| 1. |
- Ericsson, Claes, 1947-, et al.
(författare)
-
En start för tänket, en bit på väg : Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
- En start för tänket, en bit på väg beskriver och analyserar ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetiska lärprocesser. Några skolor i Värmland deltog under tre års tid i det så kallade pilotskoleprojektet, vars huvudsyfte var att ta fram modeller för hur en estetisk dimension skulle kunna genomsyra verksamheten i skolan. Boken har både ett teoretiskt och ett praktiskt anslag. Det teoretiska yttrar sig dels i en genomgång av forskningsläget i Sverige, dels i en diskussion av undersökningsdeltagarnas sätt att definiera en estetisk lärprocess och den kunskapsbildning som kommer till stånd i en sådan. Det praktiska yttrar sig i att de respektive skolornas konkreta arbete skildras. Förutom att boken kan betraktas som en utvärdering av arbetet och sålunda kan utgöra ett underlag för diskussion och reflektion vid de deltagande skolorna, kan den ses som en kunskapsbank för andra skolor som vill fördjupa arbetet med kultur och estetik. Den torde också med fördel kunna användas inom lärarutbildningar där dess dubbla fokus på teori och praktik svarar mot den målsättning som uttrycks i styrdokumenten. Författarna Claes Ericsson och Monica Lindgren har lång erfarenhet av såväl undervisning i estetiska uttrycksmedel i skola och lärarutbildning som av forskning kring kultur och estetik i skolan.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Meningsskapande och delaktighet : om vår tids socialpedagogik
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt)abstract
- Boken bygger på ett samarbete mellan forskare inom pedagogik, socialt arbete, sociologi och etnografi och belyser individers och gruppers delaktighet och svårigheter att bli en agenter i samhället. Ett nytt perspektiv inom socialpedagogiken introduceras där fokus inte ligger på det normala eller onormala utan främst på konstruktionerna av vad som betraktas som normalt eller onormalt. Perspektivet introduceras först av Anders Gustavsson och därefter följer ett antal illustrerande kapitel från olika fält.
|
|
| 4. |
- Molin, Martin, 1967-, et al.
(författare)
-
Delaktighet : ideologi och teori
- 2011
-
Ingår i: Nya Omsorgsboken. - Malmö : Liber. - 978-91-47-09519-3 ; s. 272-283
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Johansson, Thomas, 1959-, et al.
(författare)
-
Vardagslivets socialpsykologi
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
- I den här boken används socialpsykologiska teorier för att kommentera olika vardagliga exempel, och för att förklara det som annars döljer sig bakom ett självklarhetens skimmer. Vi får följa med till arbetsplatsen, till middagsbjudningen och till dagdrömmandet. Till domäner i vardagslivet som vi håller hemliga, kanske till och med för oss själva. Boken ger en fördjupad förståelse för hur människor agerar tillsammans, hur avvikande beteende skapas, hur makt utövas i vardagslivet och hur det är att leva i 2000-talets mediesamhälle.
|
|
| 7. |
- Korp, Helena, 1967-
(författare)
-
Lika chanser i gymnaiset? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
- Under 1990-talet genomfördes en genomgripande reform av det svenska gymnasiet. Dels ersattes de tidigare gymnasielinjerna med treåriga program, som samtliga ger en grundläggande högskolebehörighet, dels flyttades ansvaret för utbildningens genomförande och ekonomi från staten till kommunerna. Ett kriterierelaterat betygssystem ersatte också det tidigare normrelaterade. Det betyder att eleverna betygsätts utifrån hur väl de uppfyller de kunskapsmål som är uppsatta i kursplanerna. Eftersom betygen används som urvalsinstrument är det viktigt att de är likvärdiga mellan skolor och program ? en elevs kunskaper ska värderas lika oavsett var hon har fått sin utbildning och sitt betyg. För att stödja en likvärdig betygsätting finns nationella prov för vissa kurser. Denna avhandling bygger på resultaten av en skolverksstudie av hur de nationella proven i matematik A, engelska A och svenska B, kurser som är gemensamma för elever i alla program, används och fungerar i betygsättningen i olika program och skolor, och hur de stämmer överens med den undervisning som ges i dessa kurser i de olika miljöerna. I studien intervjuades lärare, elever och rektorer i fyra program (barn- och fritidsprogrammet, byggprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsprogrammet) på fyra skolor, som representerade mycket skilda miljöer för lärande. Studien visade att det finns en mycket stor variation mellan program och skolor i alla led från undervisning och förberedelser till genomförandet och bedömningen av de nationella proven, och slutligen i hur de nationella proven användes i betygsättningen. I avhandlingen sätts dessa resultat in i ett vidare perspektiv med hjälp bl.a. av reproduktionsteori. En viktig slutsats är att äldre utbildningsformers olika traditioner och uppdelning av elever med olika kön och bakgrund på olika utbildningsgrenar i stor utsträckning lever kvar i det nuvarande systemet. Eleverna differentieras genom sina val till och inom olika program och skolor, och väl inne får de undervisning med olika inriktning och som ger olika tillgång till de kognitiva verktyg som fordras för de högre betygen ? något som bl.a. återspeglas i att skilda läromedel används för samma kurs i olika program. I avhandlingen framkommer att kursplaner och betygskriterier såväl som de nationella proven är mera kongruenta med de studieförberedande programmens traditioner och koder. Att elever i olika program och skolor har olika förutsättningar att klara uppgifterna i de nationella proven och att svara upp mot betygskriterierna i de gemensamma kurserna kan förstås i detta perspektiv ? likaså att de nationella proven har olika status och används på olika sätt i betygssättningen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bengtsson, Staffan, 1970-, et al.
(författare)
-
Närhet och kommunikation på distans
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
- Since 2003 the University West in Sweden offers distance courses in Social work and Social pedagogy. The three year program is given in collaboration with a number of local learning centers throughout the country. The technology of videoconferencing enables the teacher to interact with students even though they are separated geographically.The study deals with this kind of education seen from the perspective of both students and teachers. The main objective is to illuminate significant aspects of this kind of phenomenon in terms of how students and teachers describe and experience problems and potential embedded in this model. The discussion rests on four overall questions:1) What are the motives for students to choose this kind of education?2) What kind of expectations did the students have before they started the program?3) How do students experience/describe strengths and weaknesses connected to this model?4) What experiences do the teacher's have working with this kind of distance education?The empirical data has been collected using mainly group interviews and observations. The analysis rests heavily on theories concerning symbolic interactionism and socio-cultural learning. The study underlines that both students and teachers embrace the potential in this form of education, giving more groups the possibility of combining their studies with a sense of regional belonging. However the interviews and observations also reveal weaknesses with this kind of educational model. There is a risk that students at the local learning centers consider themselves as being excluded by teachers and other students at campus; and that the gap between the university and the local learning centers becomes too wide. To prevent this from happening communication and confirmation from the teacher is crucial. But eventhough this scrutiny identifies weaknesses within the technology of videoconferencing, technology alone does not determine the outcome of the teaching. If a teacher manages to show great engagement and structure, this functions as a mechanism weakening the barrierof technology. At the same time it is clear that the model of videoconferencing, from a teacher perspective, can be an obstacle, which emphasizes the importance of developing the technology further and how this technology is being handled by the teacher.Finally, we consider the model with local learning centers and videoconferencing as a unique model for education, but that the model, when it comes to areas such as pedagogy, organization and technology, must be allowed to function and develop according to its own premises.
|
|
