| 1. |
|
|
| 2. |
- Löfgren, Stefan, et al.
(författare)
-
Förbättrade skattningar av Noch P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 - pilotprojekt
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för detta pilotprojekt har data från riksinventeringen av skog (RIS) ochsatellitscener använts för att med den statistiska metoden Probabilistic Classifierklassificera skogstillståndet på skogs- och myrmark inklusive fjäll. Vattendragsnäraskog har definierats utgående från ett virtuellt nätverksbildat vattendragsnät(VIVAN). Baserat på ca 200 slumpmässigt utvalda källvattendrag i Dalälven, Viskan,Ätran, Nissan och Lagan har därefter modeller skapats för att skatta typhalternaför N och P i bäckvattnet utgående från skogstillståndet i bäcknära och meravlägsen skog.Modellernas förklaringsgrad för Tot-N (r2=0,60) och Tot-P (r2=0,31) är betydligtbättre än de som användes i norra Sverige inom ramen för PLC5 (r2=0,25respektive (r2=0,11), vilket tyder på att det dels föreligger samband mellan avrinningsområdetsegenskaper och N och P halterna och dels att probabilistisk klassningär en användbar metod för att skatta dessa egenskaper. Ytterligare en förbättringjämfört med PLC5 är att Tot-N och Tot-P i södra Sverige samt oorganisktkväve och fosfat inte längre behöver hanteras som konstanter. Modellerna för deoorganiska fraktionerna är dock osäkra.Typhalterna är betydligt högre än de som användes inom PLC5. Orsaken tilldetta är att analysresultaten från de slumpmässigt utvalda vattendragen visar attsommartid kan närsalthalterna i skogs- och myrbäckar vara betydligt högre änmedel- och medianvärden från längre tidsperioder, som även innehåller säsongsochmellanårlig variation. De presenterade typhalterna kan därför inte okritisktanvändas för t.ex. källfördelningsmodellering. För det krävs modeller baserade påvattenkemisk information även från andra årstider.Vi stora möjligheter att ytterligare förbättra modellernas både rumsliga ochtidsmässiga precision och för att använda metodiken över hela Sverige. De förbättringarsom krävs är då främst tillgång till enhetliga satellitdata från ett begränsattidsfönster för framtagande av differensbilder (används för klassning av löv) ochprobabilistisk klassificering, en höjddatabas med högre rumslig (x-, y- och z-led)upplösning och förnyad simulering av ett virtuellt vattendragsnät alternativt enförbättrad vattendragskarta samt upprepad provtagning (data bör finnas från vår,sommar, höst och vinter) av slumpmässigt utvalda skogs- och myrvattendrag förförbättrad skattning av den temporala variationen i typhalterna. Den teknikutvecklingsom krävs på satellitscen- och höjddatabassidan bör finnas tillgänglig inom entreårsperiod, medan det inte finns medel avsatta för provtagning och analys avslumpmässigt insamlade prover från olika årstider.
|
|
| 3. |
- Bishop, Kevin, et al.
(författare)
-
Nature as the "Natural" Goal for Water Management : A Conversation
- 2009
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Netherlands. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; Volume 38:Issue 4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The goals for water-quality and ecosystem integrity are often defined relative to "natural" reference conditions in many water-management systems, including the European Union Water Framework Directive. This paper examines the difficulties created for water management by using "natural" as the goal. These difficulties are articulated from different perspectives in an informal (fictional) conversation that takes place after a workshop on reference conditions in water-resources management. The difficulties include defining the natural state and modeling how a system might be progressed toward the natural, as well as the feasibility and desirability of restoring a natural state. The paper also considers the appropriateness for developing countries to adopt the use of natural as the goal for water management. We conclude that failure to critically examine the complexities of having "natural" as the goal will compromise the ability to manage the issues that arise in real basins by not making the ambiguities associated with this "natural" goal explicit. This is unfortunate both for the western world that has embraced this model of "natural as the goal" and for the developing world in so far as they are encouraged to adopt this model.
|
|
| 4. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den så kallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
|
|
| 5. |
- Blomquist, Johan, et al.
(författare)
-
Samhällsekonomiska begrepp i yrkes- och fritidsfiske
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havs- och vattenmyndigheten har utifrån förvaltningens mål och strategin Framtidens Fiske gett forskarna Johan Blomquist, Lars Persson, Jesper Stage och Staffan Waldo i uppdrag att sammanställa och analysera inom vilka områden och för vilka indikatorer som fritidsfisket och yrkesfisket är jämförbara.Rapporten är en viktig del i det påbörjade arbetet inom den nya framtagna strategin för framtidens fiske och kan kopplas till flera åtgärder inom handlingsplanerna fritidsfiske och fisketurism samt yrkesfiske. I rapporten diskuteras dels vilka indikatorer som alls är meningsfulla att jämföra med motsvarande indikatorer i andra fisken och dels vad som krävs för att åstadkomma jämförbara indikatorer för olika fisken.I rapporten diskuteras även några utvecklingsmöjligheter för framtida datainsamling och framtida analysarbete inom fiskeområdet.
|
|
| 6. |
- Fredman, Peter, et al.
(författare)
-
Friluftsliv 2014 : nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultaten från en nationell enkätundersökning avseende svenskarnas friluftsvanor år 2014 (december 2013 till november 2014). Enkäten utgör en viktig del i arbetet med uppföljning av friluftsliv i miljömålssystemet samt målen för friluftspolitiken (se Naturvårdsverket, 2014). Undersökningen genomfördes som en elektronisk panelundersökning (8410 intervjuer med personer bosatta i Sverige i åldersintervallet 16-84 år) och utfördes av Mittuniversitetet (i samarbete med undersökningsföretaget Norstat) på uppdrag av Naturvårdsverket. Resultaten redovisas i fyra delar som omfattar (i) friluftslivet enligt nyckelbegreppen (utövande av friluftsliv, deltagande i friluftsaktiviteter, värna och bibehålla värden för friluftslivet, tillgänglighet och buller), (ii) friluftslivet hos olika grupper, (iii) friluftslivet i miljökvalitetsmålen, samt (iv) friluftslivets förändring över tid. Från undersökningen kan bland annat noteras; - att 83 procent är ute i naturen "ganska eller mycket ofta" på längre ledigheter, 60 procent på helger och 51 procent på vardagar. - att nöjes- och motionspromenader, vistelser i skog och mark och trädgårdsarbete är de vanligaste friluftsaktiviteterna (bad är populärast på sommaren medan kälkåkning, tur- och längdskidor är populäras på vintern). - att lövskogar är den naturtyp som uppskattas mest att utöva friluftsliv i, följt av barrskogar, fjäll, odlingslandskapet och myrar (äldre skogar är betydligt mer attraktiva än ungskog och kalhyggen). - att över hälften av de svarande i hög grad haft upplevelser av trygghet, återhämtning och en naturpräglad miljö vid det senaste friluftstillfället. - att nästan hälften av de svarande i någon grad upplever brist på lämpliga platser eller områden för att ägna sig åt friluftsaktiviteter i den utsträckning man önskar. - att friluftsliv till havs, i skärgård eller till fjälls ofta sker långt från hemmet. - att ca 30 procent har upplevt någon grad av buller vid senaste friluftstillfället (främst från trafik, vägar och flyg). - att på vardagar är kvinnor ute oftare i naturen än män, äldre personer är ute oftare än yngre, personer bosatta på landsbygden är ute oftare än personer i storstäder, personer utan hemmavarande barn under 18 år är ute oftare än personer med barn i samma ålder, och personer som vuxit upp i Europa är ute oftare i naturen än personer som själva, eller vars far eller mor, växt upp utanför Europa. - att brist på tid är det vanligaste hindret för utövande av friluftsaktiviteter (andra vanliga hinder är att man saknar någon att utöva aktiviteten med, att man saknar lämpliga områden eller familjesituationen). - att yngre personer har sämre kunskaper om allemansrätten jämfört med äldre personer.
|
|
| 7. |
- Karltun, Linley Chiwona, et al.
(författare)
-
Migration and the Food Environment
- 2017
-
Ingår i: Ending Childhood Obesity. - Uppsala, Sweden. ; , s. 20-25
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(författare)
-
Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna syntes är ett försök att överblicka forskning om hälsoeffekter av barns utevistelse och utelekar. De fyra forskarna bidrar med sina olika perspektiv: Mårtensson skriver om barns lek i staden och om stadsplanering. Lisberg Jensen ger ett humanekologiskt perspektiv och reder ut de olika argument som anförs för nyttan med barns utevistelse. Söderström, som är läkare, skriver om positiva och negativa hälsoeffekter av barns utevistelse. Öhman, i sin tur, ger ett pedagogiskt perspektiv och skriver om lärande och naturkontakt. Författarna har också skrivit en gemensam syntestext, där de diskuterar det komplexa ämnet barns naturkontakt.
|
|
| 9. |
- Nzabanita, Joseph, et al.
(författare)
-
Extended GMANOVA Model with a Linearly Structured Covariance Matrix
- 2015
-
Ingår i: Mathematical Methods of Statistics. - : Linköping University Electronic Press. - 1066-5307 .- 1934-8045. ; 24, s. 280-291
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper we consider the extended generalized multivariate analysis of variance (GMANOVA) with a linearly structured covariance matrix. The main theme is to find explicit estimators for the mean and for the linearly structured covariance matrix. We show how to decompose the residual space, the orthogonal complement to the mean space, into m + 1 orthogonal subspaces and how to derive explicit estimators of the covariance matrix from the sum of squared residuals obtained by projecting observations on those subspaces. Also an explicit estimator of the mean is derived and some properties of the proposed estimators are studied.
|
|
| 10. |
- Ortiz, Carina, et al.
(författare)
-
Measurements and models –a comparison of quantificationmethods for SOC changes in forestsoils
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish UNFCCC1-reporting of the LULUCF2-sector is based on methods incompliance with the “Good practice” as described by the Intergovernmental Panelon Climate Change (IPCC). Biomass and soil inventory data from the SwedishInventory of Forests is the major source of information used to quantify changes inthe various carbon pools on forest land. Even if the reported uncertainties in soilcarbon changes are small from a statistical perspective, they are large in relation tothe total Swedish emissions of green house gases. This is due to the fact that thesoil carbon pool is so large, that even small and statistically non-significantchanges may have an impact on the Swedish CO2 balance. Sampling based methodsmay also result in considerable inter annual variations that may look conspicuousin the reporting. Because of the uncertainty and inter annual variations therehas been a discussion on the methods used and if there are possibilities to lower theuncertainty and to get more stable estimates of soil carbon changes by combiningmeasurements and models. In this study results from the two soil carbon models,Yasso07 and Q, were compared with repeated measurements of the soil inventoryduring the years 1994 to 2000. Soil carbon fluxes were simulated with the twomodels from 1926 to 2000 with Monte Carlo methodology to estimate uncertaintyranges. The results from the models agreed well with measured data. The simulationsof Yasso07 and Q resulted in a soil organic carbon stock in year 2000 of1600 Mton C and 1580 Mton C, respectively while the measured carbon pool was1670 Mton C. The annual change in soil organic carbon varies substantially betweenthe three methods mainly due to different assumptions regarding annualclimate variation. However, the five year averaged mean of annual soil organiccarbon change for the two periods 1994-1998 and 1996-2000 indicate the size anddirection of the estimated annual changes agree reasonable well. The mean annualchange for the two periods was for the Q-model 5.5 Mton C yr-1 and 5.6 Mton C yr-1with a confidence interval of 2.1-10.7 Mton C yr-1, and for the Yasso07-model 3.7Mton C yr-1 and 0.9 Mton C yr-1 respectively with a confidence interval rangingbetween -5 to 12.6 and -7 to 9.8 Mton C yr-1 respectively. The mean annual changefor the two periods estimated using NFI-data was 1.6 M ton C yr-1 and 2.5 M ton Cyr-1 with a standard error of 2 The general conclusion drawn from this study is thatboth sampling and the models Yasso07 and Q are possible tools to predict the soilorganic carbon accumulation and annual changes for Swedish forest soils. Theestimates based on measurements as well as the modelled results indicate an increasein carbon stocks in Swedish forest soils. This study does not support achange of method from inventory to model predictions. However, the agreementbetween the methods shows that the models are suitable as a complement to othersoil carbon estimation methods. They are particularly useful for projections and werecommend a further development of the modelling tools.
|
|
