| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Broberg, Anders G, 1950, et al.
(författare)
-
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som bevittnar våld mot en förälder som de är beroende av för sitt välbefinnande utsätts för en form av våld. Barn behöver – i synnerhet under den tidiga barndomen – föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barn kan bevittna våld mot en primär omsorgsgivare under kortare eller längre peri-oder i sitt liv, men ofta innebär det ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Sedan 2007 är socialtjänstens ansvar, för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, förtydligat i Socialtjänstlagen. Det viktigaste stödet för barn som bevittnat våld mot sin mamma är skydd från fortsatt utsatthet. Internationellt sett är den vanligaste formen av stöd till barn, utöver sådant skydd, samtal i grupp. Det finns dock stora skillnader mellan vilka mål programmen är tänkta att uppnå, vilket medför att utvärderingsstudier använder varierande mått för att bedöma vad som är ett ”lyckat utfall”. Detta försvårar i sin tur jämförelser av utvärde-ringar av dessa program. I Sverige är den vanligaste typen av insats fortfarande indivi-duella samtal, även om gruppverksamheter för barn har blivit vanligare de senaste 10 åren. Kunskapen om effekterna av de metoder som utvecklats inom och utom social-tjänsten för att stödja barn som bevittnat våld mot mamma är fortfarande begränsad internationellt och i Sverige är den i stort sett obefintlig. Göteborgs universitet fick 2008 i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera effekten av insatser riktade till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Syftet med utvärderingen var att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser, med ut-gångspunkt i mammors och barns beskrivningar.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Alfredsson, Elin, 1985, et al.
(författare)
-
Positive parenting and attachment security in adolescence
- 2015
-
Ingår i: IAC2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study examined the relationship between increases in positive parenting (as measured by attempted understanding, emotional outbursts, and democratic/chaoitc family climate) and increased attachment security (as measured by ECR-RS) in a group of 173 Swedish 10- to 17- year-olds whose parents had attended a leader-led parenting group program. The results support the hypotesis that parental behavior still influences attachment security as children grow older and that interventions which strengthen positive parenting are important also during adolescence.
|
|
| 8. |
- Almqvist, Kerstin, et al.
(författare)
-
Barn som bevittnat våld mot mamma – en studie av kvinnor och barn som vistats på Kvinnojourer i Göteborg
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract; I Göteborg fanns när denna studie inleddes sex kvinnojourer som erbjöd tillfälligt boende för misshandlade kvinnor med eller utan barn Ett stort antal av de kvinnor som kontaktar kvinnojourerna och bor där för en tid har barn. Många av barnen är i förskoleåldern och bor tillsammans med mamman på jouren. Från flera håll (framförallt från dem som arbetade på jourerna) ställdes vid slutet av 1990-talet frågan om hur man inom ramen för verksamheten på ett bättre sätt skulle kunna uppmärksamma barnens behov och ge dem det stöd de behöver. Detta är bakgrunden till projektet ”Barn som bevittnat våld mot mamma”, som initierats och genomförts på uppdrag av Lundby stadsdelsförvaltning. Man markerade från Lundby stadsdelsförvaltning att barnperspektivet skulle vara centralt i undersökningen, samt att projektet skulle bidra till att bemötandet av barnen förbättrades i verksamheterna. Det första kapitlet beskriver kort vad vi idag känner till om barn som bevittnar att mamman misshandlas och hur de påverkas. Kapitel två beskriver hur projektet var upplagt. Kapitel tre, fyra och fem avser att ge svar på frågorna om vilka mammor och barn som bor på kvinnojourerna i Göteborg. Först beskrivs således olika bakgrundsfaktorer och, därefter vad mammorna och barnen har utsatts för som lett till att de sökt skyddat boende. De följande tre kapitlen beskriver våldets effekter på mammorna, på barnen och på barnens relationer till andra, framförallt samspelet mellan mammor och barn. Slutligen summeras erfarenheterna från studien i en diskussion och ett antal förslag till hur situationen för barn och mammor som kommer till kvinnojourerna skulle kunna förbättras, vilket besvarar frågan om barn och mammor får den hjälp de behöver genom de insatser som görs idag.
|
|
| 9. |
- Almqvist, Kerstin, et al.
(författare)
-
Lyssna bättre på barnen som drabbas av familjevåld
- 2007
-
Ingår i: DN Debatt, 2007-08-18.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rädda Barnen och en rad experter slår larm: Socialtjänst och domstolar tar inte barnens rätt på tillräckligt stort allvar. När barn drabbas av våld och övergrepp i familjen bortser myndigheterna från barnens egna berättelser och upplevelser. Deras rätt till stöd och behandling fungerar inte i praktiken. Socialtjänst och domstolar tar inte sina arbetsuppgifter på tillräckligt stort allvar. Ansvariga myndigheter sätter vuxnas rättigheter före barnens och ser inte problemen ur de drabbades perspektiv. Det skriver en lång rad experter som arbetar med barn som utsatts för våld i familjen.
|
|
| 10. |
- Arnrup, K, et al.
(författare)
-
Classification of dental behavior management problems among children.
- 2007
-
Ingår i: Poster presentation at the 85th General Session & Exhibition of the IADR, New Orleans, LA, USA, March 21-24, 2007..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Objectives: This study aimed to further investigate the heterogeneity within the group of children referred for specialist treatment because of dental behavior management problems (DBMP). A specific aim was to evaluate the validity of a previously reported cluster structure in another DBMP study group. Methods: 177 child dental patients, aged 4 to 12 at referral to a specialist pediatric dental clinic in Göteborg, Sweden, were classified into subgroups according to their personal characteristics. Cluster structure was described and compared to previously reported findings in a DBMP study group of same-aged child dental patients in Örebro, Sweden (n=74). Parental assessments of children's dental and general fear, temperament and behavior were made pre-treatment. The children also performed a vocabulary test. Data were analyzed mainly with a person-based approach using sequences of cluster analyses. Results: Classification into five different subgroups was judged the best representation of the Göteborg study group data, while four groups had been defined in Örebro. The new clusters partly paralleled the previous and were labeled (I) Extrovert, outgoing, (II) Highly fearful, multiple problems, (III) Highly fearful, (IV) Moderately fearful, externalizing, impulsive and (V) Moderately fearful, inhibited. Cluster profile II describes severe dental fear and general temperamental and behavioral problems of internalizing as well as externalizing character. Such combined problems were not clearly revealed in the Örebro cluster structure. Conclusion: The contention that children with dental behavior management problems (DBMP) comprise a heterogeneous group was strengthened. Similar, although not identical, clusters of children showing DBMP were identified in this replication study. Apart from different levels of dental fear, varying temperamental and behavioral characteristics need to be taken into consideration to better match treatment for these patients
|
|
