| 1. |
- Johansson, Karl Magnus, 1966-, et al.
(författare)
-
Sweden : A professionally symbiotic relationship
- 2019
-
Ingår i: Close and Distant. - Gothenburg : Nordicom, University of Gothenburg. - 9789188855060 - 9789188855077 ; , s. 97-123
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter explores political executive-media relations in Sweden, with a particular focus on professional day-to-day relationships and habits. The analysis is mainly based on extensive interviews with journalists and government press secretaries, and it establishes the routinisation at work, as well as the professionalisation. The exchanges between journalists and their sources appear to be close but with recognition of each other’s professional roles. Media developments influence the relationship, and the downsizing of newsrooms, multi-platform production 24/7 and increased competition for unique news have made journalists more dependent on available sources. At the same time, professionalisation of government communication makes news management more efficient and has centralising effects on executive systems. Together these trends shift the balance between journalists and their political sources in favour of the latter. The presented findings have important implications for research on journalism, media and political executives.
|
|
| 2. |
- Nord, Lars, et al.
(författare)
-
Medieskugga
- 2002
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nygren, Gunnar, 1954-, et al.
(författare)
-
Facebook och hyperlokalt i de lokala mediernas ekosystem
- 2016
-
Ingår i: Ekvilibrium. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673359 ; , s. 329-348
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De lokala tidningarna har varit ryggraden i det svenska mediesystemet. Men de senaste tio åren har lokaltidningar minskat bevakningen och stängt lokalredaktio- ner, samtidigt som medborgarna i ökande grad håller sig orienterade om det lokala samhället på andra sätt än genom traditionella lokalmedier. Frågan är hur detta syns i människors medievanor och i synen på lokala medier? SOM-undersökningen 2015 visar att de traditionella medierna fortfarande är viktigast för människor, men gratistidningar, lokala nyhetssajter och Facebook har många användare. Framför allt går det en skiljelinje mellan de som är över och under 50 år. Även andra nätbaserade medier anses viktiga, t ex tidningarnas nyhetssajter, fristående lokala nyhetssajter och kommunens hemsida. Men trots utveckling av interaktivitet är det fortfarande mycket få som bidrar med innehåll, speciellt till traditionella lokalmedier. Nya typer av lokala medier har alltså ännu inte ersatt de gamla, men fyller en allt större roll i människors vardag.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nygren, Gunnar
(författare)
-
Skilda medievärldar : Lokal offentlighet och lokala medier i Stockholm
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main purpose of this thesis is to study mediated political communication in Stockholm, focusing on media content as well as media consumption and the role media play in a democracy. The study is based on content analysis of local and regional media (newspapers, tv and radio) in the greater Stockholm region and on a survey with 2 440 answers from people living in different parts of the region.Three different theoretical perspectives are combined in the thesis:• Political communication and the question whether media has a positive or negative impact on political processes.• The perspective of media as a part of the public sphere as described by Habermas, and the publis spheres in a society with a fragmented media use.• The role of media in the integration of people in local society and in creating a place identity.The results show that a large part of the region is in a ”media shadow”, seldom covered by the regional media. When the big media report about suburbs where most people live the picture is full of negative stereotypes creating a picture of the dangerous suburb. The picture in the local papers distributed for free is different. They are the only source of local information for citizens in the suburbs and are very important for local identity.The results also show that the public sphere in Stockholm is divided. The wealthier areas of Stockholm read daily subscription newspapers, and the less affluent suburbs rely mostly on thin free newspapers like Metro. In wealthy areas people use public service channels in radio and tv, and in suburbs the commercial channels are as big as the national public service. High quality political news for the wealty areas and free short news and entertainment is an important factor behind the knowledge gap and the gap in political interest between different social groups.Consequently, the models that work on the assumption that media and citizens are homogeneous groups in the political communication correspond less to the realities of political communication. Instead a politically divided society emerges, where large groups of citizens find themselves outside the processes of political communication. Today one third are neither interested in politics nor do they have faith in politicians. They abandon politically relevant media content and switch to entertainment. This is the group which does not see any point in engagement and more and more often stays at home on polling day.
|
|
| 8. |
- Nygren, Gunnar, 1954-, et al.
(författare)
-
Vita fläckar och svarta hål i det lokala medielandskapet
- 2019
-
Ingår i: På väg mot medievärlden 2030. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144125060 ; , s. 211-232
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medierna har en viktig roll i demokratin, enligt de medieutredningar som lagts fram sedan 1970-talet. Medier ska ge medborgarna information, de ska ge utrymme för samhällsdebatt och fungera som oberoende granskare av makthavare. Detta gäller inte minst de lokala medierna, och när dåvarande demokratiminister Alice Bah Kuhnke tillsatte en ny medieutredning 2015 var försvagningen av de lokala medierna en viktig del av bakgrunden.Några av medieutredningens förslag blev verklighet i riksdagens beslut 2018 om en ny mediepolitik, till exempel att fler lokala medier ska kunna få statligt utvecklingsstöd och att medieföretag ska få stöd för att förbättra lokaljournalistiken i svagt bevakade kommuner. Men om detta kommer att kunna vända utvecklingen är ännu osäkert. Även om människors intresse för lokala nyheter finns kvar, så är de ekonomiska förutsättningarna för lokala medier osäkra:Dagstidningarnas pappersupplagor fortsätter sjunka, och det är svårt att öka andelen betalande läsare på webb och mobil. Annonsintäkterna minskar och går än mer till de digitala giganterna Google och Facebook.Public service (SVT och Sveriges radio P4) är ekonomiskt mer stabila. Men de är beroende av politiska beslut, och det finns en osäkerhet inför framtiden med en växande kritik från både kommersiella medieföretag och från högerkrafter i politiken.Hyperlokala medier fortsätter att växa fram, men hållbarheten är osäker både ekonomiskt och professionellt. Många startar och många lägger ner. Kommer det att finnas lokala journalister kvar 2030? Ja, människor kommer fortfarande vilja ha lokala nyheter och åtminstone en del kommer att vara villiga att betala för dem. Men det kommer troligen finnas färre professionella lokaljournalister – och fler amatörer eller halvprofessionella lokalreportrar som vill berätta om det lokala, som vill stärka den lokala identiteten och göra något ”för bygden”.Jokern i varje framtidsspaning är sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat. Andelen som använder Facebook för att få nyheter minskar i USA och ökar inte längre i de flesta västeuropeiska länder. Troligen kommer det att växa fram nya plattformar som vi idag inte känner till, och mycket pekar på att de lokala aktörerna själva blir mer aktiva i sin digitala kommunikation, såväl kommunen och polisen som politiska partier. Det innebär att allt mer lokal information kommer också att vara partisk, det vill säga komma från parterna själva, vare sig det är nätverk, organisationer, kommuner eller politiker – information som kanske ofta presenteras i en journalistisk form.Men hur går det då med den oberoende och granskande lokaljournalistiken? Det som kommer att avgöra detta är i vilken mån läsarna och lyssnarna är villiga att betala för den lokala journalistiken, antingen via prenumerationer eller via skatten till public service.
|
|
| 9. |
-
På väg mot medievärlden 2030 : Journalistikens villkor och utmaningar
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När internet nådde medieanvändarna i mitten av 1990-talet var det få som kunde ana vilken omvälvning av hela samhället som då påbörjades. Den tekniska konvergensen har gjort att medieformer glidit samman samtidigt som publikerna nischats och kunnat bli medskapare av innehåll. Digitaliseringen har lett till att de ekonomiska förutsättningarna förändrats genom att annonspengarna i stor utsträckning hamnar hos Google och Facebook och inte hos de journalistiska medierna. Internet har inte blivit den demokratiska plattform som många hoppades på innan sekelskiftet, utan lika mycket en plattform för hot och hat. Samtidigt har människor fått plattformar att uttrycka sig på som alls inte fanns för 20 år sedan. De unga som vuxit upp i den digitala världen har ett annat förhållningssätt till medievärlden än de som vuxit upp i den gamla analoga världen.Förändringen leder till utmaningar för journalistiken – ekonomiska och tekniska, sociala och demokratiska utmaningar. I denna sjätte och helt omarbetade upplaga av På väg mot medievärlden 2030 analyserar medieforskare från olika ämnesområden och lärosäten hur dessa utmaningar kan se ut, och vad som är rimligt att tro om de kommande tio åren.
|
|
| 10. |
|
|
