SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "swepub ;conttype:(scientificother);lar1:(gu);srt2:(1990-1999);pers:(Pramling Ingrid 1946)"

Sökning: swepub > Övrigt vetenskapligt > Göteborgs universitet > (1990-1999) > Pramling Ingrid 1946

  • Resultat 1-10 av 22
  • [1]23Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Doverborg, Elisabet, 1947-, et al. (författare)
  • Förskolebarn i matematikens värld
  • 1999
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Omvärlden är full av situationer och möjligheter till att betraktas och sättas ord på i matematiska termer. För att barn ska få tillgång till dessa begrepp och uppfatta matematiken som meningsfull och lustfylld krävs lyhörda och medvetna pedagoger, som själva ser möjligheterna i barnens vardag. Förskolan har fått en läroplan med en mångfald av strävandemål. Bland annat betonas där att barn ska utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang och utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i bl. a. begreppet tal. Det är framför allt detta som denna bok handlar om. Boken vänder sig främst till pedagoger i förskolan och förskoleklassen, men också till föräldrar, så arbetssättet innebär att göra matematiken synlig genom att problematisera vardagen.
  •  
2.
  • Doverborg, Elisabet, 1947-, et al. (författare)
  • Mångfaldens pedagogiska möjligheter. Ett sätt att arbeta med att utveckla barns förståelse för sin omvärld
  • 1995
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • När barn får möjlighet och tid att reflektera över olika problem förundras vi ofta över deras idérikedom och okonventionella lösningar. Den här boken visar på ett problematiserande arbetssätt som utgår från just detta - och från att varje barn har erfarenheter och sätt att tänka som tillsammans med andras blir en rik källa till lärande. Planerat, utifrån situationer och företeelser i vardagen, kan vi som vuxna och som pedagoger hjälpa barnen utveckla sin förmåga att observera, att se saker ur olika perspektiv, att reflektera och upptäcka samband - att uppfatta olika fenomen i sin omvärld. Bokens många exempel visar detta och betonar mångfaldens betydelse för att utveckla barns förståelse och medvetenhet om att de kan lära i pedagogiska sammanhang. Att barnen i en grupp blir medvetna om att de tänker olika bidrar i sig till deras förståelse. Ta inget för givet, säger författarna. Utgå alltid från barnens perspektiv. Exakt vad de kommer att behöva känna till i sitt liv framöver är omöjligt att förutse, men hur man kan gå tillväga för att söka kunskap och lösa problem är goda redskap som vi som arbetar i förskolan kan ge dem. Vardagen är full av möjligheter!
  •  
3.
  •  
4.
  • Johansson, Jan-Erik, et al. (författare)
  • Att skriva och lösa problem i grundskolans tre första årskurser.
  • 1997
  • Ingår i: Paper presenterat vid Nordisk förening för pedagogisk forskning (NFPF) Jubileumskongress, Göteborg, 6-9 mars.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Under åren 1991-1992 deltog 77 barn i en förskoleverksamhet som arbetade enligt en fenomenografiskt inspirerad pedagogik vid sex förskolor, med tonvikt lagd på att utveckla barns tänkande och förståelse för olika fenomen omvärlden. När dessa barn slutade i förskolan följdes huvuddelen av dem in skolan genom ett projekt kallat "Att möta skolans värld", finansierat av Skolverket. Syftet med projektet var dels att beskriva och utvärdera barns möte med skolans värld, dels att studera hur barn som gått i en "traditionell", dvs den vanligast förekommande förskoleverksamheten respektive hur barn som deltagit i en fenomenografiskt inspirerad förskoleverksamhet klarar skolan. Barnen har följts genom observationer och intervjuer. I slutet av årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3 har barnen deltagit i ett flertal kunskapsprov. Genom kunskapsproven har man sökt ta reda på hur barnen som deltagit i den försöksverksamheten klarar några ämnen i skolan i jämförelse med sina klasskamrater som fungerar som kontrollgrupp. I detta bidrag kommer resultat från barnens färdigheter inom matematik och skrivning att redovisas och diskuteras. Inom området skrivning uppvisar flickorna bättre resultat än pojkarna både inom försöksgruppen och kontrollgruppen. Samma tendens kan observeras även inom de matematiska färdigheterna även om skillnaderna via en statisktisk prövning visar sig vara relativt små. I provresultaten från kunskapsproven i matematisk problemlösning i årskurs 1 och 2 uppvisar barnen från försöksverksamheten generellt bättre resultat än barnen från kontrollgruppen. I årskurs 3 har denna skillnad ebbat ut.
  •  
5.
  • Kullberg, Birgitta, et al. (författare)
  • Möjligheter eller hinder till lärande. Fjorton nybörjarelevers erfarenheter. (Rapport nr 12)
  • 1996
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Rapporten belyser en studie av barns första tre månader i skolan och utgör en delstudie inom projektet: "Barns möte med skolans värld". Studien har sin grund i observationer av fjorton sjuåringar i fem olika klassrum samt på intervjuer av klasslärarna. Tio av barnen har tidigare följts i förskolan. Den etnografiska forskningsansatsen har använts såväl i producerandet av data som i analysförfarandet. Deltagande observation samt samtal (informella intervjuer) och djupintervjuer (formella intervjuer) har förekommit. Studien innehåller såväl fortlöpande som avslutande analys. De fem olika klassrumskulturerna kan beskrivas ha karaktären av fyra olika kvaliteter: Förändring, utveckling, disciplin och kontroll. I alla fem klassrummen utgår lärarna från vad de anser riktigt för barns lärande. Lärarna är seriösa och noggranna i undervisandet, men de skiljer sig mycket åt i syn på barns lärande. Detta avspeglar sig i miljön i klassrummen. Det framkommer även att lärarna inte alltid undervisar så som de uttrycker att de gör. I den avslutande analysen upptäcktes en dimension, som har benämnts: Rum för lärande. Det framkommer att barnen skapar sig detta rum på framför allt fyra olika sätt: A) Barnet griper ett innehåll genom en förbipasserande utsaga, dvs. barnet hör eller ser något som plötsligt engagerat och griper tillfället till ett försök att utveckla något. B) Barnet vidareutvecklar en handling eller utsaga, dvs. barnet fortsätter utifrån eget eller lärarens initativ, en handling eller tänker vidare efter att ha hört en utsaga. C) Barnet uttrycker en egen tanke, dvs. han eller hon drar en slutsats. D) Barnet uttrycker en egen handling. Denna kommer inte helt plötsligt och synes inte alltid ha någon referens till en utsaga. Det framkommer också att de tio barn, som tidigare följts i förskolan, när det gäller disciplin direkt rättar sig efter läraren, men behåller sin förmåga att reflektera.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Pramling, Ingrid, 1946- (författare)
  • Barnomsorg för de yngsta. En forskningsöversikt
  • 1993
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I denna bok redogör Ingrid Pramling för nya insikter och rön om barns utveckling och lärande, barns lek, pedagogens roll och utvärdering av daghemsvistelse. Hon tar upp innehåll och metoder i förskolepedagogiken och kompletterar med exempel, kommentarer och praktiska konsekvenser för arbete med små barn. Intresset och insatserna för de yngsta barnen i barnomsorgen har under de senaste åren kommit i skymundan eftersom uppmärksamheten i hög grad riktats mot de äldre förskolebarnen och barnen i skolbarnsomsorgen. Med denna skrift vill Socialstyrelsen föra in småbarnspedagogiken i diskussionen och den allmänna pedagogiska debatten. Det finns idag en omfattande forskning, både svensk och utländsk, med hög relevans för arbete med små barn i grupp. BARNOMSORG FÖR DE YNGSTA vänder sig till alla dem som på olika sätt är engagerade i verksamheter för de yngsta barnen i barnomsorgen - förvaltningspersonal, föreståndare, personal i daghem och öppen förskola. Boken bör också vara av intresse för lärare och studerande i grundutbildningarna.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 22
  • [1]23Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy