| 1. |
|
|
| 2. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(författare)
-
Måltiden i förskolan : en sammanställning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom intervjuer med förskolepedagoger har flera behov kunnat utkristallisera sig, ofta är behoven snarlika. Samma behov som Annika Unt Widell har uppmärksammat i sitt arbete med Skolmatens vänner har också förskolepersonalen själva upplevt. Främst handlar det om bristande kunskaper hos pedagogerna när det gäller vilken mat som är nyttig och hälsosam. Brist på de kunskaperna gör också att det är betydligt svårare att försöka skapa hälsosamma matvanor hos barnen, eftersom pedagogerna känner sig rådvilla inför alla nya hälsobudskap och uttalanden om vilken mat som är just hälsosam och bra. Just denna osäkerhet hos pedagogerna kan ses som problematisk då våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Ytterligare ett problem som flera av pedagogerna har är att de inte vet hur de ska arbeta pedagogiskt med måltiden. Vidare upplever de pedagoger där maten kommer från ett centralkök att de inte har de möjligheter de hade önskat för att arbeta pedagogiskt med måltiden. De menar också att de är maktlösa och inte kan påverka i en viss riktning, även om de vet hur mat- och måltidssituationen skulle kunna förbättras. För de förskolor som får maten från centralkök väcks också frågor om varmhållning och uppvärmning, alltså en slags livsmedelssäkerhet. En av pedagogerna som jobbar på en förskola där maten tillagas, kan uppleva att kokerskan och pedagogerna är långt ifrån varandra i fråga om mat, barn och måltider. Raka motsatsen är det på exempelförskolan Smultronstället där kokerskan är en självklar del av det pedagogiska arbetet. Vidare har jag också noterat att flera pedagoger skulle önska en handledning för att kunna omvandla styrdokumenten till mat- och måltidssituationer i förskolan.
|
|
| 3. |
- Lindahl, Britt, et al.
(författare)
-
Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ska man vaccinera sig mot influensa, även om det finns risk för biverkningar? Är strålningen från mobiltelefoner farlig eller inte? Och vad stoppar vi i oss? Kan vi lita på att maten vi köper är bra? Även om de flesta grundskoleelever inte kommer att välja en naturvetenskaplig yrkesbana kommer de att möta den här typen av frågor, som kallas för samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Denna bok erbjuder både en teoretisk ram och konkreta exempel på hur man kan jobba med SNI i skolan. Elever tycker ofta att frågorna är intressanta, men de fastnar lätt i att diskutera personliga värderingar och det finns en risk att det naturvetenskapliga innehållet och samhällskontexten går förlorad. Läraren behöver därför stödja eleverna i arbetet med att formulera frågor, arbeta källkritiskt, argumentera, planera undersökningar samt värdera resultat och information. Syftet med arbetsmetoderna är att stärka elevernas möjligheter att använda sig av dessa kunskaper i vardagslivet. Författarna har under tre år bedrivit ett forskningsprojekt om SNI i grundskolan. Erfarenheter och resultat från detta projekt ligger till grund för boken.
|
|
| 4. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(författare)
-
Att lära sig laga mat – en del av hem- och konsumentkunskapens didaktik
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det obligatoriska ämnet hem- och konsumentkunskap (hkk) syftar till att elever ska utveckla kunskaper och intresse för hushållets verksamheter. På grundsärskolan i Sverige har elever med lindrig utvecklingsstörning tre gånger så mycket hkk som elever i grundskolan. Den här studien fokuserar på ämnesdidaktik i hkk på grundsärskolan. Mat, måltider och hälsa är ett centralt innehåll i hkk och innefattar hur man lagar mat genom val av matlagningsmetoder, recept, ingredienser och redskap. Att lära sig laga mat har historiskt sett skett genom att man har varit tillsammans med de som behärskar kunskapen och sedan tagit efter. Att kunna laga mat kan ses som kunskaper för livet och kan bidra till mer hälsosamma matvanor. Att förstå hur elever lär sig matlagning är därför något centralt för att utveckla en ämnesdidaktik inom hkk. Syftet med studien är att undersöka och diskutera vilka artefakter som elever möter och använder sig av när de lär sig matlagning i hkk-undervisning. Teoretisk utgångspunkt är sociokulturell teori med särskilt fokus på elevers användning av artefakter. Metoden är deltagande observation. Resultatet visar att elever i de undersökta grupperna har stora svårigheter att använda recept för att lära sig laga mat, ändå är recept något som lärare måste förhålla sig till enligt kursplanen. Hur kan praktiskt kunnande likt matlagning läras ut? Är receptet som instruktion en didaktisk omöjlighet? De spörsmål som studien ger upphov till rör inte enkom elever med särskilda behov, utan förmodligen många andra som behöver lära sig matlagning. Vad kan vara problemet med att göra deltagande observationer i en studie som denna? Vilka likheter och skillnader kan man tala om när det gäller ämnesdidaktik i teoretiska respektive praktiska ämnen?
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Granberg, Albina, 1986-, et al.
(författare)
-
The recipe literacy concept : capturing important aspects of learning how to cook in school
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction In Sweden, the school subject Home Economics (HE) is a potential context for children to learn how to cook and to master artefacts in the cooking practice. The learning process entails a number of events that can be coupled to the children themselves, to the teachers and to various learning tools, like the recipes. Aim The aim of this study is to investigate various aspects of the process that occur when children with mild intellectual disabilities (ID) learn how to cook in the subject of Home Economics. Methods Data was collected using two different methods; firstly, using an ethnographic inspired design, sixteen accompanying observations were implemented at lessons in HE. The observations were carried out in kitchen classroom settings where teaching and learning about cooking took place. The field notes were thematically analyzed. Secondly, in total 22 qualitative interviews with HE teachers of students with mild ID were conducted. The transcripts were analyzed thematically using the sociocultural approach on learning and knowledge as a theoretical framework. Result The findings reveal both that recipes are central artefacts during the cooking lessons and that the students have various difficulties using the recipes. Regarding the teachers, it was found that the skills that they emphasized in relation to learning how to cook included mastering the language of cooking, measuring and following recipes. Conclusion The results provide an insight into cooking lessons in HE in schools, not only regarding the focus that teachers give to cooking skills, but also to how cooking skills can be understood on a theoretical level. Attention was drawn to the complex set of knowledge needed to be able to use and understand a recipe in order to learn how to cook. We therefore suggest that the knowledge needed to make use of a recipe can be conceptualized in the novel concept of recipe literacy.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Droppe, Adam
(författare)
-
Kategoriseringssjuka
- 2008
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Hermansson, Carina, et al.
(författare)
-
Hur bokstaven V kan springa, och bli en skog
- 2013
-
Ingår i: Barndom, lärande och ämnesdidaktik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144091037 ; , s. 119-128
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
