| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Demker, Marie, 1960, et al.
(författare)
-
Att kommunicera vetenskap. Forskaren och omvärlden.
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskning och vetenskap har högt förtroende i det svenska samhället. Universiteten och den högre utbildningen står stadigt när vindarna med konspirationsteorier och fabricerade fakta blåser. En av förutsättningarna för att det ska förbli så är att forskare fortsätter att dela med sig av sina forskningsresultat och söka olika former av samverkan med andra aktörer i samhället. Men hur kan man utveckla förmågan att kommunicera vetenskap? I den här boken varvas resonemang om vad samverkan med det omgivande samhället innebär för forskarrollen med konkreta råd om hur forskning kan göras mer tillgänglig för en bredare publik. Här finns också avsnitt om kommunikationsplanering, vad forskaren bör tänka på vid intervjuer och hur forskningskommunikation fungerar i en medieoffentlighet där sociala medier blivit allt viktigare. Boken tar också upp offentlighetens baksidor i form av hat och hot mot forskare och hur forskaren kan tänka och agera i sådana situationer.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Sanningen som politiskt slagfält
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vem ska ha rätten att avgöra vad som är sant och vad som är falskt? Hur kan alla medborgares rätt till kunskap garanteras? Och vilken auktoritet har kunskapen som grund för politiska beslut? I Sanningen som politiskt slagfält skildras och konkretiseras något de flesta av oss upplever: En politiserad kamp om vad som är sant som tar sig uttryck i allt från USA:s president, konspirationsteorier om etablissemanget, nättroll och vaccinationsmotstånd. Skildringen leder fram till den avgörande frågan: Hur garanterar vi rätten till kunskap i en tid när kampen om fakta och sanning blivit en politisk konfliktyta?
|
|
| 9. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad kännetecknar den goda vetenskapen? Vad ska vi ha vetenskap och vetenskapligt tänkande till? Denna bok handlar om vetenskapens centrala principer. Författarna visar att grunden för vetenskapen och synen på dess uppgifter i allt väsentligt är gemensam för olika vetenskapsområden, som naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Forskningsprocessens olika element och funktioner diskuteras och författarna argumenterar för att forskningsproblemet, och hur man konstruerar det, är av avgörande betydelse för att hel heten skall fungera. Varför vetenskap? riktar sig till studenter inom alla discipliner på universitet och högskola, men kan även läsas av andra som intresserar sig för vetenskapligt arbete och vetenskapliga principer. Syftet är att lyfta fram det som högre utbildning, i motsats till andra utbildningsformer, kan bidra med: det vetenskapliga förhållningssättet. Författarna pläderar för den fria forskningen, för att etiska frågor hålls levande och för att vetenskapens villkor i samhället tillvaratas. Demokratins utveckling och fortlevnad kräver en vital diskussion kring vetenskapens roll i samhället.
|
|
| 10. |
- Hagevi, Magnus, 1965, et al.
(författare)
-
Party Realignment in Western Europe. Electoral Drivers and Global Constraints
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Identifying a crisis for representative democracy in Western European party systems, this essential book studies the widening gap between political parties’ ideological economic Left–Right rhetoric and their increasing convergence on policymaking. Addressing whether these ideologies are converging or diverging, it answers whether these changes are initiated by the parties themselves, aligned with voter demand, or forced by economic globalization. The crisis of representative democracy in Western Europe is a prevalent issue in comparative politics. This comprehensive study assesses the problems faced by representative democracy by analysing ideological polarization and inter-party conflict in relation to the changing linkage between citizens, parties, and public policies, and the implications this has for representative democracy. Considering both supply-side and demand-side theories, it analyses five major theoretical themes central to the ideological convergence and polarization within party systems, including the cartel party thesis, the median voter theorem, realignment theory, consensus democracy theory, and globalization theory. Going beyond theory, chapters use five decades of empirical research to present new and unique longitudinal and comparative data sets covering eight party systems, ultimately providing a more accurate diagnosis of the vitality of representative democracy in contemporary Western Europe. Combining in-depth theoretical analysis with empirical research, this comprehensive book will prove invaluable to students and scholars of politics and political science, and policymakers concerned with party systems.
|
|
