| 1. |
|
|
| 2. |
- Lindquist, Göran, 1923, et al.
(författare)
-
Organisk psykiatri. Teoretiska och kliniska aspekter : Organic Psychiatry. Theoretical and clinical aspects.
- 1990
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this book a theory about the nature of organic mental disorders (in the narrow sense) and a new diagnostic system for them are presented. The diagnostic concepts used are mainly rooted in the classical Central European psychiatric tradition but have been modified in the light of recently published research and the authors' own clinical experience from different parts of organic psychiatry.
|
|
| 3. |
- Malmgren, Helge, 1945
(författare)
-
Asteno-emotionellt syndrom, kognitiv dysfunktion : Astheno-emotional syndrome and cognitive dysfunction after whiplash injuries
- 1999
-
Ingår i: Konferens och utbildningsdag om whiplash-skador, Göteborg 19/10 1999.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Typiska manifestationer av lindriga till måttliga asteno-emotionella syndrom (AE-syndrom, AED): • Koncentrationssvårigheter (ssk. svårighet att upprätthålla koncentration över tid) • Psykisk uttröttbarhet • Sekundära minnestörningar (påverkan såväl på korttidsminnet som på lagring till och framtagning från långtidsminnet) • Emotionell labilitet • Irritabilitet • Överkänslighet för sensoriska stimuli Tänkbara orsaker till AED vid whiplash-trauma: • Vid uppenbar hjärnskada kan ett tydligt AED framträda relativt tidigt. • Ett lindrigt AED baserat på en centralnervös funktionsrubbning kan möjligen uppstå primärt, även om amnesi för episoden inte föreligger. Observera att ett lindrigt AE-syndrom i denna fas kan maskeras av andra, mer påtagliga symtom. • Ett patologiskt signalflöde från den skadade nackregionen (vare sig det når medvetandet eller ej) kan sannolikt innebära en överbelastning av högre centra i CNS, och därför ge ett lindrigt sekundärt AED utan primär dysfunktion i CNS. • Kroniska, upplevda symtom av skadan (smärta, yrsel etc) kan på längre sikt också ge en sådan överbelastning , vilket leder till ett lindrigt AED. Tänkbara följder av AED vid whiplash: AED kan i sig ge psykogena komplikationer, svåra eller omöjliga att skilja från reaktioner av typ PTSD och från sekundära reaktioner på övriga kroniska symtom av skadan. Vanliga psykogena komplikationer: • Ängslan och ångest • Spänning • Huvudvärk • Vegetativa symptom • Depressivitet Av dessa reaktioner är den sekundära depressionen vid utdragna besvär särskilt viktig att beakta, liksom givetvis möjligheten till många onda cirklar med övrig symtomatologi vid whiplashskador (AED --> ökad smärtreaktivitet --> värre AED). Förslag till revision av vårdprogram: • Anamnes beträffande AED bör alltid tas tidigt i förloppet • Neuropsykologisk utredning kan vara indicerad tidigt, även om tydliga kognitiva symtom inte spontant rapporterats • Patientinformationen bör tidigt innefatta en diskussion av symptom, prognos och lämpliga åtgärder vid lindriga astenoemotionella syndrom • Försiktighet med återgång till fullt arbete innan AED har uteslutits.
|
|
| 4. |
- Malmgren, Helge, 1945
(författare)
-
Epilepsy, economics and ethics
- 1998
-
Ingår i: Epilepsia 39, Suppl. 2 (1998), p. 63. - 0013-9580. ; 39:Suppl. 2
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this lecture I consider some ethical aspects of economic analyses of health and disease. The focus is on the relations between on the one hand health economics, on the other hand utilitarian ethics; i.e. the thesis that maximising the sum total of good in society is the morally right thing to strive for. Epilepsy surgery is chosen as the main example in order to show that an abstract ethical discussion may have concrete implications for epilepsy outcome resarch. As an introduction, a few elementary facts and distinctions concerning health-economic analyses are recapitulated. After that, you are introduced to a certain discussion in the recent philosophical literature, and a thesis about the proper limits of utilitarianism as a decision tool in the allocation of medical resources will be presented. This thesis is then applied to the field of epilepsy surgery.
|
|
| 5. |
- Malmgren, Helge, 1945
(författare)
-
Etik och ekonomi i sjukvårds- och miljödebatten : Ethics and economy in the health care and environmental debates
- 1998
-
Ingår i: Humanistdagarna vid Göteborgs Universitet, 10/10 1998.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- • Etik, ekonomi, sjukvård, miljö – ett stort ämne... • Kanske finns det en skärningspunkt? • Ekonomiskt värde gentemot andra värden: liv, hälsa, livskvalitet, estetiska naturvärden, biologisk mångfald etc. • Exempel: sjuka ögon, och en kontroversiell väg • Är nu detta frågor för filosofer snarare än för miljö- och sjukvårdsekonomer? • Värdefrågor innebär begreppsliga och etiska problem som definitivt hör hemma i filosofin - även om de involverar ekonomiskt värde! • Ekonomi och etik vid Filosofiska Institutionen/GU • Vad är miljöetik? • Vad miljöetiken säga om samspelet mellan ekonomiska och andra värderingar i miljöfrågor? • Vilka värdebegrepp är (borde vara) relevanta för ekonomer? • (Idén om den fria marknaden; dess tillämpningar i sjukvård och miljöpolitik. Onekligen intressant, men tyvärr har vi inte tid i dag...) • Begreppet tillväxt och dess relevans i (miljö)politik
|
|
| 6. |
- Malmgren, Helge, 1945
(författare)
-
Learning by natural resonance.
- 1991
-
Ingår i: Göteborg Psychological Reports. - 0301-0996. ; 21:6
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I show with a theoretical argument and simulations that families of finite automata with randomly chosen transition tables, and whose output is alternatively steered by stimuli and a central randomly chosen controller, will automatically (!) show associative learning of stimuli, including learning of sequences.
|
|
| 7. |
- Malmgren, Helge, 1945
(författare)
-
Medicinsk etik. En socialfilosofisk introduktion : Medical Ethics
- 1990
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This advanced textbook in medical ethics starts with a chapter on the nature of ethical discourse and ends with one on the relation between ethics and economy. In between, the main alternative normative-ethical systems are presented, and their possible application to important problems in medical ethics is discussed using a large number of concrete examples.
|
|
| 8. |
- Malmgren, Helge, 1945, et al.
(författare)
-
Medvetandet : Consciousness
- 1994
-
Ingår i: Nationalencyklopedien. - Höganäs : Bra Böcker. - 917024619X ; , s. 208-9
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Malmgren, Helge, 1945
(författare)
-
Moving towards the Other. The relevance of Hermann Rorschach’s method for the philosophy of perception
- 1998
-
Ingår i: Toward a Science of Consciousness. Tucson, AZ, April 27-May 2, 1998.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Recent careful research on mental development in the child (Meltzoff & Moore 1995) has shown beyond much doubt that the capacity to perceive and imitate the actions of others is innate. It has been suggested that this capacity to imitate involves an “amodal” perception in which visual information about another organism is immediately transformed into a motor schema in the perceiving subject. Hence one might talk about a mechanism of immediate motor identification. In this paper I point to a number of antecedents of this idea and to some of its psychological and philosophical implications. One important early application of the idea of an immediate motor identification is found in the works of Hermann Rorschach (Rorschach 1921), who describes a category of inkblot interpretations based on “kinesthetic imagery”. These interpretations are variously labelled “kinesthetic responses” or “movement responses” (although they need not involve movement). Abstracting from the associationist psychology in terms of which Rorschach uses to express his ideas, it is clear that he was conceiving these responses in terms of an immediate motor identification. Among philosophers, Maurice Merleau-Ponty (Merleau-Ponty 1945) also makes the observation that imitation involves a capacity for immediate motor identification. Indeed, his concept of body image is defined in terms of the capacity to translate motor schemata between different possible action perspectives. This capacity corresponds to the “amodal” perception postulated by recent theorists. It is well known that Merleau-Ponty stresses the point that our mastering of action schemata is primary to our knowledge of objective (“Cartesian”) space. Taken together, his arguments imply that our knowledge of other minds may be prior to our knowledge of objective space (cf. Malmgren 1976). In the developmental psychology of Heinz Werner (Werner 1961), it is emphasised that human beings – and especially children – tend to perceive not only living beings, but also inanimate objects, in terms of motor identifications. Trees are seen as literally standing or bending, etc. According to Werner (and the so-called “percept-genetic school” which builds upon his works) this tendency towards a generalised “physiognomic” perception remains operative at a subconscious level even in mature perception. Klaus Conrad describes (Conrad 1961) how such latent physiognomic perception surfaces abundantly in the prodromal stage of confusion (“clouded consciousness”). It is clear that the concept of immediate motor identification has important bearings for any systematic theory of perception. From an ecological point of view, such a mechanism would serve an important function in terms of the ability to quickly predict future positions of an aggressor, a prey or a potential mate (J.J. Gibson 1979). Looking instead at computational models of perception, many of these hypothesise a mechanism for immediate translations between an egocentric and an object-centered space (Kosslyn 1994). The findings about immediate motor identifications implies that there is also a general ability to make translations between these spaces and an other-centered – allocentric – space (or several such spaces), which like the egocentric one is perceptually prior to the apprehension of object-centered space.
|
|
| 10. |
|
|
