| 1. |
- Lättman, Håkan, 1958-
(författare)
-
Studies on spatial and temporal distributions of epiphytic lichens
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
- Lichens are an important group of organisms in terms of environmental issues, conservation biology and biodiversity, principally due to their sensitivity to changes in their environment. Therefore it is important that we develop our understanding of the factors that affect lichen distribution. In this thesis, both spatial and temporal distributions of epiphytic lichens at different scales have been studied in southern Sweden.Generation time of the red-listed lichen Cliostomum corrugatum was examined using Bjärka-Säby as the study site. The results showed that the average age of an individual of C. corrugatum is 25–30 years at the onset of spore production.The rarity of C. corrugatum was also examined. DNA analysis of an intron from 85 samples, collected at five sites in Östergötland, yielded 11 haplotypes. Results from coalescent analysis, mantel test and AMOVA indicated that C. corrugatum have a high ability to disperse. The study concluded that its rarity is most likely connected with the low amount of available habitat, old Quercus robur.The changes in the distribution of epiphytic lichens in southern Sweden, between 1986 and 2003, were also compared. For each year a centroid was calculated on all combinations of tree and lichen species. The three significant cases showed that the centroid movement pointed toward a north-east or north-north-east direction.Finally differences in species richness and cover of lichens on large Q. robur were examined between urban and rural environment. The results demonstrated that species number and percent cover was significantly higher on oaks standing rural compared to oaks standing urban. Effects of urban sprawl showed a decline in species richness and cover with increasing age of the surrounding buildings.
|
|
| 2. |
- Rindzeviciute, Egle
(författare)
-
Constructing Soviet Cultural Policy
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
- Efter första världskriget var Sovjetunionen en av de första moderna stater som uttryckligen ägnade sig åt att övervaka och styra kulturen, vilket tog sig formen av en formaliserad och institutionaliserad statlig kulturpolitik. I denna övervakningsoch styrningsprocess försåg vetenskap och teknologi staten med konceptuella och materiella resurser vilka användes för att definiera såväl själva processen som föremålet för den. Efter andra världskriget gav utvecklingen inom naturvetenskap och teknik upphov till en ny vetenskap som behandlade frågor kring kontroll och kommunikation, Norbert Wieners cybernetik, vilken fick en bred tillämpning inte enbart inom ingenjörsvetenskapen utan även i frågor som rörde förståelsen av människor, maskiner och samhällen. Denna avhandling undersöker hur cybernetiken påverkade utformningen av den sovjetiska kulturpolitiken. Fokus ligger särskilt på sovjetiska Litauen. Det huvudsakliga argumentet är att en särskilt inflytelserik diskurs rörande cybernetisk styrning och övervakning utformades i Sovjetunionen från 50-talet och framåt. Som ett resultat av en överföring från tekniska och vetenskapliga diskurser var denna diskurs användbar inte bara som ett verktyg för att tjäna staten utan kunde även användas av kulturella aktörer för att kritisera själva sovjetsystemet. Genom att analysera organisatoriska praktiker och officiella och samhälleliga diskurser avslöjar denna studie komplexiteten i förhållandet mellan styrning och övervakning, kultur och vetenskap och teknologi.
|
|
| 3. |
- Szrubka, Wojciech, 1968-
(författare)
-
Empowering The State
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
- Den centrala frågan för avhandlingen är synen på staten i fyra östeuropeiska länder. Övergången till demokrati i den delen av Europa har ofta kännetecknats av djup misstro mot politiker och ibland misstro mot det politiska systemet som sådant. Bland annat har lågt valdeltagande tolkats som symptom på de ovan nämnda problemen. Innebär misstron mot det politiska etablissemanget och det politiska systemet att statens handlingsfrihet som reglerande (intervenerande) aktör begränsas? Är statens förmåga att uppfylla sina funktioner som reglerare och tjänsteproducent direkt kopplat till den uttryckliga tilltron till statens politiska, demokratiska maktfördelning? Avhandlingen tar upp dessa frågor och går därmed utöver de vanliga studierna av demokratisering, där medborgarnas tilltro till demokratin brukar främst stå i fokus. Data från de tre baltiska länderna samt Polen tycks visa att ett eventuellt samband mellan medborgarnas uttryckliga tilltro till statens politiska sfär och deras uppfattning om dess rättmätiga roll som reglerare är mycket mer komplicerat än man skulle kunna förvänta sig. Statens legitima roll som den intervenerande aktören inom två policyområden – miljöskydd och som bekämpare av alkoholmissbruk – tycks ohotad i alla de undersökta länderna, oavsett medborgarnas tilltro till den politiska sfären, eller bristen därav. Detta öppnar ett nytt perspektiv på statens folkliga förankring i dessa länder och ger upphov till nya frågor när det gäller studier av statens legitimitet.
|
|
