| 1. |
- Mäkinen, Ilkka Henrik
(författare)
-
Akceptacja samobójstwa oraz jej korelaty w Europie Wschodniej i Zachodniej w okresie przemian ustrojowych
- 2006
-
Ingår i: Suicydologia. - 1895-3786. ; 2:1, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Wstęp. Celem niniejszej pracy było zbadanie akceptacji samobójstwa i jej związku z umieralnością z powodu samobójstw oraz czynników, od których zależy ocena samobójstwa w Europie. Dane dotyczące postaw: 33 221 wywiadów przeprowadzonych w 25 krajach europejskich (Światowe Badania Wartości, World Values Study, 1990–1991). Dane dotyczące umieralności z powodu samobójstwa: statystyki WHO. Materiał i metody. Obliczono korelację rangową między wskaźnikami samobójstw wśród kobiet i mężczyzn z różnych grup wiekowych a postawami wobec samobójstwa. Czynniki determinujące postawę badano z użyciem analizy regresji zarówno logistycznej, jak i liniowej. Aby opisać różne struktury postaw, przeprowadzono analizę czynnikową. Wyniki. Ogólnie samobójstwo oceniano negatywnie, lecz poszczególne kraje różniły się ze względu na wysokość i rozkład ocen. Statystycznie istotne dodatnie korelacje między umieralnością samobójczą a postawami wobec samobójstwa stwierdzono wśród kobiet w wieku 15-64 lat. Ostateczny model czynników determinujących na poziomie indywidualnym akceptację samobójstwa obejmował: wysoką pozycję Boga (korelat ujemny), religii (ujemny) i rodziny (ujemny) w hierarchii ważności, wiek (ujemny), nietolerancję wobec niezrównoważenia psychicznego (ujemny), dobre zdrowie subiektywne, myśli o śmierci oraz liberalny styl wychowywania dzieci. Ten model wyjaśniał 12,6% wariancji w Europie Zachodniej, ale tylko 2,6% we Wschodniej. Analiza czynnikowa wykazała, że miejsce samobójstwa wśród innych aktów również odróżniało Europę Wschodnią do Zachodniej. Wnioski. Kraje europejskie różnią się pod względem akceptacji samobójstwa. Dodatnie związki między postawami wobec samobójstwa a umieralnością samobójczą istnieją wśród kobiet. Osobista religijność jest najlepszym predyktorem akceptacji samobójstwa w Europie Zachodniej, lecz czynnik ten nie ma znaczenia w Europie Wschodniej, co wskazuje na ogólniejszą różnicę dotyczącą sensu samobójstwa.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Mäkinen, Ilkka Henrik
(författare)
-
Självmordens geografiska fördelning i Sverige
- 2006
-
Ingår i: Ymer. - 0044-0477. ; , s. 251-268
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Självmordsdödligheten varierar mellan olika geografiska områden: mellan kontinenter och enstaka länder, mellan län och landsdelar, mellan kommuner och mellan stadsdelar, t o m mellan husen i samma stadsdel. Den aktuella presentationen fokuserar på att beskriva självmordens geografiska fördelning i Sverige. Eftersom det finns stora skillnader i mäns och kvinnors självmordsdödlighet, samt dödligheten i olika åldrar och med olika metoder, behandlas dessa i viss mån separat. Den statistik som analyseras kommer från databanken hos Nationellt centrum för suicidforskning och –prevention (NASP) . Den omfattar åren 2000-2002 och de angivna talen avser medelvärden för dessa tre år, de senaste för vilka detaljerad statistik fanns tillgänglig. Hela Sverige hade under perioden i genomsnitt 16.6 självmord per 100000 invånare årligen. Detta tal var som högst i Gotlands län (24.4) och lägst i Västerbotten (12.0). Det var högre än genomsnittet i Östergötland, Kronobergs, Blekinge och Skåne län samt i Värmland, Dalarna och Gävleborgs län, medan Västkusten, Jönköpings län, Södermanland och Norrbotten hade lägre än genomsnittliga tal. I historisk jämförelse är dagens fördelning mycket intressant. Självmordens gamla geografiska fördelning, har ändrat sig påtagligt sedan 1965 efter att ha varit mycket stabil i mer än 100 år. Korrelationen mellan 1830- och 2000-talens siffror är nu mycket låg (r=0.09), och den med 1960-talets tal (r=0.33) är inte heller den statistiskt signifikant vilket tyder på att en rumslig omorganisation har ägt rum. Det finns även en viss kontinuitet. Sålunda ligger t ex Skåne, Dalarna och Gävleborgs län fortfarande över riksgenomsnittet i självmord, och Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Västerbottens och Norrbottens län ligger under det. Självmorden i Kronobergs län och på Gotland har emellertid ökat betydligt i relativt hänseende samtidigt som de har minskat drastiskt i Stockholms och Södermanlands län så att Stockholm nu ligger under riksgenomsnittet. Vidare har skillnaderna mellan länen fortsatt att jämnas ut. På 1830-talet var självmordstalet i Stockholms län nio gånger högre än i Västerbotten, och på 1960-talet nästan tre gånger så högt som i Kronobergs län som då låg sist; 2000-2002 är de ledande gotländska siffrorna bara dubbelt så höga som de västerbottniska.
|
|
| 5. |
- Mäkinen, Ilkka Henrik
(författare)
-
The East is – Empty
- 2013
-
Ingår i: Baltic Rim Economies : Quarterly Review. - 1459-9759. ; :1, s. 41-42
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
