| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Asplund Carlsson, Maj, 1948, et al.
(författare)
-
Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola - kunskapsöversikt
- 2001
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här kunskapsöversikten redovisas forskningsläget vad gäller sambandet mellan strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i förskolan och grundskolans första år. De strukturella faktorer som belyses är framförallt barngruppens storlek och sammansättning samt personaltäthet och personalens utbildningsnivå. Även andra strukturella förutsättningar av betydelse för verksamheten belyses, såsom den pedagogiska ledningens utformning och funktion samt förekomst av planering och uppföljning av den pedagogiska verksamheten. I kunskapsöversikten belyses två aspekter på kvalitet, dels hur väl verksamheterna uppfyller de mål som läroplanerna för förskolan och skolan förordnar, dels vilka effekter verksamheten har på lång sikt. Framförallt belyses hur väl barnomsorgen eller skolan tillgodoser barnens behov av utveckling och lärande som personalens behov av en god och tillfredsställande arbetsmiljö.
|
|
| 4. |
- Pramling, Ingrid, 1946, et al.
(författare)
-
Lära av sagan
- 1993
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad förstår barn av sagor? Hur väl förmår barn uppfatta budskapet i en saga? Vad krävs för att barn ska lära av sagans budskap? Denna bok handlar om hur sagor och berättelser kan användas som pedagogiska hjälpmedel i förskola och skola. Ett genomgående tema är att barnets förståelse av sagans innehåll inte är skilt från skapande och fantiserande, utan att sagan kan användas för att lära barn förstå omvärlden. Med utgångspunkt i en undersökning av barns förmåga att återberätta och förstå sagan Och trädet var lyckligt.... redogör författarna för vad som krävs för att barn ska förstå budskapet i en saga, hur sagor ter sig ur barns perspektiv och hur kunskap om barns uppfattning om sagans budskap kan utnyttjas i den pedagogiska verksamheten. Boken är avsedd för grundutbildning och fortbildning av alla som arbetar med barn i åldrarna runt skolstarten - förskollärare, fritidspedagoger och lärare.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Pramling Samuelsson, Ingrid, 1946, et al.
(författare)
-
Det lekande lärande barnet - i en utvecklingspedagogisk teori
- 2003
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok tar avstamp i nyare teorier om barn och mejslar ut den teoretiska grunden för utvecklingspedagogiken – en förskolepedagogik utvecklad av förskollärare. Utvecklingspedagogiken knyts till förskolans tradition och andra förskolepedagogiska ansatser. Boken handlar om barns sätt att förhålla sig till sin omvärld och om förskolans uppdrag att skapa förutsättningar att utveckla barns kunnande av olika slag. Det lekande lärande barnet som gestaltas i boken är ett kreativt, aktivt och erfarande barn som skapar mening och förståelse för sin omvärld i interaktion med andra barn och vuxna. Leken blir då en av många arenor för barns lärande, en lek där barn spontant agerar både på en kommunikativ och en metakommunikativ nivå. Men också där läraren skapar förutsättningar för barns kognitiva och metakognitiva reflekterande. Här framträder lärarens kompetens som såväl en fråga om att ”fånga” barns intentioner som att arrangera och få barn intresserade.
|
|
| 7. |
- Pramling Samuelsson, Ingrid, 1946, et al.
(författare)
-
Konsten att lära barn estetik. En utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans.
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur utvecklas barns estetiska förmåga i förskola och skola? Hur får man det estetiska att växa och bli ett pedagogiskt mål i sig, i stället för att bara använda det som ett medel för att förbättra andra förmågor? Den här boken ger nya perspektiv på arbetet med att utveckla barn inom de estetiska områdena musik, poesi och rörelse/dans. Traditionellt ses estetik som ett sätt att utveckla barns kunskaper inom andra områden som språk och matematik, eller som redskap för att gynna barnets sociala och personliga utveckling. Här framhävs istället det estetiska som ett pedagogiskt mål i sig.
|
|
| 8. |
|
|
