKN, som skall gälla från och med 2020, hade gällt för 2016 visar beräkningarna att MKN hade överskridits vid höglänta och låglänta områden i kustzonen samt höglänta områden i den centrala zonen.
|
|
| 7. |
- Rosen, Lars, 1962, et al.
(författare)
-
Kurs i statistisk dataanalys och tolkning av resultat : Tillämpningar inom förorenad mark
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För utvärdering av data, riskbedömningar och olika typer av prognoser, exempelvis haltminskning efter genomförd sanering, blir statistiska metoder allt vanligare. En korrekt genomförd statistisk dataanalys reducerar det subjektiva inslaget i utvärderingsprocessen och ger ett ramverk för kvantifiering av osäkerheter.Det finns flera väl genomarbetade kunskapssammanställningar inom statistisk dataanalys, men självinlärningsmaterial kräver en viss förkunskapsnivå. Förkunskaper i statistisk analys varierar kraftigt bland miljöhandläggare vilket inte sällan resulterar i felaktiga tolkningar av föroreningssituationen. Universitets- och högskoleutbildningar är utformade för att lösa generella frågeställningar och upplevs ofta väl teoretiska. Samtidigt saknas det fortbildningsmöjligheter för yrkesverksamma som inriktar sig på specifika ämnesområden.Det finns ett behov av att utöka utbildningsmöjligheter inom statistik för miljöhandledare där konkreta frågeställningar som rör förorenad mark tas upp och teoridelen kompletteras med praktiska exempel. Den här rapporten redovisar kursstruktur och material för en 2-dagars utbildning för miljöhandläggare i statistisk dataanalys med inriktning mot förenad mark och grundvatten. Tanken är att kursen kan erbjudas regelbundet och ge grundläggande kunskaper i hur statistik kan tillämpas för förorenade områden.Utbildningen vänder sig till personer med inga eller endast rudimentära förkunskaper inom statistik och datautvärdering. Kursens övergripande mål är att förmedla grundläggande principer inom dataanalys och osäkerhetskvantifiering så att i första hand handläggare vid myndigheter, konsultföretag och entreprenörsbolag som arbetar med frågeställningar inom förorenade områden själva ska kunna utföra enklare statistiska analyser samt ställa krav på och kunna tolka resultatet av andras statistiska analyser.Utbildningen planeras som en 2-dagars kurs och kommer att omfatta tre huvudsakliga typer av moment: föreläsningar, övningar samt beskrivning och diskussion av praktiska tillämpningar – fallstudier. Det material som ingår i kurspaketet är:• Föreliggande rapport:– Kursupplägg och huvudsakliga frågeställningar– Beskrivning av en fallstudie– Sammanfattning av ett antal dokument innehållande statistiska beräkningsmetoder och kortfattad beskrivning av programvaror• CD:– Allt OH-material– Beräkningsverktyg i Excel utvecklat för kursen– Övningsexempel– Flertal rapporter från Naturvårdsverket och US EPA– Tre gratis programvaror som innehåller olika metoder för statistisk analys av data från förorenade områden Följande punkter utgör kursens huvudsakliga moment: • Grundläggande statistiska begrepp (Teori 1)• Skattning av medelhalt – klassning och feltyper (Teori 2– 4)• Indelning i delområden – variansanalys (Teori 5)• Bedömning av mängd, volym och andel förorening över åtgärdsmål(Teori 6)• Variationer i tid och rum (Teori 7-9)• Rimliga åtgärdskostnader (Teori 10)• Övningar• DiskussionerEtt beräkningsverktyg är speciellt framtaget för kursen. Det är uppbyggt i Excel och med enkla handgrepp kan användaren lägga in egen data och få upp normal- och lognormalfördelningsplottar för att visuellt inspektera data, samt beskrivande statistik. Medelhalt och UCL (Upper Confidence Limit) för önskad konfidens beräknas. Användaren måste själv avgöra om det är lämpligt att använda metoder som är anpassade för normal- eller lognormalfördelad data. Dessutom ges möjlighet att göra en bedömning av den andel, volym och mängd förorenad jord över gällande åtgärdsmål av ett område. Verktyget kan också användas för att skatta sannolikheten att föroreningshalter över akuttoxiska halter skall finnas inom en specifik undersökningsenhet.
|
|
| 8. |
- Agrenius, Stefan, 1948
(författare)
-
Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust : Rapport från verksamheten år 2005
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övervakningsprogrammet för bottenfaunan i Västerhavet har till syfte att påvisa långsiktiga förändringar i den marina miljön som en effekt av främst övergödning och syrebrist samt till viss del även kartlägga förändringar i den biologiska mångfalden på sublittorala sedimentbottnar.Lokalerna inom programmet ska också tjäna som referenslokaler inom olika lokala program.Programmet är från och med år 2002 ett samordnat program mellan Naturvårdsverket, Bohusläns Vattenvårdsförbund samt länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. Vid de lokaler som ska ligga till grund för jämförelser mellan havsområdena Kattegatt och Skagerrak tas fyra bottenhugg per lokal. Lokalerna inom varje havsområde indelas i utsjö- respektive kustnära lokaler. Jämförelserna mellan utsjö- och kustnära lokaler inom varje havsområde baseras på två hugg per lokal (Lindegarth 2000).Programmet omfattar 33 lokaler varav Göteborgs universitet tar prover på 31 lokaler och länsstyrelsen i Halland två lokaler. Nedanstående metodbeskrivning gäller de lokaler som Göteborgs Universitet tar prover på. Djupet på lokalen är mätt med ekolod som är kalibrerat till havsytan och positionen har bestämts med GPS i enlighet med koordinatsystem VGS 84. Vid de inomskärslokaler som tidigare ingått i PMK kontrolleras positionen även med enslinjer. En översikt över lokalernas fördelning längs kusten visas ifigur 1. Deras exakta position, antal replikat och vilka år prover tidigare har tagits redovisas i tabell 1. Totalt omfattar programmet 96 hugg varav 86 prov tas, analyseras och redovisas av Göteborgs universitet och resterande 10 ingår i de två lokaler från vilka prover tas av länsstyrelsen i Halland. Djup och sedimentkaraktäristik för samtliga lokaler återges i tabell 2. I tabellen anges även en grov uppskattning av hur exponerat lokalerna är belägna. Kustlokaler är belägna i de typområden som Håkansson & Hansson (2003) klassificerade som yttre och mellan skärgård, fjordlokalerna i allmänhet i inneskärgård och fjordar. Provtagningarna 2005 utfördes under perioden 9: e till 25: e maj.I denna rapport redovisas data för de lokaler som ej var färdiganalyserade vid 2004 års redovisning samt, de 16 lokaler av 2005 års provtagning som var rapporterade till NV: s datavärd i mars i år.Totalt inom hela programmet, inklusive Hallandslokalerna, var det totala antalet individer och taxa något högre 2004 än vid 2003 års provtagning. Antalet individer var 26 522 fördelade på 248 olika taxa vid 2004 års provtagning medan antalet var 24 832 fördelat på 231 taxa år 2003.För samtliga 33 lokaler i programmet har 335 olika taxa registrerats under perioden 2002 t.o.m. 2004.Samtliga faunadata som analyserats under året redovisas stationsvis i appendix med angivande av medelvärden och standardavvikelser. Varje art är också kategoriserad efter födostrategisk och taxonomisk tillhörighet. För varje lokal har ett sammanfattande miljökvalitetsindex (Benthic Quality Index) beräknats (Blomqvist et al. 2004 och Rosenberg et al. 2004). Detta miljöindex är framtaget för att bedöma2miljökvaliteten enligt EU: s vattendirektiv längs Sveriges kuster. BQI baseras på de på lokalen förekommande arternas känslighet eller tolerans mot miljöstörningar.Klassificeringen av arternas tolerans mot störning har beräknats ur alla tillgängliga data, från nationella och lokala program, som kunnat uppbringas från Kattegatt och Skagerrak (Blomqvist et al. 2004). Totalt har det funnits underlag för att bedöma toleransen mot störning för ca 300 allmänt förekommande arter. På bottnar djupare än 20 m längs svenska västkusten föreslås följande intervall för bedömning av miljökvaliteten på lokalen. Lokaler med BQI >16 betraktas ha en hög miljökvalitet, lokaler med BQI 16 >12 god kvalitet, 12 > 8 måttlig kvalitet, 8 > 4 fattig eller otillfredsställande kvalitet och < 4 dålig kvalitet (Rosenberg et. al. 2004).För att bedöma hur syresituationen i området har varit under året har dels data på syrehalten i bottenvattnet inhämtats från SMHI: s monitoringsprogram SHARK, dels har sedimentets redox-status analyserats vid varje lokal i samband med provtagning. Mätningar av syrehalten sker inom ramen för svensk samordnad miljöövervakning mellan Bohuskustens Vattenvårdsförbund och SMHI.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Karlsson, Therese, 1987, et al.
(författare)
-
Undersökning av mikroskräp längs bohuslänska stränder och i sediment
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mikroplast och andra mikroskräpspartiklar såsom paraffin hittas i miljöprover över hela världen. En stor del av provtagningarna sker i ytvatten och det har gett oss många insikter kring förekomst och transport. På grund av en snabb omsättning och ofta låga antal partiklar per prov är det dock svårt att använda ytvattenprov för analys av mikroskräpssammansättningen. Sammansättningen är dock en viktig komponent för att ge underlag till att utröna såväl källmönster som riskanalyser.Majoriteten av plasten förväntas sjunka eller hamna på stränder. Därför undersöker vi här prover från stränder och sediment på den svenska västkusten. I studien ingår prover från tre exponerade stränder; Tjällsö, Skaftö och Ramsvik, tre stadsnära stränder; Göteborg, Stenungssund och Uddevalla samt prover i sediment utanför Stenungssund.På stränderna provtogs två sorters prover. Ackumulationsprover; prover som togs där skräpet visuellt kunde konstateras ha samlats, och poolade prover; prover där mindre volymer togs över ett större område och lades ihop till ett prov. Ackumulationsproverna togs för att öka chansen att få tillräckligt högt partikelantal och de poolade proverna togs för att ge mer representativa prover för föroreningsnivån på de olika stränderna. Proverna storleksfraktionerades och analyser gjordes visuellt i ljusmikroskop av fraktionerna 1-5 mm, 0,5-1 mm och 0,3-0,5 mm. Vissa partikeltyper analyserades även i FTIR för att även ge materialtyp. Lågt partikelantal i vissa av proverna belyser vikten av att anpassa provvolymen, medan analys av större provvolymer emellertid kan kräva extraktionsmetoder för att analyserna sak bli kostnadseffektiva. På grund av källornas komplexitet ges en så fullständig bild som om miljöanalyser av mikro och makroskräp, geografiska föroreningsmönster samt massbalansberäkningar kombineras. Vid mer specifika frågeställningar om särskilda källor så bör provtagning och analysmetod anpassas specifikt, utifrån storleksfördelning, partikeldensitet och polymertyper. Extraktion av mikroskräp från sedimentproverna är relativt väl utvecklat för miljöövervakning men analysen på mindre storleksfördelningar behöver utvecklas för att bryta ner naturligt material för att underlätta analysen.Resultaten indikerar att strandprover kan vara lämpliga för analys av sammansättningen av flytande mikroskräp, medan sediment är lämpliga för sjunkande partiklar, framförallt de polymerer som har en högre densitet i polymeren men även material som initialt flyter men som sedan på grund av degradationsprocesser och biofilm sjunker.Resultaten från strandproverna visade på höga koncentrationer av mikroskräp; i de poolade proverna låg de mellan 4 000 och 100 000 partiklar över 300 μm per kg torrvikt och koncentrationerna i ackumulationsproverna var upp till 70 gånger högre. Vanligast i samtliga prover var olika typer av plastfragment. Bland dessa var transparanta och semitransparenta fragment de allra vanligaste. De är svåra att spåra till specifika källor, vissa ledtrådar kan dock ges genom att undersöka sammansättningen av större skräp och återkommande resultat av strandinventeringar visar att en stor mängd av skräpet som hittas på svenska stränder är förpackningsplast.På stränderna var expanderad cellplast också en viktig kategori bland fragmenten. Framförallt på de urbana stränderna där de utgjorde en stor del av den identifierade mikroplasten. Åtgärder mot användningen av expanderad polystyren (EPS) i vissa engångartiklar har redan diskuterats på EU-nivå. Merparten av den expanderade polystyrenen som används i Europa används dock till byggmaterial. Det kan därför vara meningsfullt att se över regler om emballage och hantering av EPS och rutiner vid byggnadsarbeten för att säkerhetsställa att minimalt spill sker vid transport, lagring och bearbetning.8Bland de mikroplaster på stränder som inte tycktes vara fragmenterade så var plasttyper kopplat till produktion av plast en betydande del. Antalskoncentrationerna var högre i mindre storleksfraktioner. Den sortens mindre partiklar kan antas vara svårare att undvika spill utav än pellets. Det visar på vikten av att inkludera implementeringen av goda rutiner, miljötillsyn och uppföljning vid produktion, transport och lagring av plastmaterial.En annan återkommande kategori var mikrosfärer. Flera partiklar identifierades som polymetylmetacrylat medan vissa gav liknande spektra som glas. Tidigare studier har även hittat mikrosfärer av polystyren. Mikrosfärer kan därför antas förekomma i olika material med olika sammansättningar. Flera sorter tycks dock hamna i miljön vilket innebär att en översyn av användningsområden kan ge utökad kunskap kring vilka preventiva åtgärder som kan tas för att begränsa spill under produktion, transport, lagring och även användning. Referens bör även ges till det regelverksrevision av primär mikroplast som ECHA arbetar med.Paraffin var också en viktig skräpkategori som utgjorde 21 % av mikroskräpspartiklarna. Det kan därför vara värt att överväga de risker som paraffin kan utgöra samt undersöka möjligheter till att begränsa läckaget av paraffin till miljön.Mikroskräpskategorierna i sediment som gav kompletterade bild av viktiga källor var däckslitagepartiklar, fibrer, industrispill av PVC, samt färgade partiklar som till viss del kan vara färgpartiklar. Men även i sedimenten var de semitransparenta fragmenten av huvudsakligen PP och PE betydande.En litteraturjämförelse mellan sedimentmätningar i denna studie med övriga globala mätningar, visar att dessa svenska, med närliggande urbana-industriella källor, är bland de högsta förekomster som rapporterats från marina sediment. En jämförelse med kunskapsläget kring preliminär riskbedömning är inkluderad.Således sammantaget var majoriteten av partiklarna i sedimentproverna och på stränderna plastfragment. Det innebär att åtgärdsprogram utformade för att minska mängden mikroskräp i miljön bör inkludera åtgärder mot makroskräp med fokus på i) minskning av viss användning, ii) minimering av hantering utomhus, iii) barriärer för läckage och spridning, iv) uppstädningsåtgärder, ej endast på stränder utan även mer nära källorna eller spridningspunkterna.
|
|
